Flera studier visar att de allra flesta av oss vill vara med och rädda vår planet. Men att leva som en lär är inte alltid det lättaste. Catarina Rolfsdotter-Jansson är miljöskribent, föreläsare och yogainstruktör och i sin tolfte bok ”Handbok för en hållbar människa” (Roos Tegner förlag) delar hon med sig av insikter och inspiration till att leva mer hållbart. För Catarina ser stor potential i samspelet mellan vår lilla, privata värld och den stora, globala. Och verktygen till att förverkliga de goda intentionerna om ett hållbart liv, de hämtar Catarina från yogan. Genom yoga, eller annan reflektion, ger vi nämligen oss själva ro och tid att på riktigt fokusera på det vi innerst inne vill.
Catarinas brinnande engagemang för, och kunskap om miljö och hållbarhet har sedan många år tillbaka präglat henne och hennes familjs livsstil.
– När man gör det man tror på, det som kommer från hjärtat, då mår man också bättre, säger Catarina och förklarar i samma andetag varför ”Handbok för en hållbar människa” integrerar hållbarheten med just yogan.
Idéen till boken fick hon nämligen delvis genom sina yogaelever.
– Deras berättelser om hur yogan förändrat deras livsstil fick mig att börja fundera över vad det är som gör att vi via yogan lyckas minska den så kallade ”kognitiva dissonansen”, alltså det där glappet mellan det vi vill göra och vad vi verkligen gör. De allra flesta människor vill leva rätt. Vi vet att någon kommer efter oss och många av oss känner en tyngd, ett obehag av att inte göra det vi borde.
Hennes tes blev att lite yoga då verkar göra det lättare att göra de där valen som ligger nära hjärtat. För yogan gör att vi stannar upp, tänker till och reflekterar över vad vi verkligen vill, så att vi till sist också gör det vi verkligen känner.
– Vi mår bättre och fattar bättre beslut när vi verkligen ger oss tid att reflektera. Vi behöver inte helt förändra vår livsstil men små förändringar gör skillnad, menar Catarina.
Eller som hon skriver i förordet till sin bok: ”När man frågar människor vad som egentligen är viktigt för dem och gör dem lyckliga lyfter de flesta fram samma saker. Det rör sig inte om större boyta, fler flygresor eller fler kläder i garderoben utan om vänskap, kärlek och hälsa. Inget av detta förstör vår framtid.”
Hållbara tips som gör skillnad!
Från yoga och närodlad mat till kollektivtrafik och plastbatning av hemmet, här är vardagsvalen, vanorna och prylarna som ger dig ett hållbart liv.
1 Yoga
En kort stunds yoga eller djupavslappning främjar din fysiska och mentala hälsa och gör dig lugnare i sinnet, vilket i sin tur främjar reflektionen. Yoga gör dig starkare och smidigare rent fysiskt, förbättrar din sömn, balanserar ditt humör och ökar din lust att äta bra mat. Att andas lugnt, djupt och medvetet och samtidigt fokusera på kroppens rörelser leder till en total medvetenhet i nuet och underlättar reflektion och beslutstagande.
2 Mat
Mat är makt, skriver Catarina. Mat kan göra oss glada eller trösta oss och kan fungera som medicin eller tvärtom göra oss sjuka. Maten kan bidra till öppna landskap eller förgiftade vattendrag och rätt matval kan bidra till att människor på andra sidan jorden får en värdigare tillvaro. Så hur äter vi hållbart? Catarina råder oss att göra kostval med utgångspunkt i vad som är bäst för både hälsa och miljö. Här är 14 hållbara matval!
Mer vego!
Proteinstinna bönor är enkla att laga, byt mjölkprodukter mot veganska alternativ, som växtbaserad mjölk och yoghurt. Mixa och juica allt från frukt till grönkål och morötter, ingefära, chia- och hampafrön. Bra, svenskproducerad vego-färdigmat finns numera, när tiden tryter.
Ät ekomat
Ekologiska bönder använder inte resurskrävande konstgödsel eller bekämpningsmedel. Djuren får utlopp för sitt naturliga beteende. Du själv får i dig färre tungmetaller/bekämpningsmedel samt högre halter antioxidanter. Icke ekologiska råvaror med mest gifter är: vindruvor, paprika, banan, kaffe, potatis, lök, äpplen och jordgubbar.
