Hälsoboosta 
hem och kontor!​

Hjärnforskning kan hjälpa oss att skapa miljöer som gör oss friskare, mindre stressade, kreativa och effektiva – både hemma och på jobbet! Det menar neurodesignern Isabelle Sjövall som ihop med hjärnforskaren Katarina Gospic gett ut en bok full av hälsokloka inredningstips! ​


Hälsoboosta 
hem och kontor!​
Isabelle Sjövall har skrivit boken ”Neurodesign – Inredning för hälsa, prestation och välmående”, med Katarina Gospic.

Vi har förmodligen alla upplevt hur vi kommit in i ett rum och känt: ”Precis så här skulle jag vilja ha det hemma!” Ofta är det något med rummets atmosfär; något som gör oss lugna och avslappnade eller något som triggar kreativiteten och skaparlusten. Eller så vill vi bara sätta oss vid det där inbjudande, runda bordet och umgås med vänner i timmar!

Och just den där känslan upptäckte Isabelle Sjövall att hon hade förmågan att framkalla när hon arbetade ute hos sina kunder; att det hände något med folks beteende och sätt att vara, beroende på hur hon inredde deras hem eller arbetsmiljö.

Inredningsintresset hade hon haft med sig sedan barnsben – ”jag sorterade mina nallar efter färg och möblerade ständigt om mitt rum!” – men det var först 2013 och efter tio år i fastighetsbranschen som hon började intressera sig för vilken forskning det egentligen fanns på området. Vad var det som fick folk att må bra i vissa miljöer och sämre i andra? Var fanns den vetenskapliga kopplingen mellan inredning, hälsa och välmående?

Att hon var något nytt och spännande på spåren förstod hon då hon en dag var på ett föredrag med läkaren och hjärnforskaren Katarina Gospic. 

– Efteråt frågade jag Katarina om jag kunde mejla henne lite frågor. Visst, sa hon, även om hon inte riktigt förstod vad inredning och hjärnforskning hade med varandra att göra, skrattar Isabelle. 

Men frågeställningarna väckte Katarinas intresse och snart var arbetet med den gemensamma boken ”Neurodesign – Inredning för hälsa, prestation och välmående” (Bokförlaget Langenskiöld) i full gång. Målet var att ta reda på hur medicinsk forskning kan användas för att skapa miljöer som gör att vi mår, och därmed också presterar, bra och håller oss friska.  Tankar och idéer som Isabelle och Katarina hoppades skulle kunna nå ut till såväl näringslivet som politikerna, men även till gemene man. 

– I de flesta fall handlar det främst om att tänka efter före. Att man använder sig av den forskning som finns för att göra smarta designval i ett tidigt skede, istället för att köra på i gamla hjulspår eller hoppa på nya trender och modeflugor. Tyvärr läggs det dock alldeles för lite tid och energi på eftertanke idag. Som företagsledare tycker man kanske att man effektiviserar när man slimmar kostnaderna för arbetsmiljön, men istället får man betala i minskad prestation och sjukskrivningar bland de anställda. Och det är så synd, när det finns både enkla och effektiva knep att ta till, säger Isabelle. 

Vad händer i hjärnan?

– När vi upplever något vi tycker är vackert triggas en lugn reaktion i kroppen som gör att vi känner oss väl till mods. Reaktionen aktiverar den främre delen av den vänstra frontalloben, som är sammankopplad med det parasympatiska nervsystemet, kroppens bromspedal. Hjärtfrekvensen minskar, blodtrycket sjunker och man har också sett en antiinflammatorisk effekt på immunförsvaret. Det innebär att den omgivning vi upplever som positiv kan ha hälsofrämjande effekter.

– Tvärtom kan en miljö som gör oss illa till mods på sikt göra oss sjuka. I dessa miljöer triggas nämligen det sympatiska nervsystemet, som skapar en stressreaktion med snabbare hjärtfrekvens och förhöjt blodtryck. Får detta pågå under lång tid kan cellerna skadas och öka inflammationsgraden i kroppen. 

