Täta bröst – en cancerfara

Kvinnor med täta bröst får lättare bröstcancer och det är dessutom svårare för läkarna att upptäcka dessa tumörer på mammografin. Därför arbetar forskarna nu febrilt för att alla kvinnor ska få ett klart besked om de har täta bröst eller ej.

Täta bröst – en cancerfara
Om man har 40 procent körtelvävnad eller mer räknas det som täta bröst. Men det är ingenting du kan känna själv.

Den var helt nödvändig för att du skulle kunna amma dina barn — men förutom det kan körtelvävnaden i dina bröst ställa till med en hel del elände. Det berättar Mikael Eriksson som är doktorand på Karolinska institutet och en av flera forskare i Karmastudien, Sveriges största bröstcancerstudie där över 70 000 kvinnor har deltagit.

— Körtelvävnad är bröstkörtlar och bindväv i bröstet och kallas för mammografisk täthet. Om man har en normal mängd körtelvävnad i sina bröst så har man även en normal risk för att utveckla bröstcancer. En 40-årig kvinna har ungefär 35 procents täthet i sina bröst. Men om man har 40, 45 eller kanske till och med så mycket som 50 procents täthet i sina bröst — då har man även en ökad risk för att utveckla bröstcancer, säger han.

Men inte nog med det. De tumörer som uppstår hos kvinnor med mycket körtelvävnad är också betydligt svårare att upptäcka under den mammografiundersökning som alla svenska kvinnor blir kallade till varje år mellan 40 och 74 års ålder.

— Den ökade tätheten innebär med andra ord två faror där den andra faran är att när man tittar på röntgenbilden så är det så mycket vitt på den att läkaren som ska analysera den riskerar att missa en cancer. Körtelvävnaden är nämligen vit på bilden och då blir tumören, som också är vit, maskerad och gömd i tätheten. Det är ett av huvudskälen till att den vanliga digitala mammografin inte kan se tumörer på ett bra sätt hos kvinnor som har en hög täthet i sina bröst, säger Mikael.

Men hur vet man då om man har täta bröst? Det är något som inte går att avgöra utan tillgång till avancerad medicinsk utrustning, berättar Mikael. 

— Det är ingenting du kan känna själv. Även en erfaren läkare med specialistkompetens på området behöver titta på en mammografibild för att avgöra hur stor andel av ett bröst som består av körtelvävnad, säger han.

I dagsläget är detta dock inget besked som svenska kvinnor får från sin läkare efter genomgången mammografi. Men i andra länder, som till exempel i USA, är situationen en annan.

— Det mäts inte rutinmässigt i Sverige men det som har hänt i USA är att 37 stater har gjort det obligatoriskt att delge tätheten till alla kvinnor i samband med undersökning av brösten. 

Glädjande nog börjar det hända saker på det här området även i Sverige, berättar Mikael. Forskarna bakom Karmastudien är i full färd med att ta fram ett förslag på en så kallad individualiserad screening. Tanken är då att kvinnor med högre risk och täthet i sina bröst även ska erbjudas en mer avancerad form av mammografi, ultraljud eller MR-undersökning.

— Detta är givetvis resurskrävande eftersom det kräver personal som utför och analyserar även de här undersökningarna, och det är det som gör att det inte är helt lätt att få till. Men vi som har forskat på det här kommer att rekommendera framöver att det införs en systematisk uppföljning av de här kvinnorna för att inte riskera att missa deras tumörer i mammografiscreeningen. Vi ser även en framtid där ny medicinsk utrustning med artificiell intelligens kan komma att underlätta i arbetet.

Vadå täta bröst?

* Varje kvinna har körtelvävnad i sitt bröst för att hon ska kunna amma.

* Hur mycket körtelvävnad man har är individuellt men om man har 40 procent eller mer räknas det som att man har täta bröst.

* När man går in i klimakteriet omvandlas körtelvävnaden successivt till fettvävnad.

* En 70-årig kvinna har till exempel endast 10 procent körtelvävnad medan en ung kvinna har omkring 35 procent i snitt.

Täta bröst brukar delas in i kategorierna A, B, C och D. Bland brösten i kategori D, där körtelvävnaden är som tätast, hittas inte ungefär hälften av alla tumörerna vid en vanlig mammografiundersökning.

 

  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!