Naturlig lindring mot adhd, damp m.fl.

De känns snart lika vanliga som astma och allergi, de neuropsykiatriska funktionshindren som kan heta till exempel adhd, damp eller Aspergers. Flera komplementära behandlingar kan lindra symtomen.

1 Glutenfri kost

Gluten- och mjölkfri kost kan ha positiva effekter för många av oss.

– Studier visar att personer med schizofreni kan bli bättre av en glutenfri kost. Det vore värt att titta mer på hur gluten påverkar vår hjärna, se vilka människor som tål gluten och vilka som inte fungerar optimalt av gluten, säger Bertil Dahlgren, HÄLSAs helhetsdoktor.


2 Kosttillskott

Bertil Dahlgren har fler råd och tipsar om Bio-Strath, ett näringsextrakt som innehåller ett stort antal mineraler, spårämnen, aminosyror och vitaminer.

Vitamin D kan det också finnas anledning att tänka på.

– Svenska forskare tror att brist på vitamin D kan vara orsaken till att somaliska barn oftare får autism i Sverige än i sitt hemland och att förklaringen kan vara brist på solljus. Begreppet autism ingår bland annat i funktionshindret Aspergers syndrom.


3 Fiskolja

Fiskolja kan öka koncentrations- och läsförmågan hos personer med adhd, add, damp, läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Det visade en studie bland barn som Sven Östlund har gjort. Han är psykolog vid Barn-neuropsykiatriska kliniken på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och har forskat på omega 3-tillskottet Eye Q, som kommer från fet fisk. Dosen som testades var den som angavs på förpackningen, sex kapslar per dag.


4 Socker- och mjölbovar

Regelbundna måltider, försiktighet med kolhydrater (pasta, ris, bröd etcetera) och framför allt kolhydrater med högt GI, det vill säga kolhydrater som påverkar blodsockret mycket är råd från näringsfysiologen Kristina Andersson.

En annan bov som ibland sägs göra barn hyperaktiva är azofärgämnen som bland annat finns i en del färgglatt godis och läsk, samt i smakförstärkare i många hel- och halvfabrikat.


5 Stenåldersmat

Kan mekanismerna bakom neuropsykiatriska sjukdomar ha med kosten att göra? Staffan Lindeberg, docent i allmänmedicin, är en förespråkare av ett evolutionärt synsätt. Han har tankar om biologiskt aktiva ämnen i kosten och deras betydelse för hälsan, något som sällan diskuteras.

– Det handlar om proteiner som kanske inte bryts ner fullständigt i tarmen. Från att ha ätit stenålderskost med kött, rotfrukter och nötter har vi, sedan vi blev jordbrukare, övergått till en kost med mejeriprodukter, spannmål och socker. Det är vi inte riktigt genetiskt anpassade för.

Om några av dessa teorier kan tillämpas på neuro-psykiatriska funktionshinder, finns det ingen forskning om, det är upp till var och en
att prova.


6 Arbetsminnesträning

Nästan alla, med eller utan funktionshinder, kan träna upp sitt
arbetsminne. Susanne Nordén är kundansvarig på företaget Cogmed som säljer datorprogram för träning. Hon anser att både unga och vuxna med ett neuropsykiatriskt funktionshinder kan få hjälp av programmet Cogmed QM. Det är en version av Robomemo som en del skolor använder sig av för att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter.


7 Samtalsterapi och samhällsstöd

Medicinering med centralstimulantia är vanligt vid behandling av adhd, add och damp. Men parallellt behövs professionellt stöd, tycker Gert Andersson som är ordförande för Attention i Örebro län, en intresseförening för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Men läkemedel ger inte alltid omedelbar positiv effekt, enligt Gert Andersson.

– Vissa kan hamna i ett sorgearbete, tänka att "om jag hade fått utredning, stöd, hjälp och behandling tidigare hade jag kanske lyckats i skolan och fungerat bättre på mina arbeten". Att få prata med någon som förstår och erbjuder stöd som avlastning eller hjälp med ekonomin av en god man är mycket värt.


8 Meditation

Sven Östlund vill också puffa för att meditation kan lindra symtom vid neuropsykiatriskt funktionshinder. Han har själv mediterat i mer än 30 år.

– Det finns någon enstaka studie som hävdar att meditation kan lindra, att om skolelever mediterar en kvart på förmiddagen och en kvart på eftermiddagen fungerar både den enskilde eleven och klassen bättre.

– Det handlar om att göra saker som man mår bra av. Om att få fram en känsla av trivsel i kroppen.

Han poängterar också vikten av att undvika stora förändringar i tillvaron och att följa rutiner i vardagen.
 

TEXT MIA COULL
FOTO THINKSTOCK

  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!