Rätt mat och motion – bästa medicinen mot artros!

Det börjar ofta med stelhet och ömhet när du rör dig samt leder som knakar och knarrar. Men tro inte att du ska vila dig i form. Artros är en folksjukdom – och den bästa medicinen är rörelse och nyttig mat.

Rätt mat och motion – bästa medicinen mot artros!
Nypon och andra C-vitaminrika frukter och grönsaker som apelsin, kiwi och röd paprika, kan lindra ledvärk genom att bidra till kollagenbildning.

Nästan en miljon svenskar, var fjärde person som är över 45 år, lider av ledsjukdomen artros. För det är en sjukdom, inte ett tecken på normalt åldrande. Den allra vanligaste missuppfattningen om artros är att det rör sig om en förslitningsskada, att artros beror på att man rör sig för mycket. Så är det inte. För att förstå vad artros är behöver man förstå hur en frisk led fungerar.

I våra leder finns ledbrosk med mycket lågt glidmotstånd vilket gör att benändarna, som möts i leden, kan glida mot varandra. Ledbrosket får sin näring från ledvätskan, ungefär som en tvättsvamp som suger in och pressar ut vatten. Det har ingen blodförsörjning och heller inga nervändar. Det betyder att man inte har någon känsel i brosket.

Broskets uppgift är att minska friktionen i leden och att fördela belastningen över ledytan. Vid artros försämras broskets funktion gradvis och på röntgen kan man se att det är ojämnt och gropigt.

När det brosk som omger skelettändarna i områdena mellan våra leder blir tunnare eller helt försvinner, nöts skelettet, ledkapseln och ligamenten till sist mot varandra utan den skyddande kudden av brosk — och det gör ont. Detta kan ske i alla kroppens leder.

Leif Dahlberg är professor och överläkare i ortopedi vid Lunds universitetssjukhus. Enligt honom är artros i fingrarnas leder vanligast om man utgår från röntgenundersökning — men det är oftast symtom från artros i knäleden som får oss att söka hjälp i vården.

I en framtid tror Leif Dahlberg att många ryggproblem också kommer att bli relaterade till artros i ryggens småleder.

När patienten väl söker vård har sjukdomsförloppet ofta pågått länge och är långt framskridet. Diagnosen ställs främst genom att läkaren lyssnar på patientens symtom — om det gör ont att röra sig, att belasta och om det känns stelt och svullet. Utmärkande för artros är att det gör ont när läkaren känner på lederna och trycker vid benets kanter och musklerna runt leden, och att rörligheten är nedsatt. Ibland är leden inflammerad och kan vara svullen och varm.

På röntgen kan man se hur brosket i lederna är ojämnt och gropigt, men hur patienten mår och vilken livskvalitet hen har går ofta inte hand i hand med röntgenbilderna, enligt Leif Dahlberg.

Man vet ännu inte säkert vad som orsakar artros, men många riskfaktorer är väl kända:

— Artros har till övervägande delen mekaniska orsaker, men även genetiken spelar in. Förhållandet mellan de båda bakgrundsfaktorerna varierar mellan de olika leder där artrosen sätter sig. I en knäledsartros är sannolikt de mekaniska orsakerna en övervägande faktor, men när det gäller artros i fingrarnas leder väger ärftligheten tyngre. Enkelt sammanfattat handlar det generellt om att muskulaturen inte bär upp kroppsvikten, förklarar Leif Dahlberg.

Brosk kan inte återuppbyggas när det väl försvunnit och operation är ibland sista utvägen för att behandla artros i knä- och höftleder. Ledbrosket ersätts vid en operation med en protes av material, oftast titan och plast, som tillåter skelettdelarna att glida friktionsfritt mot varandra.

— Det är ofta svårt att säkert svara på när det är dags att bli opererad, säger Leif Dahlberg. Innan det gått så långt kan vi göra mycket med egenvård. Det vi vet är att först ska man prova på icke- kirurgisk behandling i form av information, träning och, vid behov, viktkontroll. Många som gör det ändrar sitt önskemål om att bli opererad då de tycker att det inte längre behövs. Generellt kan man säga att cirka 20 procent av dem som söker vård för artrosproblem är i behov av en protesoperation.

Därför kan samhället inte operera bort folksjukdomen artros, menar Leif Dahlberg. Vi måste själva ta ansvar för vårt välmående genom att röra oss mer och kontrollera att vi bär upp vår vikt.

Även om det gör ont att röra på sig är vila aldrig botemedlet mot artros. Tvärtom — det är faktiskt bättre att ta en värktablett för att kunna röra på sig än att bli stillasittande för att lederna värker.

Därmed har både kost och livsstil en stor roll att spela. Ofta är det enklare att bygga muskler för att bära upp kroppen än att tappa i vikt — men en kombination är naturligtvis allra bäst.

När det gäller rörelse är resultaten glasklara och positiva:

— Vi vet att fem till sju minuters rörelse om dagen hjälper. Jag är fascinerad över hur bra det fungerar! Man måste inte svettas eller bli andfådd, inte lägga om livet eller träna en timme om dagen — utan bara förstå sin sjukdom och röra på sig några minuter varje dag. Det går att göra vid skrivbordet eller på bussen.

Än finns ingen medicin mot artros, men forskning pågår. I laboratoriemiljö har man lyckats tillföra ämnen som förhindrar nedbrytningen av brosket — men i levande varelser sipprar medlet ut så fort leden rör på sig. Det finns dock forskning som går ut på att bygga molekyler som kan fästa vid brosket och stanna kvar även när leden böjs och sträcks.

I det långa perspektivet kan vi alltså hoppas på ett läkemedel mot artros, men på kort sikt är det egenvård som gäller: att hålla vikten på en bra nivå och att träna lagom mycket för att hålla lederna igång. Samtidigt är rörelse positivt för många andra sjukdomar. Exempelvis har hälften av alla med artros också typ 2-diabetes.

Broccoli är rikt på både kalcium och vitamin C och kan därför förebygga artros.

Förebygg med rätt mat

Maten du äter påverkar risken att drabbas av artros på mer än ett sätt. Du ska äta rätt mat – och du ska äta lagom mycket av den. Kan du tappa bara fem procent i vikt så kommer det att påverka din artros i positiv riktning, enligt studier.

C-vitaminrika frukter och grönsaker – till exempel apelsin, kiwi och röd paprika – sägs alla kunna lindra ledvärk genom att bidra till kollagenbildning.

Nypon är rika på vitamin C.

Broccoli är rikt på både kalcium och vitamin C.

Mejeriprodukter, till exempel ost och mjölk, innehåller D-vitamin som kan ha en lindrande effekt.

Blåbär innehåller mycket antioxidanter, som kan lindra ledvärk och inflammationer.

Färsk ananas innehåller ämnet bromelain, som har en antiinflammatorisk effekt.

Avokado har också en antiinflammatorisk effekt.

Spenat innehåller K-vitamin som stärker benmassan.

Feta fiskar – som lax, makrill och sill – innehåller fleromättat fett som ger en gynnsam ämnesomsättning i kroppen.

  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!