Vill du veta mer?
Läs mer på www.kostdoktorn.se,
www.lowcarbkost.com,
www.mfhalsocenter.se och
www.slv.se.
Lowcarbguiden” av Gun-Marie Nachtnebel, Ica Bokförlag 2010.
”Näring och hälsa” av Ulla Johansson, Studentlitteratur 2007.
"Ät upp till bevis” av Fredrik Nyström, Optimal förlag 2010.
DET HAR BLIVIT INNE att äta mycket fett och protein. Försäljningen av smör ökar igen och många läsare ringer och ber oss att skriva mer om lågkolhydratkost. Inte sällan har de själva gått ner i vikt av den här dieten, utan att plågas av hungerkänslor.
Intresset för LCHF-kosten har spritt sig som en löpeld. Sverige har varit ett föregångsland, här har det blivit en riktig folkopinion emot våra myndigheters kostråd. Det beror på att några läkare, som Annika Dahlqvist och Andreas Eenfeldt, vågat ta fighten mot etablissemanget, och att vi har ett ovanligt stort internetanvändande. Kostbudskapet har till stor del spritts genom olika bloggar och hemsidor.
EN AV FÖRESPRÅKARNA för fettrik kost är Fredrik Nyström, professor i internmedicin vid Linköpings universitet. Enligt honom uppstod teorin att vi ska äta lite fett och mycket grönsaker på 1970-talet, sedan flera befolkningsstudier visat att människor som gör det är friskare.
– Men det går inte att dra några slutsatser om orsakssamband från sådana studier. Ändå har detta blivit en etablerad rekommendation i många länder, även i Sverige. När man äntligen testar teorin, cirka 30 år efter det att den uppstod, ser man att den inte stämmer. En åtta år lång amerikansk studie av 50 000 kvinnor visar nämligen inte någon större skillnad i hälsotillstånd hos dem som ätit mycket grönsaker respektive mycket fett. Då borde myndigheterna reagera och säga att de haft fel.
Men Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket, håller inte med
– Den här studien testade inte mat enligt våra rekommendationer. Man brydde sig till exempel bara om den totala mängden fett och inte fettkvaliteten, som vi i dag vet påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. Däremot finns det en finsk studie som verkligen testat våra rekommendationer, inklusive det råd om daglig fysisk aktivitet som numera finns med. Och då såg man minskad risk för både hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
ÄVEN PÅ LIVSMEDELSVERKET har man märkt av det ökade intresset för den feta maten. – LCHF-kosten har ett nyhetsvärde och den har lanserats hårt i media. Många människor har misslyckats med att gå ner i vikt och vill gärna nappa på ett nytt halmstrå.
Det tror Irene Mattisson är orsaken till den feta kostens framgångar. Den goda mättnadskänslan som många upplever av dieten tror hon beror mer på protein än på fett.
– Det är mycket kött och ägg i dieten och det mättar bra. Fett däremot är så energirikt att det mättar sämre per kalori än både protein och kolhydrater.
Irene Mattisson tycker att man kan prova den kolhydratsnåla, feta dieten i högst 4–6 månader för att komma i gång med en viktnedgång.
– Dieten fungerar inte i ett livslångt perspektiv, då måste man variera livsmedelsintaget mer. Vi vet också för lite om hälsoeffekterna på längre sikt, bland annat finns farhågor om ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och försämrad tarmflora. Våra nyttiga tarmbakterier lever av fibrer från växtriket. Många känner sig också trötta när de äter LCHF-kost och en studie tyder på sämre psykisk hälsa, till exempel ökad ångest och sänkt stämningsläge.
LIVSMEDELSVERKET HAR FÅTT kritik för att man rekommenderar att majoriteten av vår energi ska komma från kolhydrater. Problemet är att detta är ett vitt begrepp som omfattar allt från palsternackor och surdegsbröd till chips och coca cola. Irene Mattisson betonar att kolhydraternas kvalitet är viktig.
– Vi rekommenderar fem portioner frukt och grönsaker om dagen samt att spannmålsprodukterna helst ska vara av fullkorn, för det högre innehållet av vitaminer, mineraler, fibrer och antioxidanter. Däremot tycker vi att man ska begränsa tillsatt socker till högst tio procent av energiintaget. Vi bör därför minska intaget av läsk, kakor, godis och glass.
TEXT: EVA OLSSON
FOTO: JOHNÉR