Gluten – en hälsobov?

Är du nedstämd och trött, har du ont i magen eller är förstoppad till och från? Det kan bero på gluten. Bara var tredje som är glutenintolerant vet om det.

Vi människor började odla säd i större skala under medeltiden. Nu börjar allt fler bli sjuka av den. Att inte tåla spannmålsproteinet gluten är idag en folksjukdom. 1—2 procent av svenskarna har glutenintolerans, även kallat celiaki. 

— Vi hör till de länder i världen som har mest celiaki. Sjukdomen har fyrfaldigats de senaste decennierna, både i Sverige och i andra delar av världen, till exempel USA. Det säger Jonas Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor vid Karolinska Institutet, aktuell med boken ”Doktorns guide till gluten”. 

Varför celiaki ökat så mycket vet vi inte säkert. 

— En orsak kan vara att vi äter mer gluten idag. En del nyare vetesorter har högre glutenhalter för att ge bättre bakegenskaper och fluffigare bröd. Kanske äter vi mat som vår kropp är mindre anpassad för numera.  

— Vi har också blivit mer medvetna om celiaki. Fler patienter söker för det och fler läkare letar efter det, så en del av ökningen består nog bara i att vi ställer fler diagnoser.  

De flesta med celiaki vet ännu inte om sin sjukdom. 

— Många går omkring flera år utan diagnos. Min bedömning är att bara var tredje svensk med sjukdomen ännu har fått sin diagnos, säger Jonas Ludvigsson. 

​Kruxet är att celiaki kan vara svår att känna igen. 

— De flesta kopplar den till diarré, ont i magen och viktnedgång. Men idag är också andra symtom vanliga, som trötthet och förstoppning. Man kan även ha huvudvärk och stickningar i händer och fötter.

— Men kom ihåg att de flesta med magont, diarré och förstoppning inte har celiaki. Flera av symtomen är också vanliga vid IBS, ”ballongmage”, eller olika födoämnesallergier. Men om du har symtom som stämmer överens med celiaki är det viktigt att testa sig på vårdcentralen, särskilt om du samtidigt har släktingar med celiaki.   

​Behandlingen består av en helt glutenfri kost. I regel får man träffa en dietist för stöd och råd.  

— Obehandlad kan sjukdomen leda till försämrat näringsupptag, vilket kan ge en rad olika besvär som hudproblem och trötthet. På sikt ökar också risken för cancer, framför allt i lymfan, samt höftfrakturer, eftersom benstommen påverkas negativt.

Eftersom celiaki kan vara svår att känna igen för gemene man har det debatterats om man borde screena för sjukdomen, alltså systematiskt undersöka om friska personer har celiaki. Jonas Ludvigsson hör till mot­ståndarna. 

— Celiakipatienter som inte har några symtom löper inte speciellt ökad risk för komplikationer, om ens någon, visar en hel del forskning idag. De flesta forskare anser att det räcker att screena dem som löper ökad risk för celiaki, till exempel personer med reumatism eller typ 1-diabetes. 

Många människor upplever mag­besvär av gluten även om de inte har celiaki. Detta kallas för gluten­överkänslighet.

— Symtomen liknar dem vid IBS, till exempel diarré, magont eller uppblåst mage, säger Jonas Ludvigsson. Man kan också ha huvudvärk, ont i lederna och känna sig trött eller allmänt slutkörd. Hur många som har detta är okänt, likaså om det ger några komplikationer på sikt. Glutenöverkänslighet är ingen officiell diagnos som ställs inom svensk sjukvård och det finns inga tester som visar om man har sjukdomen.

​Det är inte alltid heller gluten som är boven. Även andra ämnen som finns i sädesprodukter kan ge besvär från magen. 

– En studie av glutenöverkänsliga visade att fler blev bättre av en kost med lågt innehåll av Fodmap än av en glutenfri kost. Fodmap är ett samlingsnamn på jäsbara kolhydrater som finns i bland annat bröd, mjölk, lök, äpplen och kål. 

Fodmap-dieten kommer ursprungligen från Australien. Den har blivit populär vid IBS där den kan hjälpa så många som 75 procent enligt några studier. 

Men normalt är Fodmap nyttiga ämnen som utgör mat åt goda bakterier i tarmen, som bildar gas när de kalasar på fibrerna. Gasen är alltså inte tecken på någon skadlig process, utan tvärtom. Det varierar hur mycket våra magar tål. De flesta blir gasiga i magen av att äta riktigt stora mängder av till exempel ärtsoppa. 

Även en del med andra mag-tarmsjukdomar upplever att de mår bättre av att äta glutenfritt, som IBS eller inflammatorisk tarmsjukdom. 

— Då kan det vara bra att testa om man också har celiaki, för man kan ha båda sjukdomarna samtidigt.  

Idag uppmärksammas också allt mer veteallergi, som kan ge symtom som hudutslag, ont i magen och ibland påverkan på andningen. Man reagerar då på andra proteiner i vetet än gluten. Detta är dock mindre vanligt än celiaki. 

