Det här är mindfulness
● Att medvetet uppmärksamma det som pågår här och nu.
● Att se verkligheten som den är utan att döma det vi uppmärksammar.
● Ett förhållningssätt till livet som gör att vi dels kan öka vår livskvalitet och bli bättre på att njuta och dels förhålla oss klokare till det svåra.
● Vi närmar oss det förhållningssättet genom formell träning (meditation, kroppsscanning, djupandning, andningsankaret, andrum mm) och vardagsträning (att tänka mindfult i allt vi gör).
Vill du veta mer?
Om retreaten och andra kurser:
www.dharmakommunikation.se, www.frotuna.nu.
Böcker:
”Mindfulness i vardagen vägar till medveten närvaro”, Ola Schenström, Forum.
”Mindfulness i klassrummet – steg för steg”, Peter Fowelin, Dana Förlag.
”Mindfulness – ögonblickets under”, Thich Nhat Hanh, Lind&CO.
JAG TITTAR PÅ RUSSINET i min hand, rulllar runt det i handflatan, luktar och känner på dess skrovliga yta. För det sedan långsamt in i munnen, känner tyngden mot min tunga, biter lätt och låter den söta saften sakta rinna ner i strupen. Jag observerar hur mina smaklökar kittlas och hur god eftersmaken är. Tänk att ett litet skrynkligt russin kan ge en sådan tillfredsställelse.
Jag befinner mig på mitt första möte med mindfulness, på Frötuna gård, strax utanför Uppsala, långt borta från avgaser och buller, långt borta från alla måsten och krav. Här finns bara grönområden så långt ögat når, en vacker sjö och en hel orkester av fågelsång och vindspel.
Vi är elva nyfikna deltagare som sökt oss hit på en tre dagar lång tyst mindfulnessretreat. Vi är här av olika anledningar – för att landa, få tid att andas, släppa taget, reflektera och kanske öppna ett hjärta som varit stängt under lång tid. Det finns många skäl till varför man väljer att spendera en helg i mindfulness, eller i medveten närvaro som det betyder på svenska. Och det är precis det som vår mindfulnessinstruktör Sara Blomberg vill förklara med retreatens inledande russinövning. Hon menar att på samma sätt som vi värdesätter russinet, observerar det, upplever smaken och suger musten ur det – på samma sätt kan vi välja att se på livet. Allt vi gör, varje handling kan vi göra medvetet. Och om vi lär oss leva i nuet kan allt vi gör få en större mening.
ANDNINGSÖVNINGARNA ÄR CENTRALA i mindfulness, genom att fokusera på den är det inte lika lätt att tankarna far i väg någon annanstans. Det är enligt Sara fullt naturligt att det dyker upp jobbiga tankar, man ska inte skjuta i väg dem utan i stället se om det går att välkomna och observera dem.
Det känns lite ovant att vara så stilla och koncentrerad på nuet, det vimsar runt i huvudet och jag kommer på mig själv med att tänka på jobbet, på barnen och vad det ska bli för lunch, är jag inte lite hungrig ändå? Jag märker att det är fler som skruvar lite på sig, men några har verkligen hittat fokus och jag hör tunga andetag bredvid. Lite längre bort hör jag någon gråta tyst. Den meditativa stämningen, rofyllda musiken i bakgrunden och utsikten av grönskan utanför – det är mycket som lockar fram känslor som man kanske inte visste fanns.
Efter 20 minuter ringer Sara i sin ”tingsha” en nätt liten tibetansk klocka. Nu är det dags att komma tillbaka. En del stannar kvar i sin position en liten stund till, andra har lite mer bråttom i väg, för nu är det lunch.
En färgsprakande quinoasallad med fetaost och rödbetor, spetsad med solrosfrön och en örtdoftande dressing står framdukad i matsalen. Jag vet inte om det är för att jag har tid att verkligen känna efter hur maten smakar som jag tycker den är så gudomligt god, eller för att den helt enkelt är det – troligtvis en kombination av båda.
DET GÅR INTE ATT bortse från att den fantastiskt fina miljön kryddar upplevelsen, det märks inte minst på vår eftermiddagspromenad, eller sinnenas vandring som det står på schemat. Vi går med en nybörjares sinne – vi lyssnar, luktar, tittar och känner som om det vore för allra första gången. Samtidigt som vi hela tiden är medvetna om vår andning och att vara här och nu.
Smaksinnet sparar vi till sist när vi samlas under en stor, gammal ek som tornar upp sig kungligt med sin ståtliga krona. Här delar Sara ut kolakakor hon bakat och vi får lukta, känna och mumsa på dem. Aldrig har en kaka smakat så ljuvligt. Vi sitter där utspridda under trädet, någon ligger ner i gräset, och vi äter under tystnad medan vi lyssnar till vinden och fågelkvitter. Det här är att njuta av stunden, att vara ett med livet, så enkelt men ändå så svårt.
Jag tänker på vad Sara nämnde för oss lite tidigare på dagen, ett citat av den vietnamesiske munken Thich Nhat Hanh som lyder ”Om alla skulle leva en dag i mindfulness, skulle världen se annorlunda ut”. Och jag och mina nyfunna vänner under eken kan nog alla tyst instämma i det.
TEXT ANNA FLODBERG
FOTO ANNA FLODBERG, CHARLOTTE BERNADOTTE, JOSEFINE JÄGER