Så räddar du ryggen!

Har du ont i ryggen? Då är du inte ensam. Stress och paddor är moderna bovar bakom ryggont.

Åtta av tio svenskar får till och från någon form av ryggvärk, vanligast i länd­ryggen. 

— Ryggvärk har krupit ner i åldrarna. Jag ser också mer av nackbesvär numera, på grund av alla smartphones och ipads, säger Catarina Askeljung, kiropraktor vid Ortho Human i Stockholm. 

Hon påpekar att fler söker hjälp för ryggbesvär idag.

— Det finns en annan med­vetenhet numera. Folk förstår att de måste ta tag i sådana här besvär och göra något själva. Förr var det mer att man gick till doktorn och sedan var hemma och vilade sig i en vecka. 

Nyare kunskap visar att ryggvärk inte går att vila bort. Tvärtom ska vi hålla oss i rörelse och vara normalt rörliga även när ryggen gör ont. Att gå en promenad ökar kroppens endorfiner som har smärtstillande effekt. Ligger vi stilla sjunker endorfinerna istället och vi får mer ont. 

Som en utsatt yrkesgrupp nämner Catarina Askeljung alla som jobbar på kontor.

— Våra ryggar klarar inte att sitta stilla åtta timmar om dagen. Ta små rörelsepauser regelbundet under dagen, gärna med hjälp av något datorprogram som påminnare! Växla arbetsställning ofta och stå gärna och jobba då och då. 

Stillasittande jobb skapar annars lätt muskelkramper och spänningar. 

— Även stress är en viktig bidragande faktor till ryggbesvär. Stress gör våra muskler spända och stela. Vi får dålig cirkulation och inflammationsprocesser kan uppstå.  

En annan fara med stressen är att man oftare drabbas av olyckor.

– Vi är inte här och nu när vi stressar. Då händer sådant som att man trampar snett på trottoar­kanten eller lyfter för många lådor på en gång. 

​Rörliga arbeten som vård­yrken och byggnadsarbetare drabbas istället av arbetsskador.

— Man lyfter fel, till exempel lyfter och vrider samtidigt. Då tar ryggen lätt skada. 

När bör man söka hjälp för ryggvärk? Det beror lite på, enligt Catarina Askeljung.

— Om värken dyker upp plötsligt, efter exempelvis ett lyft, är det troligen en muskelsträckning inblandad. Ta det lite lugnt några dagar och försök lägga in promenader. Blir det inte bättre efter en vecka, sök läkare eller kiropraktor.

Vid kraftig ryggvärk, då du inte kan promenera, stå eller sova, ska du förstås söka vård akut.

— Ryggvärk som tilltar successivt beror ofta på något medicinskt problem, exempelvis en svullen, skadad disk. Då är det bra att söka sjukvård och få en diagnos innan man behandlar värken med egenvård. 

Förebygg ryggvärk genom att träna regelbundet, så att du stärker upp musklerna i rygg, mage och rumpa.

— Men det behöver inte vara styrketräning på gym, säger Catarina Askeljung. Även annan träning stärker kroppens muskler på ett bra sätt, till exempel yoga eller dans. Det viktiga är att man tycker att träningen är rolig, annars blir den inte av! 

Lindra ryggvärken så här:

Försök inte vila bort besvären, utan var i rörelse som vanligt.

Undvik att lyfta eller bära tungt. Om du ska lyfta, håll det du ska lyfta nära kroppen, böj på benen istället för ryggen, och undvik att vrida ryggen i sidled.

När du sitter kan det kännas skönt med ett stöd i svanken, till exempel en kudde eller hoprullad handduk. 

Sulor med svikt är bra om du går och står mycket på hårt underlag. 

Det brukar vara bättre att stå eller ligga än att sitta. Arbeta gärna stående, be att få höj- och sänkbart skrivbord. 

Orsaker till ryggont

Dålig hållning

Stillasittande eller monoton arbetsställning

Tunga lyft, särskilt med böjd och vriden kroppsställning

Åldersförändringar

Diskbråck

(Källa: 1177.se)