– ​Vi styrs också i stor utsträckning av vår inre ”mat- och sovklocka”, det som på medicinspråk kallas den suprakiasmatiska kärnan. Denna styrs i sin tur av solljuset, vilket gör att vissa aktiviteter görs bäst vid särskilda tidpunkter för att vi ska må bra och prestera som bäst. ​

​– Tillgången till solljus står i relation till produktionen av lyckoämnet serotonin. Ju mer vi utsätts för solljus, desto större produktion av serotonin och desto lyckligare blir vi. 

De enkla frågorna, som många glömmer att ställa sig, är: ”Vilka ska vara i det här rummet? Vad ska de utföra för uppgifter?” 

– Svaren utgår man sedan från när man skapar miljön, berättar Isabelle. Och här skiljer sig inredningen och designen åt, exempelvis beroende på om de anställda ska utföra ett kreativt arbete eller om de har uppgifter som kräver koncentration. Det kan handla om alltifrån takhöjd och färgval till belysning och design på möblerna. 

Dagens moderna kontorslandskap, med öppna ytor och lite plats för avskildhet, beskriver Isabelle som ”en katastrof för hjärnan”. Till exempel har man i studier sett att störande ljud från omgivningen kan sänka produktiviteten med hela 66 procent. Vi måste alltså anstränga oss mer än vad som normalt krävs för att utföra våra arbetsuppgifter nuförtiden. Vanliga ”kompensationsbeteenden” är att vi skjuter upp uppgifterna, tvingas avbryta, går ifrån skrivbordet, jobbar långsammare och arbetar övertid och hemifrån. Dessutom ökar risken för hjärtsjukdom i en högljudd miljö. 

– Och vad är det för en arbetsplats – där man är tvungen att jobba hemma för att få lugn och ro och hålla sig frisk? säger Isabelle. 

Idag jobbar hon hårt för att föra ut kunskaperna om neurodesign i olika verksamheter. Hon håller i utbildningar, sysslar med produktdesign och just nu arbetar hon dels med att ett kontorsprojekt på 50 000 kvadratmeter och dels med att optimera utvalda delar av Nobis-koncernens hotell. 

– Det är kul att se hur neurodesign sprider sig mer och mer och att det finns ett stort intresse i branschen. Men även privatpersoner som vill ha en mer hälsosam livsstil hör av sig. Och det är roligt, för man kan verkligen skapa stor förändring med relativt små medel. Måla om sovrummet i en rogivande nyans, lägga in en matta som dämpar ljud, inreda med växter som ökar välmåendet och bidrar till en bättre inomhusluft… 

Ett knep, som Isabelle själv använt när hon inrett sitt hem, är att fråga sig: ”Vad vill jag känna när jag öppnar dörren efter en arbetsdag?” 

– Och var inte rädd för att inreda personligt, med mormors gamla stol, teckningar som barnen gjort eller minnen från resor. Att omge sig av saker som har ett affektionsvärde är också positivt för hälsan! 

Hälsoboosta 
hem och kontor!​
Stora fönster som släpper in dagsljus ökar produktionen av seratonin som gör oss lyckliga.

Så hälsoboostar du inredningen!

Skapa rum i rummet

Det bästa sättet att göra en stor yta gemytlig och trygg är att dela in den i sektioner och skapa rum i rummet. Se gärna till att man från varje ”rum” har god överblick över resten av rummet, det som på inredningsspråk kallas ”isovist”. Ju större isovist, desto bättre för välmåendet. 

Se upp med små ytor

Känner vi oss inträngda triggas amygdala i hjärnan vilket får oss att instinktivt vilja fly. Har du ett litet rum kan du dock trolla med en stor tavla som drar blickarna till sig eller genom att sätta upp speglar. 

Tänk på takhöjden

Studier visar att låg takhöjd främjar arbete med konkreta och specifika arbetsuppgifter, medan högt i tak lämpar sig bättre för abstrakt tänkande. Det intressanta är dock att det inte är den faktiska takhöjden som är avgörande, utan den känsla av rymd man kan åstadkomma med hjälp av färg, speglar och möblering. Ett bra knep kan vara att måla hela rummet vitt, då suddas nämligen gränserna mellan tak, väggar och golv ut och rummet upplevs som större. 

