Debatt: Kan preventiv hörselvård motverka demens?

Debattören Lotta Vedholm uppmanar våra politiker att satsa mer på preventiv hörselvård i ett tidigt stadie. Bevis finns för ett starkt samband mellan hörselnedsättning och demens – samtidigt som det finns både kunskap och teknik för lösningar som möjliggör god hörsel för alla.


Debatt: Kan preventiv hörselvård motverka demens?
Lotta Vedholm är VD på Cochlear Nordic AB.

1982 började vi på Cochlear hjälpa människor med nedsatt hörsel att höra igen under mottot ”Hear Now. And Always”. I snart 40 år har vi jobbat för att fler ska kunna återfå sin hörsel och därmed ge dem den livskvalitet som alla vi andra tar för given. Den tekniska utvecklingen går stadigt framåt och idag hjälper vi fler än någonsin. Det känns bra.

Under samma tidsperiod har vi kämpat för att preventiv hörselvård i allmänhet (där implantat är en viktig lösning) och rätten att höra i synnerhet ska bli ett prioriterat område på politikernas dagordning. Det går sådär.

Vår uppfattning är att beslutsfattarna hellre låter det gå för långt och sedan lägger pengarna på sjukvård när sjukdomen redan är ett faktum – vilket ur folkhälsosynpunkt varken är kostnadseffektivt eller särskilt verkningsfullt.

I Sverige lever idag cirka 1,4 miljoner människor med olika grad av hörselnedsättning – från mindre hörselproblem till dövhet. Forskning visar att hörselnedsättning medför allvarliga hälsorisker och följdsjukdomar, som till exempel depression, kognitiv dysfunktion, balanssvårigheter och en ökad mortalitet.

En uppmärksammad rapport från amerikanska Lancetkommissionen för demensprevention, intervention och vård bevisade ytterligare ett intressant faktum, nämligen sambandet mellan hörselnedsättning och demens. Genom att granska all tidigare forskning kring orsaker till demens visade studien att hörselnedsättning är den enskilt största potentiellt modifierbara riskfaktorn kopplat till att drabbas av demens. Långt högre risk än de tidigare kända faktorerna som låg utbildningsnivå eller högt blodtryck.

Andra tidigare studier, bland annat av framstående Prof. Frank Lin vid John Hopkins University, visar dessutom att människor med grav hörselförlust löper hela fem gånger högre risk att diagnostisera demens över tid jämfört med personer med normal hörsel. Redan de som har mild till måttlig hörselnedsättning har en två- till trefaldigt ökad risk.

Med detta som bakgrund vill jag påstå att det finns all anledning att ta tag i problemet i ett tidigt stadie. Hörselnedsättning kostar den globala ekonomin 750 miljarder dollar (!) årligen enligt en rapport från WHO. Bara i Sverige uppskattas summan till omkring 50–60 miljarder kronor årligen. Tittar man på demensvården kostar den det svenska samhället närmare 63 miljarder per år enligt Socialstyrelsen. Det är inga småpengar vi pratar om. Men detta är bara siffrorna. Vad som inte syns i den statistiken är all stress, psykisk ohälsa och de sociala förlusterna i form av bristande relationer som följer.

För oss som arbetar med hörselimplantat är folkhälsa första prioritet. Vi drivs av en passion att förbättra livet för människor. Vi upplever dagligen de effekter som hörselnedsättning har på människors liv. Men vi känner också väldigt väl till den lycka och det välmående som följer av att få hörseln tillbaka. Att på ålderns höst få fortsätta att känna livslust, kunna engagera sig i sin omgivning och få fortsätta vara en aktiv samhällsmedborgare – inte en belastning. Det handlar om livskvalitet. Och det handlar förstås om att få fortsätta tänka klart.

När det nu finns bevis för ett samband mellan hörselnedsättning och demens håller världens främsta forskare, bland andra tidigare nämnda Prof. Frank Lin och hans kollegor, just nu på att studera om optimalt omhändertagande av hörselnedsättning skulle kunna fungera preventivt och förebygga utvecklingen av bland annat demens. Det är en forskning som med rätt slutsatser inte bara skulle bespara samhället miljarder utan också kan rädda liv.

Den 23 januari kommer Professor Frank Lin till Malmö och Cochlear Nordic Symposium för att berätta om sin forskning. För här står det inte still – kunskapen finns och tekniken är på plats. Här finns det sedan flera decennier lösningar, så som implantat, som möjliggör god hörsel för alla, även vid åldersrelaterad hörselnedsättning.

Jag hoppas, och uppmanar därför våra politiker, att få se förslag om åtgärder för ökad preventiv hörselvård i ett tidigt stadie. Kanske kan beviset för ett samband mellan hörselnedsättning och demens och att det nu kan finnas en lösning på problemet vara det som får dem att börjar lyssna.

Lotta Vedholm

VD på Cochlear Nordic AB