Så nyttiga är våra svenska superbär: Skyddar hud, hjärta och ögon

Varför importera exotiska bär när vi har svenska superbär precis runt knuten? Hälsa guidar dig till sju favoriter – deras superkrafter och de bästa husmorsknepen från odling till konservering.

Varför importera exotiska bär när vi har svenska superbär precis runt knuten? Hälsa guidar dig till sju favoriter – deras superkrafter och de bästa husmorsknepen från odling till konservering.

Text: Redaktionen
Foto: Getty Images

Inget går upp mot svenska bär! De smakar mer och är faktiskt hälsosammare än importerade superbär. Det nordiska ljuset med långa dagar ger extra mycket näring och smak, och kalla nätter fördjupar smaken och sötman.

​Ordning och skördetid beror på sort och var i landet bäret växer. Jordgubbarna är de första som dyker upp, någon gång runt midsommar, därefter följer krusbären tätt följt av hallon, röda, vita och svarta vinbär, björnbär och körsbär. 

Därför är bär så nyttiga

Bärens överlägsna näringsvärde beror på att de består av mycket skal och förhållandevis lite fruktkött! Skalet är rikt på vitaminer och andra antioxidanter och dessutom fibrer. De innehåller det gelébildande ämnet pektin som sänker kolesterolvärdet och höjer blodsockret långsamt. Bär med små kärnor innehåller inga stora mängder fett, men det lilla som finns är fleromättat och ofta är andelen Omega 3-fettsyror hög.

Tänk på! Socker och uppvärmning stoppar nedbrytningen men förstör även värmekänsliga vitaminer som C och folat.

Björnbär​

Hallonets kusin med långa rankor och ofta besvärliga taggar. Taggfria sorter finns. 

Växer: Odlas vanligtvis i södra Sverige eftersom björnbär vill ha mycket värme. Nya ryska sorter klarar sig upptill zon 6.

Innehåller: Svär inte över björnbärets alla kärnor – det är här som den potenta ellaginsyran finns, antioxidanten som bekämpar cancer. Den mörkt röda, svarta färgen skvallrar också om att de är rika på hjärtvänliga antocyaniner men också olika karotenoider som är bra för huden och skyddar mot ultraviolett strålning. 

Odlas: Odla björnbär på en solig plats med kalkrik jord. Gärna mot ett staket eller högt plank så de taggiga rankorna kan bindas upp. Plantera med en meters avstånd för att lättare komma åt att skörda. 

Skördas: Vissa sorter mognar sent, ända in i september medan andra svartnar redan i mitten av juli. Rensa bort de fruktbärande skotten och låt årets nya skott komma fram. Täck gärna om vintern är kall.

Tips! Björnbärssylt, björnbärsmarmelad liksom paj med björnbär uppskattas av många.

LÄS ÄVEN: 55 smarta tips för att ta tillvara på maten – så minskar du svinnet

Körsbär​

Vad: Ett fruktträd, men den lilla stenfrukten påminner i smak och näring mycket om trädgårdens bär. Körsbär finns i alla färger mellan vitgult över gulrött till mörkt, mörkt rött. 

Innehåller: De röda körsbären har hög halt av antocyaniner som är kända för sin hjärtstärkande effekt och motverkar diabetes typ 2. De pektinrika fibrerna sänker kolesterolvärdet och mineralerna kalium, magnesium och kalcium sänker i sin tur blodtrycket. Liksom hallon innehåller körsbär det antiinflammatoriska ämnet salicylsyra. Kanske anledningen till att körsbär anses vara bra mot ledbesvär.

Planteras: Hösten är bästa tiden för att plantera fruktträd men körsbär kan också planteras på våren. Varmt, soligt läge och kalkrik jord får träden att snabbt bli stora. Beskär inte på våren utan om det behövs i juli, augusti eller september.

Skördas: I slutet av juli, början av augusti men se upp för skator och andra fåglar som är svåra på mogna körsbär.

Tips! De söta körsbären är bäst färska men sylt, mandelsmakande saft, sylt och likör är inte heller dumt. Urkärnade körsbär kan torkas.

