Kan vi lita på forskningen?

Fuskande forskare med "fel" fokus – stämmer kritiken om att kostforskningen styrs av näringslivet? Och vad kostar det i så fall oss ur ett hälsoperspektiv? Vi har talat med experterna.

Så finansieras forskningen

Staten anslår varje år cirka 30 miljarder kronor till forskning. Medlen förmedlas delvis via myndigheter som Vetenskapsrådet och Vinnova. Även forskningsstiftelser, EU, kommuner och landsting finansierar forskning.
 

80 procent av universitetens och högskolornas intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå kommer från offentliga medel.
 

Näringslivet investerar tre gånger mer i forskning och utveckling än vad staten gör. Nästan all investering i forskning från näringslivet stannar dock inom företagssektorn.

 

Källa: Regeringskansliet

”Bra att samarbeta med näringslivet”

Inte minst bland LCHF-anhängarna har det uppstått en misstro mot kostforskning som sponsras av exempelvis socker- och margarinindustrin. Vore det inte bättre om all forskning bekostades av staten, så att man slapp misstankar om styrda studier?

– Merparten av forskningen är redan finansierad med offentliga medel och det ska den självklart fortsätta att vara. Men det är bra att det också finns ett samarbete mellan näringslivet och den akademiska världen, vårt välstånd bygger till stor del på detta. Då är det också rimligt att näringslivet är med och finansierar forskning, säger Peter Honeth, statssekreterare på utbildningsdepartementet med ansvar för forskningsfrågor.

Men han betonar att samarbetet ställer stora krav på etisk medvetenhet både hos forskarna och företagen, om riskerna för beroende och jäv.

– Det finns etiska regler som reglerar sådana samarbeten. Den forskare som låter sig styras när det gäller resultaten har grovt missbrukat sin ställning. I och med att studierna publiceras är det också möjligt för andra forskare att kontrollera dem.

TEXT EVA OLSSON  

FOTO THINKSTOCK

Forskare som får pengar under bordet, manipulerade resultat och ”fakta” som beställts av livsmedelsföretag – under senare år har anklagelserna om sponsrad forskning duggat tätt. Inte minst har betalda studier blivit ett slagträ i debatten kring LCHF, mat med mycket fett och lite kolhydrater. Förespråkare för den feta maten hävdar att myndigheternas kostråd bygger på forskning som sponsrats av socker- och spannmålsindustrin. Men de har själva visat sig vara lika goda kålsupare och stödjer sig på studier bekostade av kött- och mejeriindustrin samt bantningsföretaget Atkins.
– Nio studier av tio inom kost- och läkemedelsområdet görs i marknadsföringssyfte. De kan lika gärna stoppas i papperskorgen, säger docent Ralf Sundberg, privatpraktiserande kirurg i Malmö.
Han har skrivit boken ” Forskningsfusket! Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin”. Intresset för forskningens finansiering väcktes för några år sedan, till följd av egna hälsoproblem.  
– Jag började gå upp i vikt och blodtrycket steg. Jag åt blodtryckssänkande medicin, men fick ändå inte ner trycket. Så prövade jag kolhydratsnål kost och fick ner både vikt och blodtryck, utan att behöva äta mindre mat än tidigare. Jag började nysta i varför det finns sådant våldsamt motstånd mot att äta mycket fett och lite kolhydrater och fann att forskningen till stor del är styrd av livsmedelsindustrin och presenteras på ett vinklat sätt.

Alltför fettsnåla?

Enligt regeringskansliet bekostas 80 procent av forskningen på våra lärosäten av offentliga medel.
– Det är ett medelvärde som gäller all forskning, kommenterar Ralf Sundberg. Siffran dras upp av forskning inom exempelvis humaniora. Inom hälsosektorn är en mindre andel av studierna bekostade av staten. Det märkte jag själv när jag forskade inom transplantationskirurgi, då kom merparten av forskningsmedlen från företag.
Ralf Sundberg anser att livsmedelsindustrin påverkat våra näringsrekommendationer till att bli alltför fettsnåla och kolhydratrika.
– Kött och mjölkprodukter är dyrare och har lägre vinstmarginaler. Därför har dessa företag inte samma möjligheter att bedriva forskning kring sina produkter, jämfört med exempelvis socker-, läsk- och margarinindustrin vilka influerar dagens expertgrupper.

