Linedance, zumba eller en eldig tango — i dansens virvlar är alla steg vinnande, oavsett vad du väljer. Det är inte en slump att över en miljon tevetittare bänkar sig framför Let´s Dance på fredagskvällarna för att se kändisar kasta sig ut på dansgolvet tillsammans med proffsiga tävlingsdansare. Dans har blivit ett folknöje, men inte bara framför teven. Många bokar också in sig på olika danskurser och testar allt från lugna pardanser till häftiga latinska rytmer.
— Det finns så mycket livsglädje i dansen, den ger endorfinpåslag samtidigt som musiken och gemenskapen ger energi, det tror jag är anledningen till att så många vill dansa, säger Anna Duberg, medicine doktor i hälsovetenskap på Örebro universitet.
Anna Duberg är fysioterapeut i grunden, men leder också dansgrupper och forskar kring dans.
När man dansar händer mycket på samma gång. Dansen stärker hjärtat, konditionen och muskelstyrkan, samtidigt som den ger kroppskontroll och ökad självtillit. Man flyttar fokus när man dansar till kroppen och rörelsen i stället för att vara i sina tankar, det stärker det psykiska välbefinnandet och sänker stressen, förklarar hon.
Neuroscience of dance, dansens neurovetenskap, har blivit ett hett och populärt område inom forskningen, eftersom det händer så mycket i hjärnan när man dansar. Nya studier visar att dans stärker våra kognitiva förmågor och ökar hjärnans plasticitet, det vill säga förmågan att utveckla och omforma sig.
Bland annat stimuleras ett område i den inre delen av tinningloben som heter hippocampus, det är centrum för minne och inlärning. Hippocampus stärks av all fysisk rörelse, men i studier har man sett att man får en mer effektiv stimulering av hjärnan vid dans än vid annan fysisk aktivitet.
— Den ger inte bara en pulshöjning. När man utmanar sig själv med nya danssteg fullkomligt sprakar det
i hjärnan, eftersom det krävs fler nervkopplingar än om man till exempel promenerar. Hjärnan stimuleras helt enkelt väldigt effektivt.
Förutom att du blir smartare påverkar dansen också ditt psykiska välbefinnande. Anna Duberg har forskat kring hur dans har påverkat tonårsflickor som har upplevt stress och höga krav på prestation. Symtom som huvudvärk, magont, smärta, ängslighet och nedstämdhet minskade hos de flickor som dansade jämfört med kontrollgruppen.
Forskningsprojektets metod sprids nu över hela Sverige som ett komplement till elevhälsan, just för att det är ett så effektivt sätt att minska stress. Orsaken bakom är bland annat dansens kravlöshet och den stödjande gemenskap som gruppen ger, menar Anna Duberg.
— Man kommer bort från tävlan. Dansen är på lika villkor, det ger en trygghet. Men man måste ha en regelbundenhet i dansen och känna lust och glädje för att stärka psykiskt välbefinnande, det ska vara kul att dansa tillsammans till musik.
När man dansar frisätts också olika signalsubstanser, som serotonin som ger en känsla av inre stryka, noradrenalin som gör oss pigga, endorfiner som minskar smärta och oxytocin som ökar känslan av lugn och tillhörighet.
— Om man har en psykisk ohälsa kan man uppleva en hälsoeffekt av dansen i vardagen. Det handlar om att man litar på och blir hemmastadd i sin egen kropp, vilket sänker stress, ökar självörtroendet och stärker den egna identiteten. Det gör det lättare att ta plats i nya miljöer och träffa nya människor.
Man kan till exempel använda sig av sin hållning och kroppsposition. Sträcker man på sig, vilket man får öva sig på i dansen, är det lättare att känna glädje och stolthet än om man är hopsjunken, förklarar Anna Duberg.
Det finns också studier som visar att dans kan förbättra balansen hos äldre, lindra depressionssymtom hos unga och göra det lättare att uttrycka sig kroppsligt.
I tvillingstudier har man även sett att personer som dansar kan förbättra sin empatiska förmåga, jämfört med personer som inte dansar.
— Man får en större medvetenhet om känslomässiga processer i den egna kroppen, vilket gör det lättare att tolka andras känslor. Relationen till andra förbättras när man får en bättre självkännedom.
