Matmönstret avgör hälsan

Hur ska vi egentligen äta för att leva mest hälsosamt? Inte nödvändigtvis genom att undvika vissa enskilda livsmedel, visar en ny studie från Lunds universitet.

Forskarna har i studien ”Malmö Cost Cancer” följt över 20 000 personer i åldern 45-74 år under en 20-årsperiod. Och istället för att studera hur enskilda livsmedel påverkat deras hälsa har man istället fokuserat på hur deras matmönster sett ut. Bland deltagarna utkristalliserade det sig sex olika grupper:

  • De kostmedvetna: Högt intag av fiberrikt bröd, frukt, grönsaker, frukostflingor, fisk och lättyoghurt. Även mycket grädde bland männen och mycket färskost bland kvinnorna. Lågt intag av rött kött, chark och sötade drycker.
  • Lågfettgruppen: Högt intag av lättmargarin, -fil, -mjölk och -yoghurt. Lågt intag av smör.
  • Dressing- och grönsaksgruppen: Högt intag av fleromättat fett i form av dressing/olja, grönsaker, kyckling, salta snacks, ris/pasta, stekt potatis och ost. Lågt intag av kokt potatis, sylt och socker.
  • Traditionalisterna: Högt intag av ägg, margarin, kokt potatis, fisk, rött kött, chark, grädde och mjölk med hög fetthalt.
  • Te-frukost-gruppen: Högt intag av te, flingor, sylt, socker, yoghurt och mjölk med hög fetthalt. Lågt intag av kaffe och rött kött och chark.
  • Sockergruppen: Högt intag av godis, kakor, glass och sötade drycker.

Resultatet? De som åt mycket av fiberrikt bröd, frukt och grönsaker, men lite rött kött, chark och sötade drycker löpte mindre risk att drabbas av hjärtinfarkt och typ 2-diabetes. Männen hade också minskad risk för stroke och mindre viktuppgång. Lågfettsgruppen kopplades dock till ökad risk för typ 2-diabetes.

–       Våra fynd visar att det vi kallar hälsosam mat ligger i linje med de nordiska näringsrekommendationerna, men att bra matvanor inte behöver innebära att man utesluter vissa livsmedel, bara att man väljer att äta mest av det som anses hälsosamt. Helheten är det viktigaste, säger Ulrica Ericson som lett studien.