Rosenrot - roten som gör dig pigg och glad

Vi är nog inte många som äter kokt rosenrot numera, men den kan ha räddat samerna från skörbjugg. Vi tar den i stället i pillerform för att bli uppiggade. Roten kan också lindra sömn­svårigheter och nedstämdhet och öka självkänslan.

Rosenrot - roten som gör dig pigg och glad

Rosenrot

Rosenrot växer vilt i norra delarna av Europa, Asien och Nordamerika. Den har länge använts både som mat och läkeväxt. Rosenroten beskrevs av Carl von Linné och fanns med i den första svenska läkemedelshandboken från 1755.
Förr åt man roten färsk eller kokt, som en grönsak. Den innehåller ganska mycket C-vitamin och kan därför ha räddat många samer och vikingar från skörbjugg. Rosenroten ska också ha använts mot bland annat trötthet, nedstämdhet, infektioner, huvudvärk och impotens.
I Ryssland har rosenrot en utbredd användning som stärkande medel och för att förbättra allmäntillståndet vid sjukdom. 1969 registrerades den som läkemedel i dåvarande Sovjetunionen. Under senare år har rosenrot blivit ett populärt naturmedel och kosttillskott även i väst, framför allt för sina uppiggande egenskaper. Det är roten som används i tabletterna.
Rosenrot brukar räknas till gruppen adaptogener. Det är en rysk term som avser läkeväxter som anpassar kroppen till olika former av stress eller påfrestningar. Djurstudier antyder att rosenroten kan sänka nivån av stresshormonet kortisol och öka mängden av det lugnande och stämningshöjande signalämnet serotonin.
I början skedde forskningen kring rosenrot främst i Ryssland. Under senaste decenniet har det publicerats ett tiotal studier av rosenrot även i väst, eller i samarbete med västerländska forskare. Flera av dem visar på intressanta effekter, även om inte alla resultat är positiva.
En holländsk studie visar på en ökad fysisk uthållighet och bättre syreupptagningsförmåga vid en engångsdos av rosenrot. Resultaten förbättrades inte  av fyra veckors användning och man såg inte heller någon effekt på pigghet eller mental prestationsförmåga.
Enligt en svensk studie kan rosenrot vara bra vid nedstämdhet. 89 personer med mild till måttlig depression fick antingen rosenrot eller overksamma placebokapslar. Efter sex veckor hade de som fick rosenrot förbättrats vad gäller sömnsvårigheter, känslomässig instabilitet, psykosomatiska sjukdomar och självkänsla.
En annan svensk studie visar på minskad trötthet och högre mental prestationsförmåga vid stressrelaterad utmattning. Man såg också en minskning av stresshormonet kortisol.
En svensk studie från 2010 visar på förbättrad mental prestation två timmar efter en engångsdos av kombinationsprodukten Chisan, som innehåller rosenrot, chisandra och rysk rot. En armenisk studie visar på snabbare återhämtning efter lunginflammation med samma preparat.
Men det finns också studier där man inte sett effekt av rosenrot, framför allt när det gäller fysisk prestationsförmåga. Några av rosenrotstudierna har också kritiserats för bristande vetenskaplig metodik och otydligt skrivna vetenskapliga artiklar.

Risker, biverkningar

Inga kända. I studierna har biverkningarna av rosenrot varit få och milda och inte fler än bland dem som fått overksamma placebotabletter.

  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!