Varför behöver vi en gemensam glädjedag?
– Dagen är sanktionerad av FN sedan flera år tillbaka eftersom vi börjar förstå vikten av att träna en inre glädje för att må bättre. Glädje är inte en egenskap, det är en fömåga och förmågor kan vi träna. Och i takt med den neuroforskning som görs tillgänglig för oss alla så inser man att vi kan styra upp hjärnan – och inte bara låta den styra oss. Det vore dumt, eftersom hjärnan i högre grad uppmärksammar det negativa och också gärna ältar det negativa, allt för att vi ska överleva. Men den är ju inte särskilt uppdaterad, den tror ju lite att vi fortfarande ligger på savannen och ska slåss med lejon ikväll. DÄRFÖR behöver vi uppmärksamma glädjen och vår möjlighet att ta ansvar för den.
När jag kan träna upp min grundnivå av glädje får jag en ökad motståndskraft mot stress, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar och jag får flera sociala relationer eftersom jag blir trevligare att umgås med vilket i sin tur sänker blodtryck, minskar stress etc. Det blir en väldigt trevlig spiral.
Du har skrivit flera böcker om arbetsglädje. Vilka är dina främsta tips för att skapa må-bra-stämning på jobbet – för en chef?
–Framför allt skulle jag säga att en ledare behöver sätta glädjen på agendan, att sätta sig in i vikten av att prioritera den på arbetsplatsen eftersom man då har kraftigt ökade förutsättningar för att medarbetare kan prestera bättre, må bättre, samarbeta bättre. En nyligen gjord studie i Kanada visade att man sänkte sjukskrivningarna med 38% över tid när man prioriterade ren hövlighet på jobbet, när man prioriterade att folk ”bara” skulle vara snälla mot varandra.
Och för en anställd?
– Jag tror det är väldigt viktigt att förstå att jag är en del av arbetsmiljön som medarbetare, att jag har ett ansvar för vad jag sprider för attityd på jobbet. Jobb ÄR jobbigt, det är därför det kallas jobb, men det blir inte mindre jobbigt om jag går runt och bara identifierar det negativa. Det finns mycket att vinna för alla parter om man kan vara lite mer generös med komplimanger, att uppmärksamma när en kollega har gjort någonting bra kostar ingenting. Och att skippa gnället i kafferummet gör underverk för glädjen på jobbet – OCH välmåendet! Begränsa gnället om det är viktigt att gnälla. Max 8 minuter per dag och gärna i ett rum där man kan stänga till dörren så att man inte smittar ner de andra.
Vilka är de största bromsklossarna för en glädjefull vardag idag?
–Det är nog att vi ofta har bråttom och inte stannar upp – och att vi ofta är så upptagna med att fokusera på det negativa. Och det är inte konstigt eftersom det är så vi är funtade sedan många tiotusentals år tillbaka i tiden. Visst är livet fullt av problem och saker som kan kännas tunga men att vi ibland stannar i det som gör att vi känner oss lite gladare är kanske ännu mer viktigt då. Att ta sig tid att småprata med grannen eller den som står i brödbutiken eller att säga hej till busschauffören, köpa en blomma till städpersonalen på jobbet. Det är små saker som gör att vi mår både psykiskt och fysiskt bättre! Att ta sig tid, en liten stund varje dag. Vi mår helt enkelt bättre.
Hur firar du själv Internationella Glädjedagen?
–Jag ska fira den tillsammans med Tobias Karlsson, Mia Törnblom och 400 fantastiska personer i Örebro där vi tre ska föreläsa under en kväll. Jag lovar att det kommer att vara glädje högst upp på agendan!
Namn: Christina Stielli
Ålder: 53 år
Familj: Två fantastiska döttrar som utforskar världen
Gör: Föreläsare och författare
Aktuell med: Podden Självklart och fanbärare för stora glädjedagen
Blir glad av: Snälla människor, generositet, vänlighet och leenden.