En stor del av all stress och oro som vi upplever är ett resultat av att vi grubblar på sådant som ligger utanför våra egna angelägenheter. Det är när vi är på kollisionskurs med verkligheten och när vi är övertygade om att våra tankar är sanningen, som vi mår dåligt. Det menar Byron Katie, kvinnan bakom ”The work” — en självhjälpsmetod som fått hundratusentals människor världen över att leva ett mer harmoniskt och stressfritt liv.
— Det är meningslöst att begära att saker och ting vore annorlunda än de är. Kanske låter det trist, men när du upptäcker och lär dig att förstå dina tankar kommer du att känna glädje och befrielse, säger Byron Katie när vi ses för ett samtal under hennes Stockholmsbesök tidigare i år.
Och Byron Katie, som idag är en av vår tids mest namnkunniga inom personlig utveckling, vet vad hon pratar om för hennes liv har inte alltid varit lyckligt, snarare tvärtom.
Den nu 76-åriga Byron Katie växte upp i Mojaveöknen i södra Kalifornien tillsammans med sin fyra år äldre syster och två år yngre bror. Hennes far arbetade vid järnvägen och modern var hemmafru. Byron var ett driftigt mellanbarn vars ambition var att få det bättre än sina föräldrar, och i 30-årsåldern blev hon framgångsrik mäklare.
— På den tiden var jag väldigt bra på att tjäna pengar och jag ägde flera företag, men mitt dåvarande äktenskap var katastrof, berättar Katie.
Följden blev att hon skilde sig från sin första man. Samtidigt ville hon inte kräva hälften av den egendom som hon hade rätt till.
— Jag kände att detta var min enda väg ut ur relationen med honom, att inte tjafsa om pengar. Så där satt jag med tre små barn och var tvungen att börja om igen ekonomiskt.
Strax efter skilsmässan träffade Katie en ny man, Paul, och de gifte sig, men det dröjde inte länge förrän hon upptäckte att han var en notorisk lögnare och spelmissbrukare.
— Jag kände mig instängd i detta andra äktenskap, men samtidigt var jag för trött för att genomgå en ny skilsmässa, så under tio års tid blev jag mer och mer deprimerad. Förutom att jag slutade gå ut hade jag självmordstankar och drack alldeles för mycket alkohol.
Paul å andra sidan försökte hjälpa Katie att må mindre dåligt genom att skämma bort henne med glass toppad med kodein, ett morfinliknande medel som skulle hålla hennes oro och ångest borta.
— Det hela slutade med att jag vägde över 90 kilo, och vid det här laget var jag så rädd för allt och alla att jag sov med en 357 Magnum-revolver under min säng.
Varje dag bad Katie till Gud om att slippa behöva vakna nästa morgon, och det var bara på grund av sin oro för barnen som hon inte tog livet av sig.
— Jag kunde stanna i mitt sovrum flera dagar i sträck, och jag varken duschade eller borstade tänderna eftersom jag inte såg någon nytta med det. Familjen tassade runt mig och var livrädda för att jag skulle få ett raseriutbrott.
Kort om Byron
Slutligen, i februari 1986, vid en ålder av 43, lyckades Katie lägga in sig själv på ett rehabiliteringshem för kvinnor med ätstörningar. Där var de andra intagna så rädda för Katie att hon placerades i ett sovrum på vinden dit trappan stängdes av på natten eftersom de trodde att hon skulle komma ner och göra dem illa.
— Så en morgon, efter ungefär en vecka, när jag låg på golvet — jag kände mig inte tillräckligt värdig för att sova i en säng — kröp en kackerlacka över fotleden och ner på foten. Jag öppnade ögonen innan jag hann tänka någonting och i det tomrummet försvann all min depression och raseri, alla tankar som hade plågat mig under så många år var borta. Jag såg allt klart — att min depression inte hade något att göra med världen runt mig utan att den orsakades av vad jag trodde om världen. Jag insåg att när jag trodde på mina tankar så led jag, men när jag inte trodde på dem, led jag inte. Jag kom också till insikt att detta är sant för varje människa.