Väl närodlat
Det gynnar dina lokala bönders produkter.
Säsongsbetonat
Att äta säsongsbaserat minskar transporter och gör att du ofta upptäcker nya grönsaker och frukter. Det är också mer smak på produkter i säsong än de som är importerade.
Kött? Till ett kilo producerat kött kan det gå åt tio kilo vegetabiliskt protein som djurfoder. Om du ändå vill äta kött: ät mindre av det, välj svenskt och helst ekologiskt, bland annat på grund av bättre djurhållning och lägre antibiotikahalt i köttet. Gris och kyckling släpper ut betydligt mindre växthusgaser än oxkött. Vilt, frigående lamm, struts och kalkon är förhållandevis klimatsmarta alternativ.
Fisk? Välj miljömärkt fisk. KRAV eller MSC (finns till och med för fiskpinnar!).
Laga själv! Både förpackningar och innehåll i halvfabrikat är mer miljöovänligt samt oftast dyrare.
Transportera maten klimatsmart
Det största samlade utsläppen sker inte när maten transporteras till matbutiken, utan när vi konsumenter transporterar den ifrån affären. Cykla med cykelkärra, ha dubbla cykelkorgar eller dra en ”dramaten” efter dig – du gör en samlad motions- och miljöinsats på köpet!
Minska minusmaten
Cirka 40 procent av vårt matintag är näringsfattigt, som chips, kakor och godis. Ofta är de dyra, förädlade, förpackade och transporterade. Sugen ändå? Välj exempelvis ekochips från Skåne med lokalproducerad rapsolja och naturliga , eller Fairtrade-certifierad och KRAV-märkt choklad.
Välj frilandsodlat –Att odla inomhus kräver energi.
Spara energi i matlagningen
Använd vattenkokare (om du inte har induktionshäll) till tevatten och potatis/pasta. Använd alltid lock. Laga många olika saker i ugnen, lämna ugnsluckan öppen (om du inte har småbarn!) när du tagit ut maten.
Skippa flaskvattnet! Vi har bra kranvatten i Sverige. Bubblor? Köp en Sodastreamer.
Släng inte mat i onödan
Vi slänger cirka 25 procent av den mat vi handlar. Sluta släng och spara en massa koldioxid och pengar. Enklare blir det om du veckoplanerar, tar tillvara rester, tar med matlåda, gör nya rätter av resterna: soppa, wok, sallad. Smaka också alltid på produkter innan du häller ut eller kastar trots att bäste före-datumet gått ut.
Var inte för sträng mot dig själv
Ibland är det omöjligt att handla och äta klimatsmart, men så småningom blir de råd som fungerar i just din vardag ett självklart beteende. Det kommer att kännas bra – och smaka gott.
2 Hemmet
Det finns mycket du kan förändra för att göra ditt hem mer hållbart. Här är tre stora områden att fundera över.
Energianvändning
Den mest klimatvänliga energin är ju den som aldrig blivit producerad. Du kan spara mycket koldioxid och pengar på att se över hur du använder energi och vilka maskiner och produkter du använder.
– Ha helst max 21 grader inomhus, gärna svalare i sovrummet. Sover du med fönstret på glänt; stäng av elementen.
– Byt ut alla lampor till lågenergi. Släck efter dig.
– Tänk på livscykel, inte vilken apparat som är billigast när du köper till exempel tvättmaskin. Högsta miljömärkning är viktigast.
– Minska din elräkning med 10 procent genom att skippa stand by-läge, stäng ned genom att använda grenkontakter. Sätt lock på grytor och tätningslister i fönster.
– Duscha klimatsmart; blöt ner dig. stäng av vattnet, tvåla in, schamponera och skölj.
Bygg, renovera och inred hållbart!
– Välj miljömärkta alternativ! Idag går det att hitta Svanenmärkta produkter inom de flesta byggvarukategorier, även textilier och möbler.
– Behandla trägolvet kan med miljömärkta produkter.
– Fynda gamla vackra dörrar och fönster och köp återvunnet byggmaterial som tegel och trä på återbyggsdepåer.
– Lämna till insamling på återvinningsstationen. Och köp gärna begagnat.
Detoxa och plastbanta ditt hem!
– Använd så få och naturliga rengöringsprodukter som möjligt, exempelvis såpa, ättika och diskmedel. Att helt undvika gifter i hemmet är svårt, men det går att detoxa och på så sätt vara snäll både mot miljön, sin egen och familjens hälsa.