 

När man står i affären och ska handla frukt och grönt kan man undra vilka intressen som ligger bakom forskningen över vad vi ska äta för att må bra.

”Viktigt vara kritisk”

Att studier kring läkemedel bekostas av de företag som tar fram produkterna är välkänt.
– Det betyder inte automatiskt att de är dåliga, säger Ralf Sundberg. Företagen har tagit fram många mediciner som kan vara livräddande i akuta skeden. Men jag tycker att man ska vara skeptisk till livslång medicinering av sådant som förhöjda blodfetter och blodtryck. Istället bör vi förbättra värdena med en sund livsstil och bra kost, där det viktigaste är att skippa allt socker.
Enligt Ralf Sundberg har vi bara sett början av kritiken mot företagssponsrad och manipulerad forskning.
– Vi har varit alldeles för naiva, inte minst inom läkarkåren. Vi måste ha en forskning som är oberoende av kommersiella intressen och förhålla oss kritiska till studier från näringslivets forskningsstiftelser och lobbyister som ofta feltolkar sina resultat.

Näringslivet betalar delvis

Det stämmer att kostforskningen delvis är finansierad av näringslivet. Det bekräftar fil dr Susanne Bryngelsson, vd för Swedish Nutrition Foundation, ett nätverk av näringsforskare och livsmedelsföretag.
– Tyvärr finns det begränsat med forskningsmedel att söka från det allmänna. Många forskare skulle helst vilja vara helt statligt finansierade, för att slippa bli ifrågasatta. Men för de flesta är det svårt att nå det målet. Få forskningsstiftelser är inriktade på näringsforskning, som ofta hamnar mellan stolarna. Och de som ändå lämnar medel kräver ofta att näringslivet skjuter till lika mycket pengar. Även lärosätena uppmanar forskarna att samarbeta med näringslivet och se till att kunskaperna sprids i samhället.
Men det betyder inte att forskningen är styrd eller opålitlig, enligt Susanne Bryngelsson.
– Alla kostforskare jag har träffat har mycket hög integritet och skulle aldrig låta resultaten styras av uppdrags- eller bidragsgivare. Jag har inte heller sett att forskning som inte visar förväntat resultat skulle smusslas undan. I dag registreras många kliniska studier redan när de startas, så att man kan följa arbetet och negativa resultat inte kan mörkas. Om inte näringslivet bidrog till forskningen skulle vi veta betydligt mindre om vilken mat vi mår bäst av och det skulle vara negativt för folkhälsan.

Stipendier till doktorander

Debatten om att forskare är köpta och bundna till finansiärer känner Susanne Bryngesson igen.
– Den har florerat några år och det är ju något som är lätt att påstå. Det finns förstås exempel på dåligt genomförda studier, vars slutsatser man kan ifrågasätta. Det gäller inte bara studier som finansierats av näringslivet. Men jag har inte sett bevis för att dessa dåliga exempel har fått något stort inflytande på de övergripande slutsatserna om sambanden mellan mat och hälsa.
– Märkligt nog verkar det huvudsakligen vara forskning om mat som ifrågasätts. Sällan hör man någon som kritiserar resultaten inom teknikforskning, bara för att en del av finansieringen kommer från näringslivet. 
Att det skulle forskas mer på spannmål, socker och margariner än mjölk, smör och kött är inget Susanne Bryngelsson kan bekräfta.
– Visst kan det vara så att näringslivet i ett land påverkar forskningens inriktning. Man forskar sannolikt mer om rapsolja i Sverige än i länder där den inte produceras. Men det är inte samma sak som att näringslivet påverkar resultaten. 
Swedish Nutrition Foundation är i dag en liten bidragsgivare och delar varje år ut ett tiotal doktorandstipendier à 50 000 kr. Under 2011 gick bidragen bland annat till forskning om faktorer tidigt i livet som orsakar övervikt och fetma och hälsoegenskaperna hos kostfibrer. 

