3 myter om havregryn: Vad är sant och vad är falskt?

/ Artiklar / Grön mat, Havre, Naturlig hälsa
Havregryn är näringsrika och kan användas till mycket: müsli, gröt, i bakverk... Här får du veta vad som är sant och falskt om detta användbara, billiga och nyttiga sädesslag.

Text: Anette Skarpaas Ramm, Marie Flodin
Foto: Getty Images

Myt 1: Havregryn innehåller en stor andel kolhydrater, så vi bör inte äta för mycket av dem.  

Både sant och falskt. Omkring hälften av energin vi äter kommer från kolhydrater, och havre är en bra källa till kolhydrater eftersom den, jämfört med sockerrik mat, har ett högt innehåll av fibrer och andra näringsämnen.

Det stämmer att havregryn är rika på kolhydrater jämfört med fett och protein, men genom att tillsätta nötter eller mandel i frukostflingorna eller på gröten ökar innehållet av fett och protein i mål­tiden. Detta fördröjer matsmältningen och leder till att blodsockret stiger långsammare, vilket kan vara särskilt bra för personer med diabetes typ 2.

LÄS ÄVEN: Dietisten förklarar: Det här kan havregryn göra för din hälsa

Myt 2: Stora havregryn är nyttigare än lättkokta.   

Både sant och falskt. Innehållet av näringsämnen är ungefär detsamma oavsett om kornet är be­handlat eller inte, men matsmältning­en går något snabbare om havregrynen är behandlade.

Stora havregryn ger långsammare blodsockerstigning än lättkokta havregryn. Det tar längre tid att smälta de stora grynen och resulta­tet blir långsammare blodsockerstigning. För friska personer spelar det i praktiken ingen roll. Är du frisk kan du välja den sort du tycker bäst om.

LÄS ÄVEN: Sänk kolesterolet på naturlig väg – med 8 livsmedel från växtriket

Myt 3: Vi bör inte äta så mycket spannmål. 

Både sant och falskt. Rekommendationen är att kvinnor ska äta omkring 70 gram och män cirka 90 gram fullkorn per dag. Forskning visar att grova spannmålsprodukter kan skydda mot ett antal sjukdomar, som hjärt­- och kärlsjukdom, diabetes och vissa cancerformer. Vi rekommenderas därför att inkludera grova spannmåls­produkter i vår diet.

LÄS ÄVEN: Baka glutenfritt: Luftigt matbröd med havre

Havregryn och klimakteriet

Havregryn innehåller fytoöstro­gener och lignaner som hjälper till att förebygga hormonrelaterad cancer. Kvinnor i klimakterieåldern rekommenderas därför att äta havregryn, efter­som det kan bidra till att minska risken för bröstcancer.

Vad är stora havregryn?

Det finns två typer av havregryn: lättkokta och stora.

  • De stora havregrynen har bara blivit rullade (krossats till mindre bitar) medan de lättkokta har delats innan de rullats. Det går åt mer energi för magen att frigöra näringen i stora havregryn.
  • Stora havregryn mättar bättre. Om du har instabilt blodsocker är stora havregryn bäst.

LÄS ÄVEN: Ny IBS-behandling mer effektiv än probiotika: ”Förbättring inom 14 dagar”