Nej du är inte galen (du är i förklimakteriet)!

Ligger du sömnlös om nätterna, känner 
dig låg och deppig och undrar vad det 
är som händer — då kan du ha hamnat 
i förklimakteriet. Katarina Wilk, författare 
till boken "Perimenopower", tipsar hur 
du med små livsstilsförändringar kan hitta superkraften inom dig.

Nej du är inte galen (du är i förklimakteriet)!
Katarina tror att många kvinnor, precis som hon själv, felaktigt får diagnosen depression istället för att få reda på att det är hormonerna som svänger.

Är du låg, orolig, gråter för ingenting och vaknar av att det känns som om du fått en hink vatten över dig och måste gå upp och byta lakan mitt i natten? Då är du inte ensam. Cirka 80 procent av alla kvinnor upplever att något händer i kroppen när de börjar närma sig klimakteriet.

Anledningen är att hormonerna löper amok och påverkar både det psykiska och det fysiska måendet.

— Hormondansen fungerar inte som den ska och då påverkas hela kroppen. Särskilt balansen mellan progesteron och östrogen sätts ur spel, säger Katarina Wilk, journalist och författare som har skrivit boken "Perimenopower". 

Perimenopower är ett ord hon själv hittat på. Det är sprunget ur begreppet perimenopaus, som syf-
tar på tiden innan man får sin sista mens. Power syftar på den superkraft som finns inom varje kvinna men som döljer sig bakom ångest, svettningar och sömnlöshet. En superkraft som med enkla livsstilsförändringar går att locka fram, menar hon.

Boken vänder sig både till yngre kvinnor i förklimakteriet och till de lite äldre som redan är i klimakteriet.

— Jag gör ingen uppdelning mellan förklimakteriet och klimakteriet, eftersom det i stort sett handlar om samma symtom, utan fokuserar istället på vad man kan göra för att må så bra som möjligt under den här perioden, säger Katarina som i boken delar med sig av sina egna erfarenheter.

"Perimenopower – hitta din superkraft när hormonerna svänger", av Katarina Wilk (Ehrlin Publishing). Perimenopower är ett ord Katarina Wilk själv hittat på.

För Katarina började problemen när hon var mellan 40 och 45 år. Hon skulle resa till Spanien tillsammans med familjen när hon drabbades av total sömnlöshet.

— Det var inte så att jag sov dåligt och vaknade i tid och otid. Jag kunde helt enkelt inte falla i sömn. Jag fick panik och trodde att jag höll på att bli allvarligt sjuk.

Efter två sömnlösa nätter sökte hon hjälp på vårdcentralen och skickades hem med insomningstabletter som inte fungerade alls. Hon gick tillbaka och fick ett tyngre artilleri sömnmedel som gav henne både svåra mardrömmar och hallucinationer.

— Det var vidrigt och jag bestämde mig för att aldrig mer ta dem. Efter ett tredje besök på vårdcentralen ville läkaren skriva ut antidepressiv medicin — trots protester. Jag visste ju att jag inte var deprimerad utan ville bara sova.

I Spanien fick Katarina tag på melatonintabletter som hjälpte henne att somna in några timmar på natten så att hon kunde fungera normalt.

Maken och barnen märkte att Katarina inte var så glad och pigg som hon brukade. Väl hemma igen började hon googla på sömnproblem, började lägga ihop ett plus ett och kom fram till att hon närmade sig klimakteriet. Hon gick till sin gynekolog, som bekräftade hennes teorier.

— Plötsligt fick jag en förklaring till sömnsvårigheterna, oron och varför jag var tvungen att gå upp mitt i natten och byta lakan, eftersom det kändes som om jag duschat i sängen.

Under flera års tid pågick besvären innan Katarina till slut bestämde sig för att göra något åt sitt mående.

