Fräscha fynd i grönsaksdisken

Groddar och skott är nyttiga, billiga och klimatsmarta. Under senare år har vi fått allt fler sorter att välja bland i mataffärernas kyldiskar. Här är några exempel.

Det händer när man groddar

1. C-vitamin bildas, något som saknas i de torra bönorna och fröna.

2. Även andra skyddsämnen, som bland annat olika antioxidanter bildas. Vilka är inte helt kartlagt och varierar mellan olika sorters bönor och frön. Till exempel ökar mängden av växtöstrogener, isoflavoner och kolesterolsänkande växtsteroler i sojaböna.

3. Proteinet bryts ner till mindre molekyler och fria aminosyror.

4. Baljväxternas gasbildande egenskaper minskar, eftersom fibrerna oligosackarider delvis bryts ner.

5. Mineralupptaget förbättras. Fytinsyra bryts ner under groddningen, ett ämne som binder mineralerna järn, zink, magnesium och kalcium.

Källa: Nutritionist Ulla Johansson.

Grodda inte med såriga händer

Några gånger har vi i Sverige haft utbrott av magsjukebakterier, bland annat salmonella, från groddar som köpts färdiga i butik. Den varma och fuktiga miljön vid groddning är perfekt, inte bara för tillväxten av fröet, utan också för potentiellt sjukdomsframkallande bakterier. För att förhindra detta desinficerar numera de flesta svenska groddföretag fröna före groddning genom värme- eller klorbehandling.

Matförgiftning kan även uppstå när man groddar hemma, men utbrottet
blir förstås mindre och rapporteras ofta inte. Normalt ska dock risken för detta vara liten om inte personer med magsjuka eller sår på händerna hanterar groddarna.

Broccoli groddar

Påminner om alfalfagroddar, fast med smak av färsk broccoli. Passar särskilt bra till sallader och fiskrätter. Liksom broccoli innehåller de isotiocyanater som tycks kunna motverka cancer och i USA råder stort intresse för dessa groddar.

Lökgroddar

De har en fin löksmak. Passar bra som en kryddig ingrediens i salladen eller på smörgåsen.

Rosabigroddar

De här rosa groddarna kommer av en rosafärgad beta. Smaken är mildare än hos rödbetsgroddar. De passar bra som garnering i alla sammanhang – i soppor, sallader och på salladsbordet.

Rucolaskott

Dessa skott har en kryddig och nötaktig smak, liknande rucolasallad. De är goda i sallader, soppor och på smörgåsar.

Rädisgroddar

Smakar som rädisor gjorde förr – starkt och färskt. Passar bra på smörgåsar, i sallader och wok. Finns även i en grön variant, med mer pepprig smak.

Rödbetsgroddar

De vackra rödbetsgroddarna blir en vacker färgklick i salladen eller på smörgåsen. Groddarna har en ganska neutral smak, med dragning åt rödbeta.

Rödkålsgroddar

De här groddarna har en vacker rödlila färg, som bryter fint mot många andra maträtter. De har en mild smak av kål och passar bra till garnering, i sallader och på smörgåsar.

Sangogroddar

Detta är en form av rädisgroddar med mörkröd eller lila färg. De är vackra och goda på smörgåsar, i sallader, soppor eller wokrätter.

Solrosskott

Solrosskott är de första små bladen när solrosfröna grott. De har en fin, nötig smak och passar bra i sallader, soppor och wokade rätter samt på smörgås.

Sparrisskott

De långa, raka sparrisskotten har en frisk smak med dragning åt sparris. Används i sallader, till garnering och på smörgås.

Vitlöksgroddar

Dessa groddar har en mild och aromatisk vitlökssmak. De är goda på smörgåsar och i sallader men passar också bra till fisk och kött.

Ärtskott

De spröda toppskotten från sockerärtan, goda och krispiga med smak av sockerärter. Passar bra i salladen och att garnera maten med. Finns även i en vit variant (snowpea) med en sparrisliknande smak.

►Låt det spira i köket

►7 groddfavoriter

TEXT: EVA OLSSON
FOTO: THINKSTOCK