Honung - en dunderkur för hälsan

Traditionellt har honung länge använts vid förkylning och sårbehandling. Nya rön visar att den söta välgöraren har flera andra läkande effekter. Honung är en riktig dunderkur. I dag ökar åter honungens medicinska användning på grund av det tilltagande problemet med antibiotikaresistens.

Text: Eva Olsson

Foto: Thinkstock

Naturfolken har i årtusenden använt sig av honungens läkande kraft. Egypterna använde den för sårläkning för 4 000 år sedan och den ingick i energidryck vid de förhistoriska olympiska spelen. Efter andra världskriget kom antibiotikan och intresset för honung dalade. Men i dag ökar åter honungens medicinska användning på grund av det tilltagande problemet med antibiotikaresistens.
Länge har det varit sparsamt med forskning som bekräftat honungens läkande effekter och forskarna har inte heller förstått hur den utövar sin effekt. Nu har en svensk forskargrupp kommit den söta välgörarens hemligheter på spåren.
– Det finns en stark tro på honungens läkande kraft världen över och i alla kulturer. Men man har inte vetat vad den berott på. Under senare år har man hittat bakteriedödande ämnen i honungen, men de räcker inte för att förklara hälsoeffekterna. Nyckeln har istället visat sig vara mjölksyrabakterier, säger Tobias Olofsson, doktor i livsmedelsteknik vid Lunds universitet.
I biets honungsmage, där blomnektarn förvaras, lever världens största flora av olika mjölksyrabakterier. Härifrån tillsätts de till nektarn under dess förvandling till honung. 
– Vi upptäckte att mjölksyrabakterierna varierar i antal beroende på att nektarns näringsinnehåll varierar mellan olika blomsorter. Det är förklaringen till varför vissa honungssorter är mer verksamma än andra, vid till exempel sårläkning och halsont. 

Manukahonung i sjukvården

En sådan, extra verksam honung, är den från nyzeeländska trädet manuka. Den används inom sjukvården vid svårläkta sår, 
i viss utsträckning även i Sverige.
I en färsk brittisk studie har manuka-honung visat sig kunna hämma en speciell streptokockbakterie som kan orsaka sjukdomar som halsfluss, barnsängsfeber och blodförgiftning. 
Det är svårt att behandla streptokocken ifråga med antibiotika, eftersom den försvarar sig genom att bilda en hinna, biofilm, som medicinen har svårt att ta sig igenom. Det klarar däremot honungen, som slog ut 85 procent av bakterierna på två timmar. Den tycks också kunna försvåra för bakterierna att fästa vid mänskliga celler.
Studier som ännu inte avslutats visar att manuka-honungen också tycks ha effekt mot de antibiotikaresistenta MRSA-bakterierna, som orsakar sjukhussjuka.
Manukahonung säljs sedan några år i svenska hälsokostaffärer. Men enligt Tobias Olofsson behöver man inte gå över ån efter vatten.
– Jag har själv samarbetat med de walesiska forskarna och sett deras resultat. Utifrån dem kan jag avgöra att ljunghonung är precis lika bra på att döda bakterier. Det är den mest medicinskt verksamma av de svenska honungssorterna.

Istället för antibiotika

Innan människan började med biodling fick man hämta honungen direkt från binas bon, i träd och bergsskrevor, så som vissa naturfolk gör än i dag. Och den är ännu mer potent än honungen vi köper 
i affären.
– Färsk vildhonung innehåller 100 miljoner levande mjölksyrabakterier per gram, säger Tobias Olofsson. Det är lika mycket som i probiotisk fil eller Proviva. Men till skillnad från filprodukterna innehåller den upp till 13 olika arter. Vi ser en likhet med bredspektrumantibiotika som dödar alla bakterier som kommer i dess väg. Vårt mål är att kunna ersätta en del av antibiotikaanvändningen inom svensk sjukvård med honung som innehåller de levande mjölksyrabakterierna.  
Honung som skördats från bikupor har mognat och har då så hög sockerhalt att mjölksyrabakterierna dött. Men den är nyttig ändå.
– Även vanlig honung innehåller antibiotikaliknande ämnen, men också andra ämnen som har en bakteriedödande effekt, till exempel organiska syror och väteperoxid. Troligen har de bildats av bakterierna medan de levde. Den manukahonung som visat god effekt vid sårläkning är mognad honung utan levande bakterier. Men vildhonung är alltså ännu mer potent när det gäller att hindra sjukdomsframkallande bakterier från att växa till.

Ingen nytta i teet

Mycket av honungens hälsobringande ämnen, bland annat de bakteriedödande, förstörs vid upphettning över 40–45 grader, till exempel om man har den i te. Här har vetenskapen bekräftat erfarenheten. 
– När jag intervjuade naturfolk på Borneo, som använder vildhonung vid bland annat halsont och sår i munnen, var de noga 
med att den inte skulle upphettas, säger Tobias Olofsson. Då försvinner effekten, menade de.
Själv sötar han ändå teet med honung 
för att det är så gott.
– Men jag ser också till att äta den kall, till exempel på smörgås, gröt, fil eller yoghurt, säger han.
Tobias Olofsson är själv biodlare och uppvuxen med honung. Hans äldre släktingar odlade bin och hans morfar är Sveriges äldsta biodlare, 98 år och fortfarande aktiv.
– Kanske bidrar honung till ett friskare liv på äldre dagar, det är något som vår forskargrupp hoppas kunna undersöka framöver. Personer som blivit 100 år gamla är i stor utsträckning biodlare, visar en rysk undersökning.

Bättre sömn med honung

Nyligen har Tobias Olofsson, tillsammans med kollegan Alejandra Vásquez, tagit fram en produktserie med maximalt verksamma honungsprodukter, Doktor Honung, där de tillsatt vildhonungens mjölksyrabakterier till vanlig honung.
– De är lika potenta som vildhonung. Näst bäst är ljunghonung, därefter färsk närproducerad honung som man köper direkt av odlaren. Den vanliga honung som säljs i butiker är en blandning av honung från olika blomsorter och olika delar av landet, vilket jag tycker är lite synd. Den är upphettad till 72 grader i tre sekunder. Man bedyrar att det inte skadar honungen, men jag håller inte med. Det är inte så att den blir värdelös, men vill man ha en maximalt nyttig honung ska den inte vara upphettad.
Traditionellt har honung framför allt använts vid förkylning och sårbehandling, något som får allt mer vetenskapligt stöd. Men forskningen kring honungens hälsoeffekter gäller också helt andra områden.
– Några studier, framför allt på djur, tyder på att honung kan vara värdefull också för diabetiker och för att förbättra minne och sömn. Detta är områden det forskas intensivt på i dag, framför allt i Nya Zeeland, Australien och Skottland, säger Tobias Olofsson.

 

Här kan du vinna honungsprodukter!

  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!