— Min man hade precis blivit vegan och uppmuntrade mig att se över kosten för att må bättre. Jag åt inte 
så ohälsosamt, men det blev en och annan fryst fiskgratäng och ofta en macka vid datorn istället för lunch för att spara tid.

Hon började med att slopa kaffet för att undvika koffein, skippade kött och socker och minskade på kolhydraterna, men hon var också noga med att inte hoppa över måltider och åt frukost, lunch och middag. Dessutom kompletterade hon med kosttillskott som vitamin B6, magnesium och D-vitamin, som sägs hjälpa mot PMS-besvär och mental trötthet. 

När hon fått ordning på kosten tog hon tag i träningen. Det blev styrka, löpning, spinning och en lugn form av yoga som fick spänningarna att släppa.

— Jag vet att det är en klyscha, men träning är en mirakelmedicin som gör att kroppen blir trött så att hjärnan kan slappna av. Man kommer ner i varv och mår så mycket bättre.

Spikmattan, en gammal trotjänare, får ofta följa med Katarina på resor och rullas ihop i resväskan.

— De hundratals små piggarna hjälper mig att sova bättre.

Ansträngningarna har gett resultat. Hennes kolesterolvärden har sjunkit, sömnen förbättrats och svett-
ningarna och oron har minskat.

— Att komma till rätta med sömnen har varit A och O i min rehabilitering. Fungerar inte den kan man inte ta ansvar för sin hälsa. Är du trött orkar du varken träna eller laga nyttig mat utan hamnar lätt i snabbmatsfällan.

Livsstilsförändringarna har länge hjälpt Katarina att må bättre, men efter ett tag kände hon att de inte räckte fullt ut. Hon bestämde sig därför, i samråd med sin gynekolog, för att komplettera med en bioidentisk östrogengel.

— Det är ett naturligt östrogen, fjärran från de gamla syntetiska östrogenpreparaten som användes av tidigare generationer. Det har hjälpt mig att bli mig själv igen. Förutom att det håller vallningarna, sömnen och humöret i schack har jag också fått mycket komplimanger för min hy och mitt hår, säger hon.

Katarina tror att många kvinnor, precis som hon själv, felaktigt får diagnosen depression istället för att 
få reda på att det är hormonerna som svänger. Vårdcentralerna har ofta inte tillräcklig kunskap i ämnet och remitterar inte alltid vidare till en gynekolog trots att de borde göra det, menar hon.

— Jag hoppas att boken ska vara inkluderande så att man känner att man inte är ensam om de här problemen — och att den ska kunna ge kvinnor kunskap så att de kan söka rätt vård och ta rätt beslut för sin hälsa, säger hon.

Katarina Wilk kopplade först inte sina sömnlöshet till att hon närmade sig klimakteriet.

Så vet du om du är i förklimakteriet​

Förklimakteriet, eller perimenopaus som det också heter, inträffar någon gång mellan 35 och 45 års ålder. Tidsperioden är flytande och individuell, och menscykeln förändras och blir en till två dagar kortare. Symtom som kan uppstå är rikligare blödningar, sömnstörningar, nedsatt stresstålighet och svettningar. 

Äter man p-piller får man dock oftast inga besvär alls. I klimakteriet, som inträffar någon gång mellan 45 och 55 års ålder, lägger äggstockarna ner och mensen blir oregelbunden. Man får mer tydliga symtom, som svettningar, vallningar, hjärtklappning och torra slemhinnor, och måste kanske gå upp och kissa ofta på natten. Menopaus är tidpunkten då mensen varit borta i ett år. 80–85 procent av alla kvinnor får olika symtom under de här perioderna.

Orsakerna till besvären är att hormonerna östrogen och progesteron sjunker i kroppen. Den behandling som kan ges är östrogen av olika slag. Men livsstilsfaktorer som viktminskning, träning, andningsövningar, att sova på regelbundna tider och att minska sitt alkoholintag kan också lindra symtomen.

Källa: Evelina Sande Idenfeldt, gynekolog

 

 

  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!