Så skingrar du dina orosmoln!​

Har du svårt att handskas med livets ovisshet? Oroar du dig ofta för din hälsa, människorna i ditt liv, din ekonomi, svåra arbetsuppgifter eller kanske allt som händer i världen? Förändra ditt förhållningssätt till oron –så att du kan leva ditt liv fullt ut!

Så skingrar du dina orosmoln!​
När oron tar över är det lätt att man drar sig undan, blir lättirriterad, ofokuserad och har svårt att vara glad och spontan.

Oavsett vem du är, hur gammal du är eller hur din livssituation ser ut så kommer du vara orolig ibland. Det hör helt enkelt till det allmänmänskliga tillståndet. Men vad är oro egentligen? Och vad har den för uppgift i våra liv?

— Kärnan i oron handlar om att försöka få kontroll över framtiden. Även över sådant som faktiskt inte går att kontrollera. Man "går i förväg" och spelar upp mentala scenarion kring vad som skulle kunna hända. Det handlar ofta om intensiva tankar, bilder och föreställningar i en kombination med en oförmåga att stå ut med ovisshet.

Det säger Anna Kåver som är psykolog och författare av boken "Oro: att leva med tillvarons ovisshet".

— Dels finns en biologisk förklaring till den här oron. Hjärnan är nämligen konstruerad för att upptäcka allt som kan hota, skada eller döda oss. Det här är ett bra system för det gör att vi kan förbereda oss på eventuella katastrofer, faror och hot. Men för en del är det här systemet alltid påkopplat. Det är som ett brandlarm som alltid står på och tjuter högt.

 — Sedan handlar det naturligtvis också om vår uppväxt och våra erfarenheter från den. Om vi blivit överbeskyddade i en ängslig miljö kommer vi sannolikt uppleva mer oro än om vi fått möjlighet att känna att vi klarar av saker och att livet inte är så farligt.

 Människor som oroar sig mycket upplever ofta tankarna som repetitiva. De studsar ständigt tillbaka i en konstant "tanketennis" som är svår att stoppa. Och ju fler tankebollar man skickar iväg, desto fler "motståndare" dyker upp på andra sidan nätet. Oron kan till exempel börja i ett bråk med din partner för att sedan snabbt vandra över till kvarskatten, bilen som gått sönder eller om det ska regna på semestern.

 — Du bollar iväg en orostanke som du hjälpligt kan lugna dig ifrån men i gengäld får du tillbaka en annan boll. Och plötsligt upplever du att du kanske har tjugo motståndare i den här tennismatchen. De olika orosområdena har en tendens att smitta varandra, vilket gör att den ena orosfärden övergår i den andra och skapar stora orosmoln. För många är matchen som mest intensiv på nätterna, då det kanske är svårast att distrahera sig och hejda den, säger Anna.

Intensiv och långvarig oro kan få konsekvenser, både för hur du klarar av att hantera vardagen och för din hälsa. Några vanliga påföljder är muskelspänningar, sömnsvårigheter, smärta och problem att klara av studier och arbete. Många får det också tufft socialt.

— Vi blir trötta, inåtvända och kan uppfattas som lite taggiga och irriterade av andra därför att oron tar så mycket plats. Vi får svårt att koncent­rera oss. Många upplever att oron lockar fram sidor av oss som vi kanske inte gillar. Vi blir lite osociala, fokuserade på vårt, får svårt att vara glada, generösa, spontana och nyfikna, menar Anna.

 Men all oro är inte av ondo. Ibland kan den vara helt nödvändig och produktiv. Livet innehåller problem och faror, och emellanåt behöver du planera och ligga steget före för att kunna hantera dem på bästa sätt. Det är oron över din tröga dator som gör att du skaffar en backup och sparar månader av arbete. Och det är också oron som gör det möjligt för dig att trösta och hjälpa en vän som går igenom en skilsmässa.

 — Man kan kalla det för klok och giftig oro. Den kloka är nödvändig för oss därför att den gör oss empatiska, omtänksamma och ökar vår förmåga att problemlösa och planera på ett vettigt sätt. Oron blir giftig först när den invaderar våra liv och gör att vi inte kan leva som vi vill. Det är då den blir problematisk. När vi blir förlamade av den på olika sätt.

