Groddar blev populära under 1970-talets gröna våg. Nu ökar åter intresset, influerat av rawfood-trenden. De har också blivit lättillgängliga, i och med alla färdiga groddar och skott som dykt upp i mataffärerna.
Skott och groddar ger fräscha grönsaker året om. De är nyttiga, billiga och klimatsmarta. För veganer är de en värdefull och lättsmält proteinkälla. Till skillnad från bönor och linser ger de inte upphov till gasbildning. Groddar och skott är också en naturlig källa till växtöstrogener.
Näringsmässigt är groddar ungefär som de flesta andra grönsaker. De är bra källor till fibrer, kalium och C-vitamin och ger också en del järn, zink och B-vitaminet folsyra.
Skott har kommit längre i sin utveckling än groddarna och är därför troligen lite nyttigare. De har fått små blad och när de är i ljuset bildas det gröna färgämnet klorofyll. Solen ökar bildningen av en del skyddsämnen, till exempel flavonoider, och halterna bör därför vara högre i skott än i groddar, men det är ont om näringsanalyser av dem.
Groddar och skott skiljer sig från andra grönsaker genom sina speciella smaker och strukturer. De kan därför stimulera oss att äta mer grönsaker totalt sett. De gör det också lätt för oss att få in grönsaker redan i frukosten. Det är enkelt och gott att lägga en tuss groddar på smörgåsen.
►Fräscha fynd i grönsaksdisken
►7 groddfavoriter
TEXT: EVA OLSSON
FOTO: THINKSTOCK