Noggranna studier

Livsmedelsverkets kostråd står inte högt i kurs hos Ralf Sundberg, som hävdar att de formulerats efter studier som är styrda och betalda av livsmedelsproducenter. Nutritionist Irene Mattisson vid Livsmedelsverket, som också sitter med i styrgruppen för de nordiska näringsrekommendationerna, håller inte med:
– Vi tar hänsyn till studiernas kvalitet, ingenting annat. Vi negligerar absolut inte forskning som visar på fördelar av kött eller mjölk.
Livsmedelsverket gör noggranna studier av all tillgänglig vetenskaplig litteratur som underlag till näringsrekommendationer. Högst vetenskapligt värde har så kallade prospektiva studier och interventionsstudier, där forskarna följer olika grupper av människor som äter eller lever på olika sätt och ser vad som händer med deras hälsa. 
– Ralf Sundberg frågar sig till exempel varför vi inte tar hänsyn till en studie av professor Birgitta Strandvik av fyraåringar, som visar att de som åt mest mättat fett vägde minst. Men det är en så kallad tvärsnittsstudie, där mätningar av hälsa och matvanor gjorts vid samma tillfälle. Därför kan man inte dra några slutsatser om orsakssamband. Det kan lika gärna vara så att de kraftigaste fyraåringarna började äta lättprodukter sedan de gått upp vikt.

Fem portioner frukt och grönt

Näringsrekommendationerna vilar på strikt vetenskap om vad en människa behöver få i sig av näring och vitaminer för att må bra, enligt Irene Mattisson. När de sedan omvandlas till kostråd tar man också en del praktiska hänsyn, till exempel vilken mat som ingår i de svenska mattraditionerna och vilka sjukdomar som är vanligast här och därför mest angelägna att förebygga. Sådant redovisas i dag tydligare än tidigare.
– Till exempel kan man undra varför vi rekommenderar just fem portioner frukt och grönt om dagen, när en del forskning visar att det är ännu bättre med mer. Svar på den och liknande frågor redovisar vi tydligt på vår webbplats, allt eftersom vi tar fram nya råd. Överhuvudtaget har vi under senare år arbetat mer med transparens, så att allmänheten kan se vilka studier vi tagit hänsyn till och hur vi resonerat.
Livsmedelsverket står helt fritt från kommersiella intressen, enligt Irene Mattisson.
– Verket är helt finansierat med statliga medel. Vi som värderar forskning för rekommendationer är noga med vårt oberoende och undviker kontakt med livsmedelsindustrin. Däremot avstår vi inte från att ta hänsyn till forskning som helt eller delvis bekostats av näringslivet, om den är gjord enligt våra i förhand uppställda kriterier.
Irene Mattisson har själv tidigare arbetat med den stora studien Malmö kost-cancer.
– Den finansierades huvudsakligen av Cancerfonden, med mindre bidrag från bröd- och mejeriindustrin.

Ekonomiska muskler krävs

Att företagens intressen i stor utsträckning påverkar vad det forskas om håller Dr Bertil Dahlgren, ordförande i Läkarföreningen för integrativ medicin, med Ralf Sundberg om:
– Forskningen styrs inte i första hand av hälsovärde, utan vad man kan få ekonomisk återbäring av och det är framför allt ämnen som går att patentera. Detta gäller även bland kosttillskott och växtbaserade läkemedel.
Han frågar sig om inte surkål, som kryllar av olika mjölksyrabakterier, kan vara lika bra för magen som probiotika.
– Företagen som säljer produkter med nyttiga bakterier bedyrar att det inte är så, men det är faktiskt inte undersökt. Små kålbönder har inte de ekonomiska musklerna att bedriva forskning.
Bertil Dahlgren påpekar att det i USA dragits igång flera stora studier av naturmedel, bekostade av National Institutes of Health. Och de har ibland visat sämre resultat än tidigare forskning, till exempel när det gäller echinacea vid förkylning, den kolesterolsänkande effekten hos vitlök och ginkgo biloba för bättre hjärnfunktion hos äldre.

Nyfiken?
Forskningsfusket av Ralf Sundberg, Optimal förlag 2011.
nccam.nih.gov/health
nnr5.org
slv.se
snf.se
vr.se