Omslaget till Anna Kåvers bok pryds av en fjäril. För henne representerar den både vår sårbarhet och vår kraft. När vi är oroliga brukar vi säga att vi har "fjärilar i magen". Det fladdrar och rör sig inom oss på ett obehagligt sätt. Men fjärilen används också som en symbol för oerhörd styrka.

 — Det finns ett begrepp inom kaosteorin som heter fjärilseffekten. Den syftar på fenomenet att en ytterst liten och marginell påverkan, som en fjärils vingslag, i en del av ett system kan få stora och oförutsägbara effekter någon annanstans. Och då tänker jag på människan som både en oerhört kraftfull individ och också samtidigt väldigt skör. Vi är väldigt sårbara för vingslag från en annan del av systemet. Samtidigt kan ett av våra små vingslag göra stor skillnad för någon annan. Så vi kan ta ansvar både för oss själva och det som händer på jorden — även om vi tycker det vi gör känns litet och trivialt.

Så skiljer du på känslorna​

Rädsla är de tankar, känslor och fysiska förnimmelser du upplever när du ställs inför ett relativt avgränsat och plötsligt hot. Hotet kan vara fysiskt eller psykiskt, verkligt eller påhittat. Rädsla är den största och viktigaste byggstenen i ångest.

Ångest är en komplex och i tiden utbredd rädsloreaktion som uppstår när vi förutspår att en katastrof närmar sig. De kroppsliga reaktionerna är ofta starka och obehagliga. Att leva med ångest innebär ofta att leva begränsat då man undviker många aktiviteter.

Stress är i huvudsak ett kroppsligt påslag och en reaktion på krav och förväntningar, sådana vi tror att vi inte kan leva upp till eller hantera. Kronisk stress kan göra dig lättretlig, impulsiv, trött och nedstämd.

Nervositet kan räknas till familjen ångest och oro. Men begreppet är mer snävt kopplat till en rädsla inför något man ska prestera, ofta i sociala sammanhang. Det handlar om en mental anspänning inför något viktigt som man är osäker på om man klarar av.

Oro är den tankemässiga komponenten av ångest. Hjärnan går på högvarv, men kroppen behöver inte göra det. Vi oroar oss över händelser eller situationer som ännu inte inträffat, även om de sannolikt inte heller kommer att göra det.

Tre steg till minskad oro

1 Acceptans – tankar och inre bilder som gäster​

Sök stillhet där du befinner dig. Observera dina tankar… observera dina inre bilder… bara observera och beskriv dem. Håll inte fast vid dem, men försök inte heller undvika dem.

 Betrakta dem som dina gäster och säg till dig själv att du fick denna gäst.
Till exempel: "Nu fick jag tanken att jag kommer att misslyckas", vilket inte är detsamma som "Jag kommer att misslyckas".

Gästerna kommer och går. Tankar är bara tankar och inte nödvändigtvis avspeglingar av verkligheten.

Återkom till övningen så fort du märker att du fastnar i dina orostankar. Börja med: "Nu fick jag tanken att…"

2 Orosfåtöljen​

Välj ut en plats i ditt hem där du trivs och kan få sitta ostörd. En plats där du en gång per dag ska kunna sitta med din oro.

Välj ut en tidpunkt som passar dig för en "orosstund". Bestäm hur lång tid du behöver. (Kanske inte längre än en halvtimme.)

Observera din oro under dagen och formulera den skriftligt. Använd papper och penna eller din mobil.

Släpp sedan taget om oron, skjut upp den, och påminn dig om att du ska få komma tillbaka till den senare.

När det är dags för din orosstund, sätt dig ner, ta fram dina anteckningar och gå igenom dem.

Försök avgöra om orostankarna är berättigade eller inte. Känn efter om orostankarna har samma kraft nu som när du tänkte dem under dagen.

3 Gå i vatten​

Oro och stress påverkar även dina rörelser. Många går snabbt, rör sig ryckigt och blir spända. Det ger en känsla av att vara jagad, utan att riktigt veta av vad. För att motverka det kan du sakta ner dina steg och rörelser lite som när du rör dig i vatten.

Välj ut en vardagssituation då du hamnat i stress.

Gå in för att göra allt du behöver göra, men gör det långsamt – gå långsamt, rör dig mjukare och långsammare.

Håll tag i långsamheten så länge det går. Reflektera sedan över hur det blev för dig – var det till hjälp? Gör det i så fall till en bärbar färdighet som du kan använda när och var som helst, när du blivit extra orolig och stressad.

  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!