Ökad dödlighet, som en följd av en extrem värmebölja, är inget som kommer att vara unikt för den här sommaren. ”Trenden” kommer att hålla i sig, så länge de globala temperaturerna fortsätter att öka. Och tyvärr är inte samhällena rustade för att klara av det höga tryck, till exempel på sjukvården, som blir följden.
Nyligen kom en internationell rapport från The Lancet Countdown on Health and Climate Change och i denna kunde man bland annat läsa att 157 miljoner fler individer i riskgrupper (utearbetare, redan sjuka och äldre i stadsmiljö) utsattes för en värmebölja under förra året jämfört med år 2000, och 18 miljoner fler jämfört med 2016.
153 miljarder arbetstimmar gick förlorade under 2017 till följd av extrem värme orsakad av klimatförändringar. Siffrorna i Indien – 75 miljarder arbetstimmar – motsvarar 7 procent av deras totala arbetsföra befolkning.
Särskilt sårbara grupper återfinns över hela världen, men särskilt i Europa och östra Medelhavsregionen då en stor del av den åldrade befolkningen bor inne i storstäderna. Till exempel förvärrar värme luftföroreningarna i städerna. 97 procent av städerna i låg- och medelinkomstländer möter inte WHO:s riktlinjer för god luftkvalitet.
– Exponeringen och sårbarheten för extrem värme är oacceptabelt hög och den ökar stadigt för personer runtom i världen. Värmestress slår hårt – särskilt mot den äldre stadsbefolkningen, och för dem med hälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes eller kronisk njursjukdom. Att arbeta utomhus i höga temperaturer, särskilt inom jordbruket, är förenat med livsfara. Områden som norra England, Kalifornien i USA och Australien har drabbats av vilda skogsbränder som resulterar i att människor mister livet, måste överge sina hem och riskerar att drabbas av andningssvårigheter efter att de andats in skadlig rök, säger professor Hugh Montgomery som ingår i ledningsgruppen för The Lancet Countdown on Health and Climate Change, i ett pressmeddelande.
– Världen måste fortfarande på ett effektivt sätt sänka sina utsläpp. Hastigheten på dessa klimatförändringar hotar våra, och våra barns liv. Om vi fortsätter på utstakad väg kommer vi att förbruka den koldioxidbudget som krävs för att hålla den globala uppvärmningen under två grader redan innan 2032. Hälsoeffekterna som följd av klimatförändringar som överskrider dessa nivåer hotar att slå ut vår sjukvård och akutsjukvård fullkomligt, säger professor och barnläkare Anthony Costello, också han i i ledningsgruppen för The Lancet Countdown on Health and Climate Change.