Syra-basskolan

Varför bildar viss mat syror i kroppen? Och vad gör kroppen av syrorna? Här får du lära dig grunderna inom syra-basteorin.

Hur sur är maten?

Syrabildande mat
Syraöverskott, milliekvivalenter/418 kJ
Fisk 14,6
Kött 12,4
Fågel 7,8
Ägg 7,3
Skaldjur 7,3
Ost 3,3
Mjölk 1,3
Spannmål 1,1

Basbildande mat
Baljväxter –0,4
Nötter –1,1
Färsk frukt –5,2
Svamp –11,2
Rotfrukter –17,5
Bladgrönsaker –23,4

Källa: Cordain med flera, American Journal of Clinical Nutrition 2005.

MATEN VI ÄTER har olika pH-värden, den kan vara mer eller mindre sur. Exempel på sur mat är citron, ättika och yoghurt, som alla innehåller organiska syror.

Men teorin om syra-basbalansen handlar om något annat: vad som bildas när kroppen förbränner maten vi äter. Då bildas små mängder syror och basiska ämnen. Enligt syra-basteorins anhängare är sådana syror svåra för kroppen att göra sig av med. De hävdar att de lagras i kroppen och orsakar bland annat reumatiska sjukdomar, benskörhet och åderförkalkning.

Det är känt att kroppen tillfälligt kan bli sur vid oupptäckt eller dåligt inställd diabetes samt vid kraftig viktnedgång. Men inom skolmedicinen anser man att kroppen snabbt kan återställa sitt pH-värde till det normala. Framför allt regleras detta genom lungor och njurar.

OM KROPPEN TILLFÄLLIGT skulle bli alltför sur vädrar vi ut mer koldioxid genom att andas lite snabbare. Då minskar mängden kolsyra, den vanligaste syran i kroppen. Syror och baser som inte kan gå över i gasform, och därmed andas ut, utsöndras i stället genom njurarna, via urinen, där vätejoner (som finns i alla syror) förs ut bundna ibland annat ammoniak.

Att det verkligen bildas syror och baser när maten förbränns i kroppen är oomtvistat. Frukt och grönsaker är basbildande på grund av sitt innehåll av kalium, kalcium och magnesium. Därför är citronen basbildande, trots att den i sig är sur! Däremot är proteinrik mat i regel syrabildande, på grund av sitt innehåll av fosfor och svavel. Det gäller särskilt protein från djurriket, som kött, fisk och ägg. Syra-basteorins anhängare anser därför att vi i större utsträckning ska välja protein från växtriket, i form av baljväxter.

TEORIN OM syra-basbalansens betydelse formulerades av den svenska kemisten Ragnar Berg (1873–1956). Han var verksam i Tyskland 1902–1945, då många av hans arbeten förstördes vid de allierades bombningar av Dresden. Han rekommenderade att vi bör äta sju gånger så mycket basbildande som syrabildande mat för att må bra. Näringsreformatorn och HÄLSAs grundare Are Waerland beaktade Bergs teorier i sitt budskap om en laktovegetarisk kost. En mer sentida förespråkare för syra-basteorin är framlidne ortopediprofessorn Olov Lindahl.

►Tillskott som balanserar

►Syra-basskolan

TEXT: EVA OLSSON
FOTO: THINKSTOCK