UNDER SENARE ÅR HAR det dykt upp flera exotiska växter att berika maten med. En av de första att ta in dem till Sverige var hälsomatgurun och kokboksförfattaren Renée Voltaire.
– Jag har stött på mycket nytt under mina resor, inte minst när jag var på raw food-kurs i Arizona för sju år sedan. Redan 1992 serverade jag isbitar med spirulina till drinkarna när jag jobbade på Oscars. Då tyckte folk att det var jättekonstigt – i dag finns det ett helt annat intresse för sådana här produkter.
Hennes egen favorit är rå kakao.
– Den är bittrare än vanlig kakao och jag tycker att den är gudomlig. Jag vill ha kicken från den eftersom jag inte dricker kaffe och använder den i desserter och smoothies.
EN ANNAN FAVORIT är den C-vitaminrika frukten camu camu.
– Den är sur som tusan, men ger en fin syra till smoothies. Den måste dock balanseras upp av något sött, som dadlar. Om jag är seg och hängig tar jag en halv tesked i en smoothie, sedan är jag piggelin igen.
Renée Voltaire medger att alla superlivsmedlen inte är jättegoda.
– Maca har en lite unken doft. Men ju längre jag använder den, desto godare tycker jag att den smakar. Man vänjer sig!
De nya växterna framställs ofta som stärkande superlivsmedel, proppfulla av anti-oxidanter, skyddsämnen för kroppens celler. Tittar man närmare på forskningen ser man även mer specifika medicinska effekter, som potenshöjande, antiinflammatoriska eller lugnande.
– De flesta produkterna känns mer som naturläkemedel än mat. Många av dem har teoretiska förutsättningar för hälsoeffekter och viss forskning i ryggen, men inte så mycket att man generellt kan rekommendera dem, säger nutritionist Ulla Johansson vid Idun mat- och näringskonsult i Lund.
Flera av växterna är också otillräckligt undersökta vad gäller säkerheten.
– Några tycks kunna ge biverkningar som leverpåverkan och fosterfördrivande effekt. Många hälsointresserade är ju mycket noga när det gäller miljöaspekter och livsmedelstillsatser, men faller ibland okritiskt för det som är naturligt och exotiskt. Alla växter är inte garanterat hälsosamma, även om de är i naturlig form!
FÖRETAGENS HÄLSOPÅSTÅENDEN om superlivsmedlen är ofta ganska svepande, som uppiggande och stärkande. Vad man egentligen får säga om de nya produkterna är ännu oklart, enligt Susanne Bryngelsson på Swedish Nutrition Foundation.
– Just nu håller detaljerna inom nya EUregler om hälsopåståenden om mat på att ta form. Det är en pågående process där man går igenom den forskning som finns kring olika livsmedel.
Växterna i den här artikeln hör i stor utsträckning till en grupp som kallas botanicals.
– Där ingår olika örter och extrakt från växter, som ofta säljs inom hälsobranschen. För denna produktgrupp kommer det att dröja ytterligare en tid innan vi får besked om vilka hälsopåståenden som är tillåtna. Många påståenden som används i dag utgår från traditionell användning snarare än från vetenskaplig dokumentation.
TVÅ AV LIVSMEDLEN, chia och noni, är registrerade som ”novel food”, nya livsmedel.
– Mat som inte ätits i någon större utsträckning inom Europa betraktas som ny och måste då säkerhetsgranskas. Företagen ansvarar för att sammanställa underlag som bevisar produktens säkerhet och gör en ansökan för registrering som ”novel food”, säger Susanne Bryngelsson.
TEXT: EVA OLSSON
FOTO: GETTY IMAGES, THINKSTOCK, MATS HÖGBERG