Samtidigt understryker Katie att våra tankar i sig inte är vår fiende. Hon menar att det inte är möjligt för något eller någon att vara emot oss: ingen person, ingen tro, inte ens egot. Det är bara ett missförstånd eftersom det handlar om att vi uppfattar något eller någon som en motståndare när allt vi behöver göra är att vara när-varande med denna uppfattning eller tanke.
— Sinnet är som ett orubbligt barn. Tankar kommer efter varandra för att plåga oss och kräva vår uppmärksamhet, precis som älskade barn. Vårt jobb är att förstå och tycka om dem, och när jag lärde mig att möta mitt tänkande som en vän, såg jag att jag kunde träffa varje människa som en vän. Slutar jag kriga med mig själv och mina tankar, slutar jag också att kriga med dig. Så enkelt är det.
Den där morgonen på behandlingshemmet gick Katie från att vara en eländig människa till någon som var fylld av glädje. Hon blev berusad av lycka.
— Glädjen höll i sig i timmar, sedan dagar, sedan månader och år, och jag känner mig fortfarande precis likadan, ingenting har förändrats sedan dess. Jag lever ett liv utan problem, varje dag är en bra dag tack vare The work, men kom ihåg att det är ett pågående arbete, och jag säger ofta att om du gör The work till frukost så kommer du att ha ett lyckligt liv.
Nu är tiden ute, intervjun avslutas och det är dags för självhjälpsgurun att dra sig tillbaka en stund innan hon ska äntra scenen på Chinateatern för att hålla kvällsföreläsning inför en fullsatt Sverigepublik.
Så här blir The work en del av din vardag!
The work är en pågående metod som du kan använda när som helst i livet, i alla situationer. Och för bästa effekt mot stress och oro rekommenderas tjugo minuter varje dag.
The work hjälper oss att acceptera verkligheten som den är, då blir vi mer handlingskraftiga och orädda på ett självklart sätt. Det betyder givetvis inte att du måste ha överseende eller gilla allt som händer runtomkring dig, istället lär du dig att sluta utkämpa en inre strid som aldrig kan vinnas. Ingen av oss vill att våra barn ska bli sjuka och ingen vill råka ut för en bilolycka, men hjälper det att göra motstånd när det faktiskt inträffar?
Vi vet att det inte hjälper, men vi gör motstånd ändå, eftersom vi inte vet hur man låter bli.
The work hjälper oss också att vara mer närvarande i våra egna liv. Om din dotter lever sitt liv och du lever hennes liv i dina tankar, då befinner ni er båda två i hennes liv, och vem ska då leva ditt liv? Om du ägnar dig åt din dotters angelägenheter i tankarna kan du inte vara närvarande i dina egna, du är då avskild från dig själv och du undrar varför ditt liv inte fungerar. När du upptäcker och förstår att hur du mår inte är beroende av någon annan kommer du att känna dig befriad och lycklig.
Så använder du The work
1 Identifiera de tankar som du har om en person eller situation och som gör dig upprörd, orolig eller stressad. Skriv ner dem. Exempel: Jag är arg på min dotter för att hon inte respekterar mig. Jag vill att hon ska inse att hon gör fel. Jag vill att hon ska komma hem i tid. Jag vill att hon ska inse att det är för hennes eget bästa. Här kan du ta hjälp av Döm din nästa-formuläret som du hittar kostnadsfritt på thework.com
2 Nu ska du med hjälp av fyra frågor undersöka din tanke/dina tankar om personen eller situationen.
1. Är det jag tänker sant? (Om nej gå, direkt till fråga 3)
2. Kan du verkligen veta att det är sant?
3. Hur reagerar du när du tror på tanken?
4. Vem skulle du vara utan tanken?
När du mediterat över dessa fyra frågor, hittat dina svar och skrivit ner dem, vänder du på tanken. Vändningen är ett sätt att uppleva motsatsen till vad du tror. Titta på det ursprungliga påståendet: Min dotter respekterar inte mig kan vändas till Jag respekterar inte mig själv. Är den vändningen lika sann eller sannare? Ge nu exempel när du inte respekterar dig själv, till exempel: Jag respekterar inte mig själv när jag säger ja till att hämta min dotter fast jag varken orkar eller vill. Försök att hitta minst tre genuina exempel på hur vändningen är sann. Vändningen är en acceptans av det som är och vi kan se klarare på våra tankar om en specifik situation.