Sant och falskt om havregryn

Havregryn är näringsrika och kan användas till mycket: müsli, gröt, i bakverk... Här får du veta vad som är sant och falskt om detta användbara, billiga och nyttiga sädesslag.

Sant och falskt om havregryn

Text Anette Skarpaas Ramm, Marie Flodin  Foto Getty Images

Myt 1: Havregryn innehåller en stor andel kolhydrater, så vi bör inte äta för mycket av dem.  

Både sant och falskt. Omkring hälften av energin vi äter kommer från kolhydrater, och havre är en bra källa till kolhydrater eftersom den, jämfört med sockerrik mat, har ett högt innehåll av fibrer och andra näringsämnen.
Det stämmer att havregryn är rika på kolhydrater jämfört med fett och protein, men genom att tillsätta nötter eller mandel i frukostflingorna eller på gröten ökar innehållet av fett och protein i mål­tiden. Detta fördröjer matsmältningen och leder till att blodsockret stiger långsammare, vilket kan vara särskilt bra för personer med diabetes typ 2.

 

Myt 2: Stora havregryn är nyttigare än lättkokta.   

Både sant och falskt. Innehållet av näringsämnen är ungefär detsamma oavsett om kornet är be­handlat eller inte, men matsmältning­en går något snabbare om havregrynen är behandlade.
Stora havregryn ger långsammare blodsockerstigning än lättkokta havregryn. Det tar längre tid att smälta de stora grynen och resulta­tet blir långsammare blodsockerstigning. För friska personer spelar det i praktiken ingen roll. Är du frisk kan du välja den sort du tycker bäst om.

 

Myt 3: Vi bör inte äta så mycket spannmål. 

Både sant och falskt. Rekommendationen är att kvinnor ska äta omkring 70 gram och män cirka 90 gram fullkorn per dag. Forskning visar att grova spannmålsprodukter kan skydda mot ett antal sjukdomar, som hjärt­- och kärlsjukdom, diabetes och vissa cancerformer. Vi rekommenderas därför att inkludera grova spannmåls­produkter i vår diet.

 

 

  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!