E-nummer - hur farliga är de egentligen?

E 420, E 262, E 327...
Små formler som får håren att resa sig på varje eko-entusiast. Tillsatsämnena har dåligt rykte, men är de så farliga som vi tror? Och klarar vi oss utan dem?

E-nummer - hur farliga är de egentligen?

När du går runt i matbutiken tar det inte lång tid att uppräcka att många av dina matvaror är fulla med små ekvationsliknande formler i ingredienslistan. De kan vara både obegripliga och väcka obehagliga känslor. Vi pratar om E-numren. En undersökning från danska Coop Analyse i september 2018 visar att E-numren är det vi helst vill slippa i vår mat. Hela 32 procent av de drygt 1 000 deltagarna i undersökningen försöker undvika E-nummer i maten. Som jämförelse försöker 25 procent undvika socker och 12 procent kolhydrater.

Men fullt så skrämmande är inte E-numren. Leif Skibsted, professor i livsmedelskemi vid institutet för livsmedelsvetenskap på Köpenhamns Universitet, förklarar att E-numren är något av det mest kontrollerade av allt du äter.

— Kort sagt är E-numren tillsatsämnen i livsmedel. Alla tillsatser har ett eget E-nummer. E:et betyder att reglerna för användning av ämnen är desamma i hela EU, och numret berättar vilken kategori som ämnet tillhör. Det finns över 350 E-nummer och alla regleras av EFSA (European Food Safety Authority), som är en europeisk livsmedelssäkerhetsmyndighet. Den ansvarar för att det bara är godkända tillsatser som används i din mat. Tillsatsämnen blir bara godkända när de har genomgått tillräckligt många vetenskapliga studier, som bevisar att det inte finns några hälsomässiga biverkningar av att använda ämnet, säger Leif Skibsted. 

Det finns över 350 E-nummer i maten du äter. Foto: Getty Images

Därför behövs tillsatserna  

De många tillsatsämnena har olika egenskaper. Några ger bättre bakegenskaper, andra ger sötma, vissa gör din marmelad tjock eller hämmar bakterietillväxt och bildande av mögelsporer. Tillsatsämnena är antingen framställda på kemisk väg eller utvunna ur naturliga ämnen.

— Om livsmedelsproducenterna inte använde tillsatserna skulle dina matvaror bli dåliga, mögla eller klumpa ihop sig. Tillsatsämnena ger även god smak och gör även färgen aptitlig. Kvaliteten skulle helt enkelt bli sämre, och många matvaror skulle inte klara att fraktas. Därför är tillsatsämnena nödvändiga, om du inte ska laga allt själv från grunden, förklarar Leif Skibsted. 

Även om ingen vill ha mögel i nyinköpta matvaror, eller missfärgade grönsaker, så kan tanken på kemi i maten ge magont. Pelle Thonning Olesen, som är toxikolog, alltså expert på giftiga ämnen, vid DTU Livsmedelsinstitutet, menar att vi är rädda för E-nummer helt i onödan.

— Men sett i ett historiskt perspektiv förstår jag rädslan för E-nummer. Det stämmer att det tidigare vid några tillfällen har funnits dåliga saker i mat. Men 1973 infördes EU:s lista över godkända tillsatser. Där definierades vad som får tillsättas och i vilka mängder. Listan innebär att producenter bara får använda de tillsatser som är godkända och välreglerade, inga andra. Tillsatser som är DNA-skadliga och som kan vara cancerframkallande får till exempel inte plats på listan med flera hundra nummer, säger toxikolog Pelle Thonning Olesen och får medhåll av Leif Skibsted:

— Jag menar att det är dumt att det har uppstått en rädsla kring E-nummer. E-numren skyddar dig mot gifitga ämnen och bakterier, som förstör dina njurar, ger dig leverskador och som kan göra dig allvarligt sjuk.  

Korv, skinka och andra charkvaror innehåller nitrit. Foto: Getty Images

Det här ska du se upp med! 

Trots experternas bevis för att E-numren inte alls är så farliga finns det fortfarande ett antal myter om att E-numren kan vara hormonstörande, ge självlysande barn och vara cancerframkallande. Föreställningar som inte direkt får dig att kasta dig över varorna på hyllan.

Även om Pelle Tonning Olesen är en förespråkare för de små numren i maten, tycker han ändå att du ska vara lite uppmärksam på konserveringsmedlet nitrit. Nitrit (E 249 och E 250) är salt, som används för att hämma tillväxten av farliga bakterier, som Clostridium botulinum, i köttprodukter. Clostridium botulinum är en jordbakterie, som är mycket ovanlig i mat, men som kan orsaka allvarlig förgiftning om den tillåts växa i ett livsmedel.

I Sverige finns nitrit i så gott som all korv, skinka och andra charkprodukter, även ekologiska livsmedel som är producerade enligt EU:s regler för ekologisk produktion kan innehålla nitrit. Köper du däremot Kravmärkt slipper du nitrit.

Det står på EU-kommissionens agenda att komma fram till om de godkända halterna av nitrit i livsmedel behöver ändras. Men i vårt grannland Danmark är alla ekologiska charkprodukter nitritfria sedan 1989, då de första reglerna för ekologiskt infördes. Det danska livsmedelsverket har också strängare regler för användningen av nitrit, med lägre tillåtna halter än i övriga EU, i icke-ekologiska produkter.