Gruppera mera

Möbler som är organiserade i små grupper främjar social samvaro, och möblerna får gärna vara lätta så att de går att flytta runt. 

Välj ett runt bord

Runda former på möbler upplevs som mindre hotfulla än möbler med skarpa kanter. Ett runt bord uppmuntrar till social aktivitet, får oss att slappna av och passar därför bra i mötesrum. 

Mera mattor

Undersökningar har visat att besökstiden som familj och vänner tillbringar hos en patient på sjukhus ökar om det finns en matta i rummet. Och ju längre besökstid – desto snabbare tillfrisknande! Hos Alzheimers-patienter har man också uppmätt mindre ångest, aggressivitet, depression och psykossymtom då de får vistas i en ombonad miljö. Mattor, och andra textilier, kan också bidra till bättre akustik i ett rum. 

Dela av

Ett öppet kontorslandskap kan delas av med skärmar, och då gärna blå eftersom de upplevs som minst isolerande. Den blå färgen gör oss också piggare, eftersom vi associerar den med himlen och en känsla av öppenhet. 

Ta hänsyn till ljuset

Till exempel uppfattas en färg olika beroende på vilket väderstreck vi befinner oss i och vilken tid på dygnet det är. Varma färger kan kompensera det kalla i öst och norr, medan svala nyanser funkar bättre i väster och söder. Mattor har också en förmåga att absorbera ljus, medan blanka golv reflekterar det. 

Dra nytta av dofter

Studier har visat att personer som jobbar i en god doft anser sig själva vara mer effektiva och målmedvetna. Positiva dofter kan också göra underverk med vår kreativa problemlösningsförmåga och göra att vi känner oss mer hjälpsamma. Tänk dock på vad som uppfattas som en god doft är personligt! 

Välj rätt ljus

Dagsljus främjar produktionen av lyckoämnet serotonin. Till exempel har man sett att barn som sitter i klassrum med mycket dagsljus är mindre stressade, presterar bättre och är mindre sjuka än elever som arbetar i artificiellt ljus. Men även dämpad belysning har sina fördelar. Det kan t ex göra folk mer avslappnade och öppna och bidra till större social interaktion.

Var noga med ljudet

Störande ljud minskar effektiviteten. Ljudabsorberande plattor i taket är en bra lösning, liksom mycket mattor och textilier i inredningen. Tunga möbler är också bra på att absorbera ljud. Det är också viktigt att placera apparater som ger ifrån sig ljud, t ex skrivare och kaffeautomater, i egna rum, samt att alla är noga med att ha sina mobiler i ljudlöst läge. Och att man går undan till avskilda rum när man pratar i telefon!

Hälsoboosta 
hem och kontor!​
Naturliga, hållbara material, gröna växter och en vacker utsikt mot en trädgård sänker stressnivåerna.

Biofili – låt naturen göra jobbet!

En lång rad studier visar att kontakten med naturen minskar stress, främjar återhämtning, ökar vårt välmående och förlänger livslängden. Detta eftersom vistelse i naturen ofta innebär ökad fysisk aktivitet och ökat socialt umgänge, men också eftersom naturen både upplevs som kravlös och tilltalande för vårt estetiska sinne. Dessutom doftar det gott!

Men även inomhus kan man skapa positiva hälsoeffekter genom att: ​

•Sätta upp bilder med naturmotiv, vilket sänker stressnivåerna. 

•Inreda med gröna växter. Undersökningar visar att närhet till naturen sänker blodtrycket och nivåerna av stresshormonet kortisol i kroppen. Dessutom förbättrar växterna luftfuktigheten och ökar välmåendet generellt. 

•Välja naturliga, hållbara material. 

•Njuta av utsikten. Undersökningar gjorda på sjukhus visade att patienter som hade rum med utsikt mot träd tillfrisknade snabbare och var överlag mer positiva än patienter som hade utsikt mot en tegelvägg. ​