Saffran – rena lyckopillret!

Saffran sätter inte bara färg och smak på julbaket – växten kan faktisk lindra vid depression och kanske kanske även lindra symtomen vid Alzheimers sjukdom.

Saffran – rena lyckopillret!
Saffran utvinns ur det torkade orangeröda märket högst upp på pistillen hos saffranskrokusen, Crocus sativus.

Saffran är världens dyraste krydda. Den används till saffransbröd, den gotländska rätten saffranspannkaka och sätter också färg och smak på grytor och soppor. Men visste du att saffran också är en läkeväxt? 

I traditionell persisk medicin har saffranskrokusen länge använts mot nedstämdhet. Den är populär inom folkmedicinen i mellanöstern och används även inom traditionell indisk och kinesisk medicin. 

Saffran kom sannolikt till Norden redan under medeltiden. Den var känd i svensk folkmedicin som upplivande och allmänt stärkande. Carl von Linné har skrivit att den "muntrar sinnet".

De senaste årtiondena har forskningen kring saffran tagit fart. En handfull studier visar att den kan lindra symtomen vid depression. ​

I två studier har saffran jämförts med den antidepressiva medicinen Fontex (Prozac) och visat likvärdig effekt. Troligen kan saffran påverka nivån av signalämnen i hjärnan, bland annat serotonin som påverkar vårt stämningsläge. Det är i alla fall en hypotes, som stöds av djurstudier. 

En stor del av världens produktion av saffran kommer från Iran. Det är också där de flesta studierna gjorts. 

Under senare år har det börjat säljas kosttillskott med saffran i svenska hälsokostbutiker och på apotek, med hälsopåståendet "Saffran bidrar till att bevara känslomässig balans och positiv sinnesstämning".  

Lussekatter, kanske det vanligaste sättet för oss att äta saffran på!

Kanske kan saffran också hjälpa oss på äldre dagar. Några studier antyder att den kan lindra symtomen vid Alzheimers sjukdom, vår vanligaste form av demens.

I en iransk studie prövades tillskott med 30 mg saffran om dagen eller overksamma placebokapslar i 16 veckor till personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom. Saffran gav signifikant bättre effekt på tankeförmågan än placebo vid mild till måttlig Alzheimers sjukdom, var forskarnas slutsats. Än så länge saknas dock långtidsstudier. 

En studie tyder på att saffran kan lindra symtomen vid PMS, premenstruellt syndrom. Det gäller såväl psykiska symtom som nedstämdhet och humörsvängningar, som kroppsliga symtom som huvudvärk, ömma bröst och sömnsvårigheter. I studien ingick 50 kvinnor 25–40 år som haft PMS i minst ett halvår innan och som följdes under fyra menscykler. Effekten av saffran ökade lite för varje menscykel. 

Kanske kan saffran också ha en lugnande effekt. Blotta doften av saffran räckte för att sänka nivån av stresshormoner, enligt en studie publicerad i tidskriften "Phytomedicine". Andra aktuella forskningsområden är infertilitet och erektil dysfunktion. Provrörsförsök pågår också när det gäller saffrans eventuella förmåga att motverka cancer. 

  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!