​I den allmänna debatten har gluten också kopplats samman med tillstånd som autism och adhd. Många föräldrar låter sina barn med dessa diagnoser äta glutenfritt och det finns åtskilliga historier om positiva effekter.   

— Det rör sig dock om enstaka fallbeskrivningar snarare än vetenskapliga studier, säger Jonas Ludvigsson. Liksom flera andra sjukdomar är adhd vanligare hos barn med celiaki, likaså nedstämdhet och ångest. Men det finns inga bra studier som visar att personer med adhd blir bättre av glutenfri kost.      

— Autism däremot är inte vanligare vid celiaki, visar en studie som vi själva gjort. Vi har inte heller hittat några övertygande bevis för att gluten skulle kunna öka risken för autism, säger Jonas Ludvigsson.

Några mindre studier visar att glutenfri kost kan lindra vid autism. 

— När föräldrar vet att deras barn får glutenfri kost är de uppmärksamma på alla framsteg. Och de som vet att barnen inte får glutenfritt tenderar att inte rapportera förbättringar, eftersom det inte stämmer överens med deras tro och förväntningar. Därför kan man inte dra några säkra slutsatser av de behandlingsstudier som finns idag.  

— För att vara säker om glutenfri kost skulle vara till nytta vid andra tillstånd än celiaki skulle man behöva göra dubbelblinda studier, där alla försökspersoner får äta samma mat plus ett piller med antingen gluten eller placebo. Sådana studier saknas idag, säger Jonas Ludvigsson, som inte ser någon fördel med att äta glutenfritt om man inte har celiaki. 

Andra sjukdomar där det diskuterats om en koppling är demens, ALS och MS. 

— Finns det en koppling till demens är den svag, säger Jonas Ludvigsson. Sannolikt finns ingen koppling till ALS, och när det gäller MS visar större studier inte på något samband. 

Idag är glutenfri kost den enda behandlingen av celiaki. Då brukar besvären klinga av efter några månader. Men i framtiden kan det komma fler alternativ, till exempel en sorts vaccination som bygger upp toleransen för gluten.

— Det forskas också på mediciner som ska förhindra att gluten tas upp i tarmen. På experimentstadiet finns ett enzym från en jästsvamp som bryter ner gluten så att det inte längre stimulerar immunförsvaret, säger Jonas Ludvigsson, som tror att det dröjer 10—15 år innan de nya medicinerna når patienterna.

Fakta gluten

Gluten är ett protein som finns i vete, råg och korn samt i veterelaterade produkter som bulgur, dinkel och couscous. 

Ordet gluten kommer från engelskans ”glue” som betyder klister. Gluten gör degen elastisk och ger brödet dess konsistens, genom att binda en del av de gasbubblor som jästen bildar. 

Glutenintolerans, celiaki, kännetecknas av en inflammation i tunntarmen. Kroppens immunförsvar misstar sig när det stöter på gluten och tror att det är en inkräktare, vilket utlöser inflammationen. Diagnosen ställs med blodprov och gastroskopi.

 

Tre orsaker till glutenintolerans

Att under en längre tid äta sädesslag som innehåller gluten.

En speciell genuppsättning, som ungefär var tredje svensk har.

Troligen krävs också en utlösande faktor, som maginfluensa, antibiotika, stress eller förändrad tarmflora. 

 

5 former av celiaki​

1 Klassisk celiaki ger symtom som diarré, viktförlust och hos barn även dålig tillväxt. 

2 Icke-klassisk celiaki kan ge buksmärta, förstoppning, lågt blodvärde (anemi) och trötthet.

3 Asymtomatisk celiaki kan ge milda symtom som lite lös avföring och lite ont i magen. Många är inte ens medvetna om dem förrän de försvinner och man märker skillnaden.   

4 Potentiell celiaki innebär att man har en normal slemhinna i tunntarmen, men ändå har antikroppar mot celiaki. Det kan vara ett förstadium till sjukdomen, men ibland försvinner antikropparna och man blir aldrig sjuk. 

5 Dermatitis herpetiformis. Ibland visar sig celiaki bara som en hudsjukdom, som ger klåda och blåsbildning på till exempel armar, rygg, knän och hårbotten. Besvären beror på zinkbrist orsakad av celiakin och försvinner med glutenfri kost. 

Källa: ”Doktorns guide till gluten” av Jonas Ludvigsson.

 

Så blir du gluten-smart!

Undvik vete, välj hellre råg, korn, havre eller dinkel.

Undvik vita spannmålsprodukter. Välj fullkorn där gluten­halten brukar vara lägre. 

Välj långjäst surdegsbröd, gärna av råg. 

Välj ekologiska spannmåls­produkter. De har ofta lägre halter av gluten.

Källa: Dietist Sofia Antonsson

Visste du förresten att Hälsa har en egen webbkurs i glutenfri bakning? Kursen ”Baka glutenfritt” är till för dig som är glutenintolerant eller vill dra ner på gluten av andra skäl. Den lär dig att baka goda matbröd och klassiska bakverk att njuta av.

Hör Hälsas chefredaktör Maria Torshall berätta mer om kursen, och beställ här!