Text: Maria Torshall
Foto: Getty Images
Nästan en miljon svenskar, var fjärde person som är över 45 år, lider av ledsjukdomen artros. För det är en sjukdom, inte ett tecken på normalt åldrande. Den allra vanligaste missuppfattningen om artros är att det rör sig om en förslitningsskada, att artros beror på att man rör sig för mycket. Så är det inte. För att förstå vad artros är behöver man förstå hur en frisk led fungerar.
I våra leder finns ledbrosk med mycket lågt glidmotstånd vilket gör att benändarna, som möts i leden, kan glida mot varandra. Ledbrosket får sin näring från ledvätskan, ungefär som en tvättsvamp som suger in och pressar ut vatten. Det har ingen blodförsörjning och heller inga nervändar. Det betyder att man inte har någon känsel i brosket.
Broskets uppgift är att minska friktionen i leden och att fördela belastningen över ledytan. Vid artros försämras broskets funktion gradvis och på röntgen kan man se att det är ojämnt och gropigt.
LÄS ÄVEN: Ät dig fri från artros – med antiinflammatorisk kost
När det brosk som omger skelettändarna i områdena mellan våra leder blir tunnare eller helt försvinner, nöts skelettet, ledkapseln och ligamenten till sist mot varandra utan den skyddande kudden av brosk — och det gör ont. Detta kan ske i alla kroppens leder.
Leif Dahlberg är professor och överläkare i ortopedi vid Lunds universitetssjukhus. Enligt honom är artros i fingrarnas leder vanligast om man utgår från röntgenundersökning — men det är oftast symtom från artros i knäleden som får oss att söka hjälp i vården.
I en framtid tror Leif Dahlberg att många ryggproblem också kommer att bli relaterade till artros i ryggens småleder.
När patienten väl söker vård har sjukdomsförloppet ofta pågått länge och är långt framskridet. Diagnosen ställs främst genom att läkaren lyssnar på patientens symtom — om det gör ont att röra sig, att belasta och om det känns stelt och svullet. Utmärkande för artros är att det gör ont när läkaren känner på lederna och trycker vid benets kanter och musklerna runt leden, och att rörligheten är nedsatt. Ibland är leden inflammerad och kan vara svullen och varm.
På röntgen kan man se hur brosket i lederna är ojämnt och gropigt, men hur patienten mår och vilken livskvalitet hen har går ofta inte hand i hand med röntgenbilderna, enligt Leif Dahlberg.
Man vet ännu inte säkert vad som orsakar artros, men många riskfaktorer är väl kända:
— Artros har till övervägande delen mekaniska orsaker, men även genetiken spelar in. Förhållandet mellan de båda bakgrundsfaktorerna varierar mellan de olika leder där artrosen sätter sig. I en knäledsartros är sannolikt de mekaniska orsakerna en övervägande faktor, men när det gäller artros i fingrarnas leder väger ärftligheten tyngre. Enkelt sammanfattat handlar det generellt om att muskulaturen inte bär upp kroppsvikten, förklarar Leif Dahlberg.
LÄS ÄVEN: Sofia Åhman tipsar: Bli kvitt artrossmärtan med 5 enkla övningar
Brosk kan inte återuppbyggas när det väl försvunnit och operation är ibland sista utvägen för att behandla artros i knä- och höftleder. Ledbrosket ersätts vid en operation med en protes av material, oftast titan och plast, som tillåter skelettdelarna att glida friktionsfritt mot varandra.
— Det är ofta svårt att säkert svara på när det är dags att bli opererad, säger Leif Dahlberg. Innan det gått så långt kan vi göra mycket med egenvård. Det vi vet är att först ska man prova på icke- kirurgisk behandling i form av information, träning och, vid behov, viktkontroll. Många som gör det ändrar sitt önskemål om att bli opererad då de tycker att det inte längre behövs. Generellt kan man säga att cirka 20 procent av dem som söker vård för artrosproblem är i behov av en protesoperation.
Därför kan samhället inte operera bort folksjukdomen artros, menar Leif Dahlberg. Vi måste själva ta ansvar för vårt välmående genom att röra oss mer och kontrollera att vi bär upp vår vikt.
Även om det gör ont att röra på sig är vila aldrig botemedlet mot artros. Tvärtom — det är faktiskt bättre att ta en värktablett för att kunna röra på sig än att bli stillasittande för att lederna värker.
Därmed har både kost och livsstil en stor roll att spela. Ofta är det enklare att bygga muskler för att bära upp kroppen än att tappa i vikt — men en kombination är naturligtvis allra bäst.
