Äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn, gravida och personer som tar medicin är de som bör vara lite extra vaksamma vid en värmebölja. När man blir äldre kan till exempel temperaturregleringen och förmågan att känna törst bli sämre, och små barn har inte fått inte igång sin förmåga att svettas. Vissa mediciner, som t ex vätskedrivande, antidepressiva och neuroleptika, påverkar också kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans.
När man utsätter kroppen för värme vidgas de ytliga blodkärlen och man svettas mer. Om man inte hinner få i sig tillräckligt med vätska för att kompensera för förlusten genom svettningarna blir blodet mer koncentrerat och risken för blodpropp ökar.
Man kan också få värmeslag om kroppstemperaturen överstiger 40 grader. Huvudvärk och illamående är första symtom, andra kan vara kräkningar, synrubbningar, yrsel, förvirring och snabb puls. Rådet är då att ta sig till en kall plats, dricka och svalka kroppen med vatten. Ta dock inte febernedsättande, som kan förvärra tillståndet.
Keep it cool i värmen
- Var uppmärksam på temperaturen. Har du mer än 26 grader inomhus, mer än tre dagar i följd ökar risken för hälsoproblem.
- Drick mer. Och gör det innan du blir törstig. Ät gärna mat som innehåller mycket vätska som till exempel frukt och grönsaker. Hjälp personer i din närhet som har svårt att dricka själva, till exempel barn och äldre.
- Ordna sval miljö. Dra för gardiner, persienner och markiser och försök vara där det är som svalast. Vädra på natten.
- Ordna svalka. Ta en kall dusch, det är mest effektivt. Eller lägg en våt handduk om nacken. Vad gäller kläder är naturmaterial att föredra framför syntet.
- Ta det lugnt. Undvik fysisk ansträngning när det är som varmast.
- Förvara läkemedel rätt. Läs på förpackningen. Många mediciner ska förvaras svalare än 25 grader eller i kylskåp.
- Var uppmärksam. Förhöjd kroppstemperatur eller puls, andningsproblem, yrsel och onormal trötthet kan vara varningssignaler. Muntorrhet och minskad mängd urin kan vara tecken på vätskebrist.
Källa: Folkhälsomyndigheten