Inte heller i den italienska parmaskinkan får man tillsätta nitrit, enligt EU:s regler för ursprungsskyddet.

— Danmark har sedan 1995 haft en särregel när det gäller användandet av nitrit i processade köttprodukter. Nitrit kan i värsta fall ge upphov till bildande av cancerframkallande N-nitrosoföreningar, säger Pelle Thonning Olesen.

Vissa grönsaker, de flesta med grön färg (till exempel sallad, selleri, spenat) innehåller nitrit. Men konsumtionen av dem minskar risken för cancer, eftersom grönsakerna innehåller vitamin D och C, som förhindrar produktionen av N-nitroso. Därför är de inte farliga för vår hälsa, utan tvärtom!

Också när det kommer till myten om hormonstörningar finns det en del att nämna. Antioxidanter, som annars förknippas med positiva effekter, har visat på hormonstörande effekter vid djurförsök. Det handlar om antioxidanterna BHA (E 320) och BHT (E 321), som används som konserveringsmedel i såser, soppor, buljong och tuggummi.

— Matvaror som innehåller antioxidanterna BHA och BHT är inte problematiska i sig. Du behöver därför inte vara rädd för ämnena, men det är självklart en god idé att minska på hormonstörande ämnen där du kan, säger Pelle Thonning Olesen. 

Lönsam trend  

Du känner säkert igen den goda känslan av att köpa en matvara, där det med en stor fet etikett förkunnas att den är "utan tillsatsämnen". Den ger en high five till det goda samvetetet och toppoäng på nyttighetskontot. För finns det något bättre än rena råvaror?

Tine Jasper, som är specialist på marknadsföring av mat, säger:

— Det har länge funnits en tendens till att konsumenterna efterfrågar mat med mindre komplicerade ingredienser. Förklaringen finns i ordet trovärdighet. Konsumenterna vill gärna ha en transparent ingredienslista, med bara naturliga och autentiska råvaror.

Trenden kallas Clean label. Men en Clean label-produkt kan faktiskt innehålla E-nummer så länge de är naturliga, som till exempel citronsyra, som är en naturlig produkt med ett E-nummer.

Trenden finns inte bara hos de hälsomedvetna konsumenterna. Producenterna har också funnit att det finns pengar att hämta i de rena ingredienserna.

— Clean label-trenden har blivit så stor tack vare att det även finns ett kommersiellt värde i att kunna sälja produkter där man kan proklamera att de inte innehåller några tillsatsämnen. Det är lätt för konsumenterna att navigera efter, men det behöver inte betyda att varan med den etiketten är bättre eller nyttigare. Det är bara god marknadsföring, säger Tine Jasper.

Vill du så kan du skära ner på antalet E-nummer genom att välja ekologiskt. Det förklarar Kristine Naalkjær, som är projektledare hos danska Konsumentrådet Tänk.

— Om du som konsument vill slippa mesta möjliga E-nummer är ekologiska produkter ett bra val. I ekologisk produktion är det nämligen bara ett begränsat antal tillsatsämnen, och de är alla naturliga. En annan tumregel är att välja mat som i så låg utsträckning som möjligt är processad. Ju mer processad maten är, desto fler tillsatsämnen, och produkten är därmed mindre naturlig, säger Kristine Naalkjær.

Ekologiska varor får innehålla upp till fem procent icke-ekologiska ingredienser och det är därför nästan omöjligt att helt få bort de tre små talen ur maten. Men det är helt okej, enligt Konsumentrådet Tänk.

— Som konsument ska du också tänka på att det finns vissa fördelar med att använda E-nummer. När tillverkarna tillsätter exempelvis konseveringsmedel i maten gör det så att den får längre hållbarhet. På så vis kan E-numren ha en positiv effekt på matsvinnet, eftersom den mat du köper håller längre, slår Kristine Naalkjær fast. 

Text: Maria Haarbye och Marie Flodin Foto: Getty Images

 

Vad betyder E-numren?  

E 535–586: Klumpförebyggande medel

För att torra livsmedel i pulverform inte ska klumpa
ihop sig. Finns ofta i bland annat salt, florsocker,
pulversoppor, pulversåser, pulverkrämer och
pulverdrycker.

E 100–190: Färgämnen

Används till exempel i godis, glass och läskedrycker.

E 200–299: Konserveringsmedel 

Hindrar bakterietillväxt och förlänger hållbarheten.

E 540–620: Smakförstärkare  

För att förstärka smak eller lukt i färdiglagade kött-
och fiskrätter och andra proteinrika produkter.

E 901–927: Ytbehandlingsmedel  

Kan användas för att skydda livsmedel eller för att
ge till exempel äpplen en blank yta.

E 938–949: Förpackningsgaser och drivgaser  

För att packa livsmedel i skyddande atmosfär och
som drivmedel i sprejförpackningar, ger även kött
den röda färgen.

E 950–968: Sötningsmedel  


I light-produkter, som till exempel lightläsk och
sockerfritt tuggummi, och i livsmedel utan tillsatt
socker.

E 300–399: Antioxidationsmedel 

Förhindrar oxidation och säkerställer att fett och
oljor i maten inte härsknar.


E400–499: Konsistensmedel 

Gör så att marmelad stelnar och förhindrar att mjölkprodukter klumpas samman.

E 500–530: Surhetsreglerande medel  

Används till exempel i mjukost och lakrits.

E 999–1520: Diverse tillsatser

Hör inte till någon bestämd kategori.

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!
  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!