LÄS ÄVEN: Lindra artros med enkelt träningspass under 20 minuter
När det gäller rörelse är resultaten glasklara och positiva:
— Vi vet att fem till sju minuters rörelse om dagen hjälper. Jag är fascinerad över hur bra det fungerar! Man måste inte svettas eller bli andfådd, inte lägga om livet eller träna en timme om dagen — utan bara förstå sin sjukdom och röra på sig några minuter varje dag. Det går att göra vid skrivbordet eller på bussen.
Än finns ingen medicin mot artros, men forskning pågår. I laboratoriemiljö har man lyckats tillföra ämnen som förhindrar nedbrytningen av brosket — men i levande varelser sipprar medlet ut så fort leden rör på sig. Det finns dock forskning som går ut på att bygga molekyler som kan fästa vid brosket och stanna kvar även när leden böjs och sträcks.
I det långa perspektivet kan vi alltså hoppas på ett läkemedel mot artros, men på kort sikt är det egenvård som gäller: att hålla vikten på en bra nivå och att träna lagom mycket för att hålla lederna igång. Samtidigt är rörelse positivt för många andra sjukdomar. Exempelvis har hälften av alla med artros också typ 2-diabetes.
LÄS ÄVEN: Ont i händerna? Här är 8 enkla övningar som håller nävarna starka
Förebygg artros med rätt mat
Maten du äter påverkar risken att drabbas av artros på mer än ett sätt. Du ska äta rätt mat – och du ska äta lagom mycket av den. Kan du tappa bara fem procent i vikt så kommer det att påverka din artros i positiv riktning, enligt studier.
C-vitaminrika frukter och grönsaker – till exempel apelsin, kiwi och röd paprika – sägs alla kunna lindra ledvärk genom att bidra till kollagenbildning.
Nypon är rika på vitamin C.
Broccoli är rikt på både kalcium och vitamin C.
Mejeriprodukter, till exempel ost och mjölk, innehåller D-vitamin som kan ha en lindrande effekt.
Blåbär innehåller mycket antioxidanter, som kan lindra ledvärk och inflammationer.
Färsk ananas innehåller ämnet bromelain, som har en antiinflammatorisk effekt.
Avokado har också en antiinflammatorisk effekt.
Spenat innehåller K-vitamin som stärker benmassan.
Feta fiskar – som lax, makrill och sill – innehåller fleromättat fett som ger en gynnsam ämnesomsättning i kroppen.
LÄS ÄVEN: Nina lindrade sin artros med naturläkemedel: ”Jag hade tappat hoppet om att bli bättre”
Naturens hjälp mot artros
Det finns en rad kosttillskott som sägs hjälpa den som har ont i lederna. Vissa av dem har komponenter som liknar ledbroskets eget, som kollagen och glukosamin, andra är antioxidanter eller antiinflammatoriska.
Grönläppad mussla
Innehåller glukosaminoglykaner och inflammationshämmande omega 3-fett- syror som förbättrar ledvätskan och påverkar återbildandet av ledens stötdämpande brosk. Musslan kommer från Nya Zeeland där urinvånarna, maorierna, traditionellt använder den för ledbesvär.
Gurkmeja
Gurkmejans starkt gula färgämne, kurkumin, har traditionellt använts vid behandling av inflammationer och värk. Ämnet hämmar den signalmolekyl som är central vid inflammatoriska processer. Kurkuminet hämmar också cox-2-gener, vilket motverkar att inflammationsproteinet cox-2 bildas.
Djävulsklo
Djävulsklo anses kunna lindra ledsmärta och inflammation vid artros genom att bromsa nedbrytningen av arakidonsyra till prostaglandiner och därigenom motverka nedbrytningen av ledernas brosk. Vissa studier bekräftar djävulsklons effekt på ledsmärta och artros.
Strandnypon
Extrakt av strandnypon används för att behandla onda och stela leder. Nyponet innehåller galaktolipider som har en inflammationshämmande och smärtlindrande effekt.
Kondroitinsulfat
Kondroitinsulfat är kroppseget och hämmar ett enzym som har en nedbrytande effekt på ledens brosk. Eftersom broskvävnaden inte har någon egen blodtillförsel får brosket sin näringstillförsel via ledvätskan och kondroitinsulfatet fungerar som en magnet som gör att ledvätskan dras till brosket. Även glukosaminsulfat är en byggsten för ledbrosk som är bra vid artros.
Kollagen typ 2
Kollagen typ 2 är den dominerande typen av kollagen i ledbrosket. I kombination med hyaluronsyra och kondroitinsulfat kan kollagenet bidra till att minska inflammationen i lederna och bromsa nedbrytningen av brosket.
LÄS ÄVEN: Ingrid blev fri från artrossmärtan: ”Nu kan jag göra allt jag vill”
Läs vad mer Tidningen Hälsa har skrivit om artros