Klimatsmarta handlar second hand

Bomullsodlingen och klädindustrin är tuffa mot miljön. Om du köper second hand sparar du upp till 97 procent av den energi som gått åt för att tillverka nya kläder.

TEXT: ANNA-MARIA E. ALSAND

FOTO: THINKSTOCK

I hela textilkedjan förbrukas mängder av växtskyddsmedel och kemikalier i bland annat färger och tvättmedel. Men också vatten och energi som är en bristvara i länderna där kläderna produceras. Om du betalar 50 kronor för ett linne, betalar de som bor i Bangladesh, Kina och Indien betydligt mer i form av dålig hälsa och förstörd miljö.
Förra året köpte vi i Sverige kläder för 80 miljarder. I genomsnitt köper vi 15-20 kilo kläder och textil varje år. Samtidigt slängs 8 kilo kläder i soporna.

Tjugo återanvända plagg är miljömässigt bättre än ett enda nyproducerat. Hur kan konsumenten uppmärksammas på kopplingen mellan kläder och miljö?

Rapporten "Mot en mer hållbar konsumtion: En studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder" från Högskolan i Borås kan hjälpa till att hitta svaret på den frågan.
– Det finns ett gap mellan den uttalade omtanken om miljön och hur man agerar när man köper kläder. Gapet tycks vara störst bland yngre, vilket bland annat de frekventare inköpen och valen av "fast fashion" tyder på, säger Daniel Hjelmgren, en av forskarna bakom rapporten:
– De äldre i studien agerar mer miljövänligt, vilket dock inte alltid har att göra med en uttalad omtanke om miljön utan mer med att de på grund av sparsamhet prioriterar högre kvalitet och köper färre plagg. Vi har dock i studien även intervjuat unga som deltog vid en klädbytardag och de ansträngde sig hårt för att agera miljövänligt, till exempel genom att nästan uteslutande handla kläder på second hand eller byta med andra. Deras agerande byggde mer på ideologi, identitet och grupptillhörighet.

Konsumentens roll

Professor Karin M Ekström poängterar att den röda tråden i rapporten är konsumenten.
– Bland slutsatserna ser vi även att konsumenter inte kopplar kläder till källsortering på samma sätt som till exempel burkar och flaskor. Kläder som man inte tror att någon annan kan eller vill bära eller som är trasiga slängs ofta i soporna. Man kopplar inte detta till en miljöpåverkan. Det behöver vi ändra på, säger Karin M Ekström.
– En annan slutsats är att folk inte alltid vet vad de ska göra av kläder de inte längre vill ha, säger Nicklas Salomonson, en av författarna till rapporten.

– Miljöargumenten behöver lyftas fram även vid avyttring av kläder. Återkommande kampanjer av typen "panta mera" tror vi skulle kunna hjälpa till att få folk att agera mer miljövänligt – särskilt med de kläder som är utslitna och trasiga. Det behövs även åtgärder som hjälper konsumenter att agera, till exempel genom att vid sidan av insamlingskärl för hela kläder introducera kärl även för trasiga kläder. Målet är att inga kläder överhuvudtaget ska slängas i soporna. För att nå dit behövs även lösningar som i större skala kan återföra material, bland annat fibrer, till produktionen av nya kläder.
– För många är valet att skänka kläder till välgörenhet ett sätt att göra sig av med fullt användbara kläder med gott samvete, säger Daniel Hjelmgren.

Rapporten visar också att många fortfarande tycker att det är lite ofräscht att handla second hand. Där skulle butikerna kunna ordnas på ett sätt som gör dem mer attraktiva.  
– Ett problem i allt det här är att det är billigare att köpa nytt än att laga det man redan har. Kanske skulle skatteavdrag för skräddare vara ett förslag? säger Daniel Hjelmgren.






  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!