Men det viktigaste för många är den sociala gemenskapen och den psykiskt välgörande beröringen som dansen ger, menar Anna Duberg.
— Att få träffa nya vänner och tillhöra en grupp, har i studier visat sig vara en viktig faktor för att vilja fortsätta att dansa, säger hon.
Just gemenskapen och kravlösheten i dansen har läkaren, författaren och dansinstruktören Jill Taubetagit fasta på i DansSteget, en verksamhet hon startade för fem år sedan, och som alltid kombinerar kunskap om hälsa med kravlös dansglädje.
Hit kan man komma och lyssna på föreläsningar om allt från psykisk ohälsa och diabetes till någon som berättar sin egen sjukdomshistoria och därefter röra sig tillsammans med andra i en okomplicerad zumba eller kanske mjuka afrikanska rytmer. Här finns också dans för den som sitter i rullstol eller har andra rörelsehinder.
Målet är att det ska vara kul, lättsamt och inbjudande och inte bygga på prestation. Att lära sig nytt, som nya steg och korreografier är en utmaning som kan sporra och utveckla. Hjärngympa kort och gott, menar Jill Taube.
— För mig har det varit en utveckling från att ha jobbat i vården som psykiatriker till att jobba med undervisning och vara i mötet med människor och förmedla rörelseglädje och använda den som en metod mot psykisk ohälsa.
Dans handlar om gemenskap, närhet och en möjlighet att uttrycka sig med kroppen när orden inte finns eller räcker till. Många längtar efter att dansa, men ser hinder som att de är för trötta, sjuka eller överviktiga, i stället för att se möjligheterna. Det är fysisk aktivitet kopplat till glädje till skillnad från att ställa sig på ett gåband på gymet.
— Vi behöver förändra och bredda vår syn på vad hälsa och rörelse är. Det har funnits och lever fortfarande kvar en dogmatisk syn på att det bara handlar om rehabilitering, prestation och tävlingsidrott och det kan ta bort lusten och glädjen i rörelsen. I dansen finns så mycket glädje, den är så förförisk så man tänker inte på att man rör på sig. Den går liksom under radarn och man kommer bort från känslan av att man borde.
Men dans är inte bara rörelse, den är också en kulturupplevelse och utlevelse. Dans och fysisk aktivitet ökar som behandling vid psykisk ohälsa. Jill Taube har jobbat med det genom DansSteget på uppdrag inom psykiatrin och vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm. Hos deltagarna har man sett minskad depression och att man uppskattade dansen och gärna ville fortsätta.
— Men ska vi använda fysisk aktivitet som behandling inom hälso- och sjukvården så måste vi veta vad vi gör, därför forskas det mycket på det här området just nu och där glider även dansen in som en naturlig del av den forskningen.
Minskad ångest, bättre sömn och självkänsla är bara några av de hälsoeffekter man sett i forskningen. Blodtillströmningen i hjärnan ökar så att man blir mer skärpt och hamnar i ett flow och blir uppslukad av stunden.
— Det är väldigt läkande och ger en helgjuten upplevelse där och då. Efter ett häftigt danspass mår man bättre, man dansar bokstavligen bort sin ångest, det har jag bevittnat hos många på DansSteget, säger Jill Taube.
För den som vill förbättra balansen och kroppshållningen kan tango vara något att satsa på. Annars är ingen dans bättre för hälsan än någon annan. Det är vad du faller för som är bra för kroppen, ta de steg du känner för, det viktiga är att man ger sig ut på dansgolvet och släpper loss, oavsett i vilken form det sker, menar Jill Taube.
— Jag tror att vi har lyckats skapa en verksamhet som är välkomnande och som har ett program som tilltalar både intellektet och kroppen och som är så prestigelöst så att människor vågar prova, säger hon.
10 hälsoeffekter av dans
I både svenska och utländska studier har man sett många hälsoeffekter av dans. Här är några:
Stressen minskar.
Självförtroendet stärks.
Kroppskontrollen blir bättre.
Den kroppsliga självtilliten stärks.
Hållningen förbättras.
Konditionen ökar.
Balansen blir bättre.
Empatiska förmågor ökar.
Energin och glädjen ökar.
Inlärning och minne förbättras.
(Källa: Anna Duberg)