Jordgubbar ​

Vad: Jordgubbar är en förädlad form av stora smultron med en alldeles speciell sötma, intensiv smak och doft. Men många köpejordgubbar, även svenska, smakar alldeles för lite. Smaka innan du väljer sort för odling. I tester brukar Korona, Rumba och Polka få höga betyg.  

Innehåller: Som alla bär rejält med Vitamin C, andra antioxidanter och framför allt folat, B-vitaminen som är så viktig för fostrets utveckling och immunförsvaret. Få livsmedel innehåller så mycket folat – en halvliter färska jordgubbar ger mer än halva dagsbehovet för gravida. Ellaginsyra, en polyfenol som finns rikligt i jordgubbar, är bakteriehämmande, förhindrar åderförkalkning och tycks kunna oskadliggöra vissa cancerframkallande ämnen. Ekologiska bär skyddar bäst.

Odlas: Jordgubbar vill ha ett lugnt, varmt och soligt läge. Mullrik, sandblandad jord är bäst. Vårplantering gör att plantorna hinner rota sig till vintern. Revplantor kan däremot planteras på hösten. 

Skördas: En varm vår och försommar kan göra det möjligt med jordgubbar till midsommarbuffén. Andra somrar får vi vänta långt in i juli men kan då skörda ända in i augusti. 

Tips! Visst är gubbarna bäst nyskördade men de klarar förvaring bra om de står riktigt kallt. Jordgubbar kan med fördel torkas: skiva och bred ut på galler. Förvara mörkt och i lufttät burk.

LÄS ÄVEN: Sänk blodtrycket på naturlig väg – med frukt

Krusbär​

Vad: Gammal goding som blir allt mer sällsynt. Synd, för krusbär är lätta att odla och föröka – stick bara ner en gren från busken i jorden så bildas nya rötter. Smaken påminner om kiwins syrliga krispighet.

Innehåller: Krusbär kan inte skryta med häftiga färger – även om det finns vackert röda sorter – utan här består antioxidanterna framför allt av Vitamin C och E, liksom quercetin som kopplas ihop med lindring av astma och hudproblem. Mogna krusbär innehåller mycket pektin som sänker kolesterolvärdet och gör sylten tjock.

Odlas: Höst eller tidig vår. Platsen ska vara varm med mullrik jord och lagom fuktighet; krusbär är känsliga för mycket eller för lite vatten. Beskär vartannat år, på våren.

Skördas: Beroende på sort mognar bären i mitten, slutet av juli. Mjuka bär är godast medan de lite hårda passar bäst i matlagning. Det lilla blomfästet snoppas.

Tips! Gör en klassisk krusbärskompott: frys in hela bär med lite socker och kör i mikron tills bären mjuknat. Elelr varför inte koka en chutney på de syrliga bären?

Hallon ​

Vad: Hallon har funnits i våra trädgårdar sedan medeltiden och spritt sig fritt. Hallon finns nästan i alla gamla trädgårdar och sorterna är många. Gula hallon finns också men de smakar mindre och är inte lika näringsrika.

Innehåller: Näringsmässigt påminner hallon om jordgubbar men innehåller mer fibrer, järn och den cancerhämmande ellagsyran. Hallon ger också gott tillskott av folat och karotenoider som ger ett visst skydd mot farlig ultraviolett strålning. Dessutom innehåller hallon salicylsyra som kan verka antiinflammatoriskt. Passera inte bort kärnorna, här finns även nyttiga fleromättade fettsyror förutom fibrer. 

Odlas: Redan första året efter planteringen ger hallonen bra skörd oavsett om man planterar på vår eller höst. Bären blidas på tvåårsskotten och det är viktigt att redan efter skörden rensa bort de skott som gett bär för att undvika sjukdom. Vindskyddat, inte för kalkrikt men välgödslat vill hallonen ha för att må som bäst. 

Skördas: Hallonen kommer när jordgubbarna tagit slut men det finns också höstsorter.

Tips! Koka ljuvlig sylt, saft eller varför inte mixa bären med lite socker och frysa in till vinterns läckraste efterrättssås?

LÄS ÄVEN: Det här händer i kroppen när du äter socker – hur farligt är det egentligen?

Svarta vinbär​

Drottningen i alla trädgårdar! Alla  gamla trädgårdar har minst en buske. Härdiga sorter finns för odling i hela landet. Inget bär ger så intensiv smak och färg som svarta vinbär.

