Gladare påsk med ekogodis

Kokad svinsvål, sekret från löss och färgämnen som kan ge barn koncentrationssvårigheter – påskgodiset kan innehålla en hel del otrevligheter. Vi tipsar om nyttigare och mer naturliga alternativ.

Ämnen att undvika

– Kan ge astma. Azofärgämnen kan förekomma i godis med starka färger i till exempel gult, orange eller rött. De kan ge överkänslighetsreaktioner som hudutslag, klåda eller astma hos personer som redan har någon form av allergi. Enligt en engelsk studie kan de också orsaka koncentrationssvårigheter hos barn. Undvik alltså E 102, E 110, E 122, E 124, E 129, E 151 och E 155. 

– Från insekter. E 120 Karmin, en mörkt röd färg som ursprungligen utvanns från kochenillsköldlusen. Idag tillverkas den även syntetiskt. E 901 Bivax, utvinns ur bivaxkakor. Används som ytbehandlingsmedel för att göra godis glansigt. E 904 Shellack, sekret från den indiska lacksköldlusen. Används som ytbehandlingsmedel. Även en lång rad andra tillsatsämnen kan ibland komma från djur, till exempel lecitin, E 322, eller glycerol, E 422. På Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se, finns en lista över dessa.

Välj det nyttiga!

– Mörk choklad. Den smakar lite beskt i början, men man vänjer sig! Den kraftiga smaken gör att man nöjer sig med lite.

– Torkad frukt. De har nästan samma smak och konsistens som gelégodis. Pröva torkade äppelringar, tranbär, aprikoser, dadlar, blåbär eller fikon. Torkad frukt innehåller naturliga vitaminer, mineraler och fibrer, men inga konstgjorda arom- eller färgämnen. Tänk dock på att ljusa aprikoser behandlats med svavel och att torkad frukt eller bär ibland är sötade.  

– Honung. Naturlig sötma med många fina smakämnen, men utan kemikalier. 

– Nötter och frön. Blanda med lite mörk choklad eller torkade bär om du vill ha sötma. 

Källa: Maj Östberg Rundquist

 Text: Eva Olsson


VI SVENSKAR HAR
 blivit riktigt skeptiska mot färgämnen, konsistensgivare och andra tillsatser. Ändå äter vi smågodis som aldrig förr.
– Vi äter 17 kilo godis varje år, vilket är mest i hela världen. En viktig orsak är lösviktsgodiset. Den stora mängden sorter i kombination med stora påsar och placering nära kassorna har ökat försäljningen, säger Louise Ekström, kommunikationsansvarig på Sveriges Konsumenter. Hon påpekar att nästan alla tillsatser är godkända att användas i godis.
– Gelégodis innehåller mycket gelatin, som utvinns ur slakteriavfall som rensats, kokats och blekts, till exempel svinsvål. Färgglada godissorter kan också innehålla de omdiskuterade azofärgämnena, syntetiska starka färgämnen som enligt en engelsk studie kan öka risken för hyperaktivitet hos barn. Godis med azofärgämnen ska enligt Livsmedelsverket märkas med texten ”Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration”. Men jag har aldrig sett någon sådan skylt i butikerna, så länge det inte finns lag på detta så undviker kanske företagen märkningen. Flera svenska godisleverantörer har tagit bort azofärgämnena, men de finns fortfarande kvar i importerat godis som säljs i lågprisaffärer.
– Vi på Sveriges Konsumenter tycker att försiktighetsprincipen bör råda och att man helt borde förbjuda azofärgämnena. Det finns ju ingen konsumentnytta med dem, de gör till exempel inte godiset godare.

HON PÅPEKAR OCKSÅ att flera fabrikanter tagit fram godis som i stället färgas med naturliga färger från exempelvis rödbetor, jordgubbar, gurkmeja och spenat. Några exempel är Ekorrens ekologiska smågodis, godis från Renée Voltaire och Kung Markatta samt Truly från Malaco. Truly innehåller dock gelatin, medan de flesta av Ekorrens smaker är fria från detta, dock inte alla. Istället används algen agar-agar för att få en geléaktig konsistens. Även i hälsokost- och ekoaffärer finns flera alternativ till smågodis, utan gelatin och konstgjorda färgämnen.
– Ekologiskt godis är tillverkat av ekologiska råvaror som socker, glukossirap med mera som har samma påverkan på kroppen, men är bättre för Moder Jord. Andra fördelar med eko-godiset är att det är smaksatt och färgat med naturliga ämnen från frukter, bär och kryddor, säger Maj Östberg Rundquist, kostrådgivare och hälsopedagog som skrivit boken ”Sockerdetektiven”. Hon påminner också om att godis och sötsaker inte är något vi ska äta dagligen, som många gör idag.
– Tänk lördagsgodis istället. Både för tandhälsans och den övriga hälsans skull är sötsaker något som vi bara ska äta ibland. Ät hela portionen på en gång, hellre än att gå och småsnaska, det är det som är förödande för tänderna. Men när du väl bestämt dig för att äta godis, välj något du verkligen tycker om och njut av det!

 

Gladare påsk med ekogodis
Överväg att ersätta det traditionella påskgodiset med mörk choklad, nötter och torkad frukt. (Foto: Getty Images)

 

PÅSKEN ÄR MÅNGA svenskars främsta godishelg.
– I genomsnitt äter vi 700 gram godis per person under påsken, enligt Folktandvårdens uppskattning. Det motsvarar 186 sockerbitar. Visst äter vi godis till jul också, men då är det mer nötter, choklad och torkad frukt. Påsken är lösgodishelgen nummer ett. Man lyfter in hela kubikmeter med smågodis i mataffärerna och ofta säljs det till extrapris.
Maj Östberg Rundquist tipsar oss att istället lägga något annat i påskägget.
– Ett vackert smycke, en biobiljett eller en doftande tvål är fina alternativ till godiset, tipsa din man om det!

 

Nyfiken på att läsa mer?

”Sockerdetektiven” av Maj Östberg Rundquist, Ica Bokförlag 2008

www.slv.se

www.sockerdetektiven.se

www.sverigeskonsumenter.se

 

Gör kloka val i höst

Ägg-stra bra på påskbordet!