Knuffa dig i mål med nudging!

Genom att lura dig själv med små enkla medel kommer du lättare i mål och gör det du vill och mår bra av. Det kallas "nudging" och är det senaste inom hjärnforskningen.

Knuffa dig i mål med nudging!
Nudging handlar om att knuffa människor i rätt riktning, genom att hitta de små sakerna som gör att ett beteende förändras.

Nudging är det senaste inom hjärnforskning och en metod som marknadsförare, politiker och andra använder för att påverka människor i en viss riktning. Ett av de mest populära exemplen på nudging är flygplatsen som hade problem med alla som kissade utanför toastolen på herrtoaletterna. Städarna fick en massa obehagligt extraarbete. För att lösa problemet satte de en bild på en fluga i av toan. Flugan gjorde att spillet och stänket minskade med 80 procent — till städarnas och ekonomernas stora glädje. Varför? Jo, för att de flesta som stod vid urinoaren fick en direkt och omedveten instinkt att vilja träffa flugan.

Ett annat exempel på nudging är Ica-handlaren som ville locka kunder att köpa de mer hälsosamma, men dyrare, ekologiska bananerna. Han satte upp två skyltar. På den ena stod det "ekologiska bananer", på den andra "besprutade bananer". Försäljningen för de icke-ekologiska, besprutade bananerna rasade. Ingen ville köpa bananer som är besprutade, och handlaren hade därmed påverkat folk till att köpa mer ekologiskt genom sitt ordval. ​

En annan affär satte stora, färgglada pilar på marken för att få kunderna att gå åt vänster till grönsaksdisken istället för till höger, som vi helst gör. Försäljningen av frukt och grönt ökade rejält. Samma sak skedde när en annan handlare gjorde en tydlig rand i mitten av kundvagnen och skrev att den främre delen endast var till för grönsaker och frukter.

Nudging handlar alltså om att hitta de små sakerna som gör att ett beteende förändras, att knuffa människor i rätt riktning. Från början kommer tankarna från forskningsfältet beteendeekonomi. Det uppstod för drygt 50 år sedan när vetenskapsmän och kvinnor insåg att vi inte är särskilt rationella eller förnuftiga när vi fattar beslut i ekonomiska frågor. 

Tankarna fick ordentligt genomslag när psykologen Daniel Kahneman fick Nobelpriset i ekonomi 2002 och kom med boken "Tänka, snabbt och långsamt". 

2017 fick Richard Thaler, professor i beteendevetenskap och ekonomi, Nobels ekonomipris. Han är en av förgrundsgestalterna inom nudging och var med och skrev storsäljaren "Nudge".

Daniel Kahneman beskrev vårt sätt att tänka i två olika system. "System ett" är automatiserat. Det tar hand om allt som kan förenklas i ditt agerande och tänkande och filtrerar bort det som uppfattas som irrelevant och onödigt. Det sparar mycket energi men leder också till att du ibland gör dåliga val och inte är så förnuftig som du tror att du är. Du använder den automatiserade hjärnan mycket mer än du tror. "System två" är den medvetna delen av hjärnan. Den ansvarar för resonemang, självkontroll, analys och förutseende och tar hand om det som är abstrakt, komplext och annorlunda. Den är långsammare och kräver mer energi. 

Ofta försöker vi använda system två när vi vill förändra våra vanor. Vi tror att vi är förnuftiga individer som fattar kloka beslut och gör det rätta. Men att förändras enbart med hjälp av system två kräver energi och enorm viljestyrka och kan därför vara svårt. Med nudge kan du hjälpa hjärnan att fatta rationella beslut utan att du behöver anstränga dig lika mycket. Självklart är det bra att också ha en inre motivation och driv, men ofta kan vi behöva en knuff för att komma igång med nya vanor. 

Särskilt vid den här tiden på året, då många avger nyhetslöften, sätter vi nya mål. Mål vi inte alltid når. För att lyckas behöver du titta ordentligt på vilka beteenden som för dig i mål: Vilka beteenden ska ökas och vilka ska minskas? Fundera också på vilka känslor och tankar beteendet ger dig. Ett beteende styrs alltid av de konsekvenser det har på kort sikt och på lång sikt. Om ett beteende är belönande, alltså om du får något bra eller slipper något jobbigt, gör du mer av det. Om det däremot leder till att något blir jobbigare eller till att något bra försvinner, gör du mindre av det. Du behöver hitta sätt att belöna beteenden som för dig i mål och inte de som gör att du misslyckas. 

När du vill skapa hållbara förändringar är positiv förstärkning det mest effektiva, alltså att du får en belöning när du gör det som för dig i mål. Positiv förstärkning är väldigt mycket mer effektivt än negativ. Om du slår på dig själv och kritiserar dig själv för att du inte gör det du hade tänkt, är risken stor att du misslyckas. Vi kommer ingen vart med negativ kritik och självförakt. Fortsätt istället att ge dig små belöningar vid varje litet steg mot ditt mål.

Genom att ställa frukt på bordet eller i ögonhöjd blir det lättare att välja det när hungern sätter in mellan måltiderna.

Gör det enkelt​!

För att du ska kunna behöva ändra beteende måste det vara enkelt. Hitta sätt att komma ur bekvämlighetsfällan. Du kan exempelvis:​

- Lägga fram träningskläderna vid sängen redan kvällen innan. Då blir du påmind om att du tänkt träna på morgonen. Ställ träningsskorna mitt i hallen. 

​-Använda mindre tallrikar så äter du mindre. 

​- Måla en rand i mitten av tallriken och bestäm att ena halvan endast ska bestå av grönsaker. 

​- Börja i den del där grönsaker, bönor och linser finns när du äter buffé, så äter du mer av dem och mindre av det andra. 

​-Göra det enkelt att äta nyttig! Fyll kylskåp och skafferi med sådant du vill äta. Ställ frukt på bordet eller i ögonhöjd så att det blir lättare att välja det nyttiga alternativet. Om du måste ha onyttiga saker hemma, lägg dem på ett ställe där du inte ser dem. ​

  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!