Innehåller: Kanske nyttigast av alla bär. Innehåller tre gånger så mycket Vitamin C som apelsiner och mer kalcium än keso. Svarta vinbär är rikt på Vitamin E som bevarar nyttiga fettsyror från att förstöras. Inget bär innehåller heller mer fibrer än svarta vinbär. Den rödsvarta färgen ger antocyaniner men också betakaroten som stärker hjärta, kärl och hud. Dessutom innehåller svarta vinbär lutein som skyddar ögats gula fläck mot åldersförändringar. Importerade superbär kan innehålla större mängd antioxidanter, men inget bär har så många olika sorters antioxidanter. Och detta är avgörande för svarta vinbärs överlägsenhet. De olika antioxidanterna förstärker varandras effekt. 

Odlas: Till svarta vinbärs förtjänst hör också att den är mycket lättodlad och lätt att plocka av. Vinbär har få krav vad gäller växtplats, den tål en del skugga till skillnad mot andra bär. 

Skördas: I slutet av juli. Till sylt och gelé ska bären vara knappt mogna, men till saft är det viktigt att de är riktigt mogna, annars ”geléar” sig saften. 

Tips! Hela klasar kan frysas in till vacker dekoration. Frysta, lättsockrade bär kan användas istället för konserverade tomater i soppor, såser och grytor.

Röda och vita vinbär​

Mildare, något sötare men mycket vackrare är de svarta vinbären. De röda är favorit hos alla bärätande fåglar. Vita är inte lika uppskattade.

Innehåller: Röda vinbär innehåller inte riktigt lika mycket hälsoämnen som de svarta, men är ändå ett mycket nyttigt bär. Halten C-vitamin och kalcium är större än hos andra bär och frukter. Även röda vinbär är fulla av antioxidanter och fibrer. Järnvärdet är något bättre än de svarta till och med.

Odlas: Alla typer av vinbär ska planteras på våren men beskäras på hösten. En ”luftig” buske utan några neråtväxande grenar ger större och sötare bär. Mycket lättodlade.

Skördas: Bären mognar i juli och äts med fördel direkt, utan att först förvaras.

Tips! De sötsyrliga bären är goda till sylt, saft och gelé.

LÄS ÄVEN: Overnight oats med färska bär: Snabb, enkel och mättande frukost

Så lagrar och bevarar du bären

Precis nyskördade är bärens smak och näring på topp. All lagring bryter ner näringen och försämrar smaken, men ju kallare desto långsammare. Skonsammaste sättet att långtidslagra bär är att frysa in. Men först, och det är avgörande: ånga bären snabbt (i en trådsil till exempel) med en aning socker! Kyl därefter effektivt och frys in direkt i tät förpackning.

Känns det för krångligt? Hoppa över ångningen och sockra bären med en till två matskedar per liter innan infrysningen. En deciliter frysta bär ger, trots det extra sockret, ändå mindre mängd socker än fruktjuice.

Konservera sylt, saft och marmelad

Sylt, marmelad och saft kan konserveras utan konserveringsapparat. Vanliga glasburkar med plåtlock och med en tunn gummilist klistrad på insidan krävs (med andra ord burkar som man köper sylt, marmelad och inläggningar i).

Konserverna behöver inte förvaras i kyla, men för bästa färg och smak krävs en mörk förvaring. Inget konserveringsmedel behövs.

Koka saft, sylt och gelé enligt gängse recept. Häll den heta, nästan kokande massan direkt i mycket väl diskade glasburkar (gärna sköljda i hett vatten med lite natriumbensoat. Locken ska behandlas på samma sätt.)

Fyll ända upp till kanten på glasburken och torka av kanten med hushållspapper. Skruva på locket direkt och riktigt hårt. Vänd burken upp och ner. Låt stå i några minuter. Vänd tillbaka. Den lilla luft som finns kvar silas genom det heta och bakterierna dör. När sylten svalnat syns hur locket buktar inåt och många gånger hörs ett klickande. Konserveringen har ”tagit”, sa man förr. Vad som händer är att vakuum bildats i burken och nu håller sig konserven tills den öppnat. Obs! Har burken öppnats så att locket är snett och vint fungerar det inte.