Patientlagen säger tydligt att patienter ska informeras om valmöjligheter som kan ha betydelse för hälsan.
Men det talas allt för lite om de risker som kvarlämnade bakterier i en rotfylld tand medför – och om gängse desinfektionsmedels otillräcklighet.
Läkemedelsverket rekommenderar effektiva antiseptika, då man är oroad över hur vanliga tandinfektioner är, och då överanvändning av antibiotika gör att deras effekt stadigt minskar.
Effektiva antiseptika bör användas både vid primärbehandlingen och vid själva rotfyllningstillfället.
Formaldehyd i lämplig dos och koncentration, som i N2, är i dag det i särklass bästa och mest beprövade antiseptiska preparatet för infekterade rotkanaler. Det kan användas både som bakteriedödande inlägg och som rotfyllningsmaterial.
Att avstå från den goda antiseptiska verkan, som formaldehydinnehållet i N2 ger, är att öka risken för kronisk rotkanalsinfektion. Denna kan sedan när som helst bli akut och leda till såväl tandförlust som livshotande tillstånd i form av sepsis (blodförgiftning) eller hjärtinfarkt (J.M. Liljestrand 2016). Hälften av alla munhåleinfektioner kommer från infekterade tandrötter.
Formaldehyd är ett ämne som finns naturligt i människans blod i en koncentration av 2 mg per liter. Om ren formaldehyd hamnar i blodbanorna sker en omvandling av överskottet till harmlösa ämnen som vatten och koldioxid inom 90 sekunder. En nygjord N2-rotfyllning innehåller samma mängd formaldehyd som en liter blod. Det är således ett kroppseget ämne.
Motståndare till N2 har bortsett från formaldehydinnehållets möjlighet att skapa bakteriefrihet. I stället har de framhållit risker, som enligt toxikologen Jeffrey Brent (se nedan) inte finns. Trots över en miljard N2-rotfyllningar världen över har ingen ökad risk kunnat konstateras. Däremot är resultaten i form av varaktig frihet från inflammation kring rotspetsar övertygande, såväl enligt många tandläkares beprövade erfarenhet som enligt omfattande kliniska, vetenskapliga studier. (P. Venuti 1974, A. Steup 2002)
Ingen ökad risk finns enligt utlåtande från Food and Drug Administration i USA. Toxikologen Jeffrey Brent har som edsvuren expert 1997 vittnat i en amerikansk domstol: ”N2 är inte mer giftigt än något annat rotfyllningsmaterial. N2 har ingen cellförändrings- eller cancerframkallande potential.”
I Sverige har man ända sedan 1960-talet lärt tandläkare att använda milda antiseptika och så kallade guttaperkaspetsar utan antiseptisk verkan. I Tyskland får blivande tandläkare lära sig att ett bra rotfyllningsmedel ska ha antiseptisk verkan. Det finns goda skäl till detta. Den amerikanske rotfyllningsspecalisten Meinig har sagt att han ångrat sitt yrkesval sedan han kommit fram till att det är omöjligt att få bakteriefritt i en rotkanal. Han har uppenbarligen ingen erfarenhet med N2.
Med tanke på de stora risker en infekterad rotkanal innebär borde alla som behöver en rotfyllning kräva att få N2. Vi på Svenska Endodontiska Sällskapet, SES, får allt oftare frågor från patienter om var man kan få sådan rotfyllning. De flesta tandläkare är indoktrinerade, och tror att det är farligt och upplyser inte ens infektionskänsliga med nedsatt immunförsvar, t.ex de som strålbehandlats, diabetiker eller hjärtsjuka patienter om den effektiva N2-metoden. De flesta saknar dessutom kunskap om den.
Att byta tandläkare är det få som vill. Om en tand behöver rotfyllas kan man tipsa sin tandläkare om att man i stället för remiss till en rotfyllningsspecialist (som inte använder N2) vill att hen själv gör arbetet på vanligt sätt, men med den skillnaden att N2 plus lite kortison används som desinficerande inlägg och ren N2 används för att klistra fast guttaperkaspetsar.
Vi på SES ger gärna råd och tips.
Nils Norrsell
Leg. tandläkare
Ordf. i Svenska Endodontiska Sällskapet