Jane, 56 år: Hypnos hjälper mot mina magproblem

För drygt tio år sedan fick Jane Hansson diagnosen IBS, överkänslig tarm. Hon har provat olika dieter och gått i samtalsterapi. Sedan en tid tillbaka får hon hypnoterapi mot IBS-besvären. Och äntligen skönjer hon en ljusning.

Jane, 56 år: Hypnos hjälper mot mina magproblem

Text Kersti Hilding Hansen  Foto Gugge Zelander

När Jane Hansson var liten fick hon alltid äta kokt mat. Hennes mamma visste att dottern hade känslig mage. När hon var 15 år slutade hon dricka mjölk, eftersom en läkare misstänkte att hon var laktosintolerant. Men Jane blev inte bättre, besvären fortsatte upp i vuxen ålder.
— När det var som värst sprang jag på toa åtta gånger om dagen på jobbet. Det konstiga var att jag ändå inte gick ner i vikt, säger Jane.

Att något var fel var uppenbart. Toalettbesöken fortsatte även när hon kom hem från arbetet. Hon hade ont i magen och led av växlande diarré och förstoppning.
Hon gick till doktorn för att testa om hon var glutenintolerant. Det gav inget resultat. Hos läkaren fick hon tips om att själv undersöka om det handlade om överkänslighet mot exempelvis vitlök, vindruvor, lök, tomater … Olika livsmedel uteslöts ur kosten, men utan förbättring.

Vågade knappt gå ut på stan

— Min mage var svullen och ville inte lugna ner sig, så jag började äta enligt LCHF-dieten. Det hjälpte till viss del och jag har fortsatt att utesluta vita matprodukter.
Ytterligare läkarbesök ledde till att hon remitterades till en psykolog och gick tio gånger i kognitiv beteendeterapi vid vårdcentralen.
— Jag fick lära mig att tänka ut olika scenarier och försöka ändra på dem inne i mitt huvud. Mina tankar kretsade kring att planera hur jag skulle kunna leva ett någorlunda normalt liv. Att gå på stan en eftermiddag krävde att jag först hade ringt en väninna för att kolla om hon var hemma — om jag skulle behöva låna hennes toalett.
— Redan innan alla utflykter stressade jag upp mig i min hjärna.

Magproblemen beror på stress

Jane menar att hennes IBS är stressrelaterad, det har hon varit medveten om länge. Hon har levt ett stressigt liv. Blev i tonåren utsatt för ett trauma, har gått igenom två skilsmässor, tagit hand om sina tre barn på egen hand, haft stort ansvar för ekonomi och vardag, stressat på jobbet och varit "den duktiga flickan".
— Jag har trängt undan och gömt jobbiga känslor. Om jag mår dåligt gråter jag inte för min egen skull; jag kan bara gråta för andras.

Under hypnosbehandling hos John Eriksson har Jane fått kontakt med sitt undermedvetna.

Omtumlande besök hos hypnosterapeuten

Via en bekant fick Jane tips om hypnotisören John Eriksson, och bestämde sig för att prova hypnosterapi. Med blandade känslor slog hon sig ner i hans gråa, mjuka fåtölj och lät sig vägledas in i hypnosen. Den första gången blev omtumlande. Det skulle visa sig att Jane hade lätt för att gå in i ett hypnostillstånd. Hon jämför det med att befinna sig i djup meditation.
— Jag får vägledning av hypnotisören, som hjälper mig att nå mitt undermedvetna. 
Även om hon är fullt medveten om allt som pågår runt omkring henne under hypnosen är hon i ett annat tillstånd, där hon får möjlighet att närma sig sin innersta kärna. Det är där hennes känslomässiga bortträngningar sitter. 

Äntligen kom gråten

— Första gången grät jag väldigt mycket. Jag, som inte har gråtit på åratal. Det var jobbigt att gråta utan att veta varför. Senare förstod jag att det berodde på att jag hade börjat närma mig en jobbig känsla. På kvällen därhemma insåg jag att jag måste börja arbeta med mig själv för att våga släppa taget.
Jane arbetade vidare för att hitta sina känslomässiga orsaker till de stressrelaterade magproblemen tillsammans med hypnoterapeuten John Eriksson.
— Jag upplevde det som att John nästan tjatade på mig om samma sak. Varje gång jag närmade mig en känsla som var svår för mig att hantera undvek jag den. Det var jobbigt att gå in i det mörka rummet. Det kändes påträngande. Det var som att något bubblade inom mig. Och ändå kunde jag inte gå in i det. Det undermedvetna hade svårt att få med mig in.
Trots att det många gånger har varit tufft att gå igenom hypnosterapin har Jane valt att fortsätta. Hon känner att hon äntligen är på rätt väg. Det hon insett är att hon har lätt för att känna ilska och irritation, medan det är tabu att vara ledsen och känna svaghet.
— Att gråta har varit skamligt för mig. Man ska vara stark och klara av allt! Jag har aldrig tillåtit mig att vara svag.

Känslomässig spärr som sätter stopp

Vid sin andra skilsmässa stängde hon av sitt känsloliv för att ta sig igenom allt det svåra.
— Mina vänner brukar säga att jag har en spärr inom mig som säger stopp. Jag vill så gärna veta hur jag ska ta mig förbi det där känslomässiga hindret som hejdar mig från att släppa in en ny kärlek i mitt liv. Jag släpper inte in någon på djupet.
Hypnosen har gjort att Janes undermedvetna har börjat tala till henne. Hennes drömmande har intensifierats. I en mardröm upplevde hon sig vara paralyserad och skrek efter hjälp medan hon grät utan tårar. Eftersom hon är en analytisk person bearbetar hon det hon är med om i drömmarna.

— Jag har fått i hemuppgift av John att jobba med självhypnos. Jag ska gå in i mig själv och se mitt eget rum där jag ska rensa bort det mörka och göra plats för ljuset. Det är ifrån den mörka platsen min IBS kommer.
Två gånger varje dag gör Jane sina hemuppgifter: Hon blundar, koncentrerar sig och tänker att hon rensar ut tarmarna med friskt, porlande vatten och fyller på med ljus där det är mörkt.

Läkande ljus lugnar magen

— Jag ser det som det läkande ljuset. Jag har ganska lätt för att försätta mig i djup koncentration. Nu, efter många gångers träning, går det snabbt. Jag hamnar fort i mitt rum där jag tar bort det mörka och fyller på med ljus.
Jane är ännu inte klar med hypnosbehandlingen. Hon kommer att arbeta vidare med att ta sig in till kärnan, fröet, där problemen sitter.
— Jag är på rätt väg. Min onda mage går fortfarande fram och tillbaka. Jag skulle vilja säga att om IBS:en tidigare låg på 100 på en hundragradig skala så är jag nere på 60 nu. Dessutom är jag väl medveten om att jag kan bli lite sämre innan jag slutligen blir bra.
På väg till hypnosbehandlingen brukar Jane gäspa stort. Hon riktigt längtar efter den gråa, mjuka fåtöljen. Numera åker hon brandstång ner till rummet i sitt inre där det står en annan skön fåtölj i grått. Där vet hon att hon mår bra och slipper stressen och allt som är jobbigt.
— Visst kan jag känna ett motstånd innan jag går till John. Ibland är jag både frustrerad och irriterad när
jag åker därifrån, men jag vet att om jag inte går igenom hypnosbehandlingen är jag tillbaka på ruta noll
igen. Och efter den senaste behandlingen kändes det både lugnt och behagligt.

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!
  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!