Så mår svenska skolbarn

De flesta svenska barn i åldern 11-15 år upplever att de har en god hälsa. Flera levnadsvanor har förbättrats, till exempel alkoholkonsumtionen, men det finns också områden som har en oroande utveckling, visar Folkhälsomyndighetens nya rapport.

Undersökningen Skolbarns hälsovanor har gjorts vart fjärde år sedan 1985/1986. Skolbarn, 11, 13 och 15 år gamla, får i denna svara på frågor om sin hälsa, sina livsvillkor och sina levnadsvanor och studien görs i närmare 50 länder världen över. Och nu har alltså rapporten för 2017/2018 kommit.

Denna visar glädjande nog att en majoritet av svenska skolbarn tycker att de har en bra eller mycket bra allmän hälsa. Bland 13- och 15-åriga flickor går siffrorna ner något och det är också i denna grupp man hittar de som är mest missnöjda med sin kropp. Välbefinnandet, självkänslan och självförmågan skattas också högre av pojkar i 15-årsåldern jämför med flickor i samma ålder.

Vad gäller psykosomatiska besvär ser man också en oroande utveckling. Många unga känner sig irriterade eller på dåligt humör, har svårt att sova, har huvudvärk eller ont i magen. Andelen 13- och 15-åringar med minst två psykiska eller somatiska besvär mer än en gång i veckan är omkring dubbelt så stor i dag jämfört med 1980-talets mitt. Bland 11-åringar har andelen varierat, men undersökningen 2017/18 visade de högsta nivåerna sedan studien började 1985/86.

Även mobbing ökar, framförallt bland 13- och 15-åriga flickor.

Vad gäller cigaretter och alkohol så har andelen 15-åringar som provat rökning minskat jämfört med 2013/14, och andelen 13- och 15-åringar som druckit sig berusade har minskat kontinuerligt sedan undersökningarna startade under 80-talet.

Motionen då? Det är fortfarande få som når rekommendationen om minst en timmes daglig fysisk aktivitet. Däremot har andelen som tränar minst fyra gånger i veckan ökat sedan 1980-talets mitt, och det är vanligare att pojkar tränar minst fyra gånger i veckan än att flickor gör det.

Källa: Folkhälsomyndigheten