– Försök skippa plasten i framför allt köket, eftersom den kan innehålla gifter som tas upp i kroppen eller läcker ut i naturen. Undvik stekspadar, teflonpannor, vattenkokare i plast och plastförpackningar som körs i mikron. Välj burkar i glas till matförvaring.
– Köp soppåsar gjorda av biologiskt material, bär hem maten i tygkassar eller papperspåsar. Det finns även bajspåsar i biologiska material för dig som är hundägare.
– Köp en egen take away-mugg i miljövänligt material, sugrör i papper eller metall och tandborste i bambu. Rensa ut gamla mediciner och lämna in på apoteket.
3 Shopping
Utsläppen i Sverige har minskat. Men eftersom vi i hög grad konsumerar varor producerade utomlands, främst i Asien, har utsläppen i andra länder orsakade av vår svenska konsumtion, ökat med nästan 50 procent. Om vi ska klara av att uppfylla de klimatmål som sattes i Paris måste vi förändra hur vi konsumerar och hur det vi konsumerar är producerat. Det kan vara svårt att låta bli, för shopping stimulerar utsöndringen av belöningssubstansen dopamin. Men det kan vi uppnå på andra sätt, till exempel genom yoga, massage, djupandning, qi gong, tai chi och meditation. Och innan du ändå shoppar, ställ dig följande frågor: Behöver jag verkligen detta? När ska jag använda det? Har jag något liknande redan? Finns det något jag hellre lägger pengarna på? Finns detta att köpa second hand?
4 Kläder
Vår klädkonsumtion ökar trots en stark vintage-trend. Per år konsumerar vi 15 kilo kläder per person i Norden – och slänger mer än hälften.
Bli en mer hållbar klädkonsument genom att…
– Shoppa second hand och spara 97 procent energi. Många second hand-butiker finansierar dessutom humanitär verksamhet, så du kan shoppa med dubbelt gott samvete.
– Skänk vidare de kläder du inte använder.
– Tradera.com och minmera.se har en rad bra tjänster som hjälper dig med hållbara lösningar för kläder.
– Ordna klädbyten med vänner och bekanta!
– Lappa och laga, designa nytt av gammalt.
– Hyr eller låna dina festkläder.
– Välj miljömärkt när du köper nytt.
– ”Slow fashion” – köp färre men till bättre kvalitet
– Tvätta mindre! Vädra kläderna mer och tvätta på låg värme.
6 Resor
Att resa är härligt! Flyget är dock den största klimatboven. Ökningen av våra internationella flygresor har gjort att klimatpåverkan har ökat med 61 procent mellan 1990 och 2014. De uppskattade utsläppen från svenskarnas internationella flygresor motsvarar utsläppen från all bilkörning i Sverige år 2014.
Res smartare så här:
– Res helst kollektivt och så nära rent geografiskt som möjligt.
– Turista med omtanke och bidra till att skapa en mer hållbar resebransch genom att till exempel undvika all inclusive och istället stötta lokala egenföretagare.
– Fråga innan du bokar resan om de anställda har kollektivavtal och att arrangören har koll på att inte barnarbete förekommer.
– Fråga hur du kan sortera ditt avfalloch efter ekologisk mat/eko-restauranger och välj ofta vegetariskt.
– Res kollektivt under din vistelse,avstå klimatbelastande aktiviteter som vattenskoteråkning, och delta inte i aktiviteter som exploaterar djur.
– Flyg smartare genom att välja bort mellanlandningar, välj bolag som KLM som satsar på biobränslen, eller bolag som har nyare, mer bränsleeffektiva plan, som Norwegians Dreamliner.
6 Engagemang
”Ingen kan göra allt, men vi alla kan göra något”. Det är lätt att engagera sig idag, bara genom ett knapptryck. Men internet har också gett fritt spelrum för fake news och näthat, vilket gör engagemanget för den goda saken rent generellt viktigare än någonsin. #vistårinteut och #jagärhär är några kända hashtags online som bygger på att vanliga människor står upp och håller emot. Och ”Viralgranskaren” är ett enkelt sätt att faktakolla ”information” som vi möter på nätet. Nu för tiden kan du agera påtryckare varje dag genom att skriva på protestlistor och skriva mail till beslutsfattare. Det tar bara någon minut och kan göra enorm skillnad!