Bästa lindringen mot pollenallergi

Är du allergisk?

Pollensäsongen kan delas in i tre perioder: våren då lövträden blommar, sommaren med gräspollen och sensommaren med gråbo.

Björkpollenallergi är en av de vanligaste allergierna och medför också ofta allergi mot al, alm och hassel. 

Får du typiska symtom under pollensäsongen talar det för att du är allergisk. Du kan också ta ett blodprov eller göra ett pricktest på din vårdcentral och få undersökt om du har allergiantikroppar mot just pollen.

Vanliga symtom:
● Nysningar
● Vattnig snuva
● Nästäppa
● Rinnande, röda och kliande ögon
● Trötthet
● Hosta och retningar i luftrören
● Andnöd

Text Linda Unnhem och Eva Boholm  
Foto Getty Images
  

Tre miljoner svenskar lider av pollenallergi. Det är en enorm grupp människor som varje år drabbas av olika besvär kopplat till sin allergi. Det rinner i näsa och ögon, kliar och känns tjockt i luftvägarna. En ny undersökning visar att pollenallergi dessutom slår hårt mot det sociala livet – framförallt för kvinnor som även upplever att allergin påverkar deras humör och dränerar dem på energi.
En ny undersökning som Novus har genomfört, på uppdrag av läkemedelsföretaget Santen, visar att 87 procent av alla svenska pollenallergiker mår sämre under pollensäsongen. Allergin påverkar flera delar av livet, bland annat visar resultatet att många upplever en försämrad arbetsförmåga och brist på förståelse från icke-allergiker.

Nedstämdhet vanligare bland kvinnor

Undersökningen visar att kvinnor drabbas värre av pollenallergi än vad män gör. Fler än fyra av tio kvinnor som besväras av pollenallergi har känt sig obekväma i sociala sammanhang, och nästan tre av tio kvinnliga allergiker har avstått från sociala situationer på grund av sin allergi. Fler kvinnor än män känner sig också nedstämda till följd av sin allergi, 36 procent av kvinnorna har upplevt detta.
-Att kvinnor tycks drabbas värre av sin pollenallergi är en bild som det finns stöd för i forskningen. Påverkan på livskvalitet verkar vara större för kvinnor än för män. Allergi är mer än bara kliande ögon och näsor, den påverkar hela kroppen med bedövande trötthet. Mitt främsta tips till den som är allergiker är att vara noggrann med sin medicinering, säger överläkaren Lars Ahlbeck på Allergicentrum i Linköping.

Pollendagen den 18 maj

För att uppmärksamma de cirka tre miljoner svenskar som besväras av pollenallergi lanserar nu Santen ”Pollendagen” som ska infalla årligen den 18 maj. Syftet med dagen är att uppmärksamma att pollenallergi är en sjukdom som ska tas på allvar och som påverkar många människor negativt.
– Många människor besväras av pollen och påverkas mycket av sin allergi. Det rör sig om allt från jobbiga symtom som nysningar och kliande röda ögon till att känna sig nedstämd och trött till följd av allergin, säger Cecilia Ageman, Medical Affairs Manager i Norden och Estland på Santen.
– Jag hoppas att pollendagen kan leda till att problemen synliggörs och att förståelsen ökar bland icke-allergiker för hur svår den här sjukdomen kan vara.
I år kommer Pollendagen att äga rum på Facebook i evenemanget ”Pollendagen”.

Bästa lindringen mot pollenallergi

Varför blir allt fler allergiska?

Statistiken visar att antalet pollenallergiker blir fler och fler. I Folkhälsomyndighetens miljöhälsorapport ökade antalet från 17 procent av de tillfrågade 1995 till 30 procent 2015. Varför ökar antalet?
— Det finns olika teorier, där flera bottnar i vårt västerländska sätt att leva. Att vi har det för rent omkring oss, att vi utsätts för mer luftföroreningar än tidigare, att kosten vi äter utarmar tarmfloran, att vi inte är utsatta för lika mycket kroniska infektioner som tidigare — vilket alltihop påverkar immunförsvaret, säger Laila Hellkvist, specialistläkare på öron-näsa-hals-kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Men som sagt, det är ännu bara teorier som det forskas kring.
Det man däremot vet är att risken för att drabbas ökar om man har en allergisk förälder eller om man samtidigt har andra allergier. Har man fått pollenallergi som ung är det inte heller ovanligt att man får astma i vuxen ålder.
— Pollenallergi är ovanligt före fem års ålder. Det vanligaste är att den debuterar i skolåldern eller tonåren, men du kan även bli allergisk när som helst senare i livet, säger Laila Hellkvist.

Förkylning eller allergi?

Eftersom många av symtomen påminner om en vanlig förkylning kan det vara svårt att veta om det är allergi du drabbats av, särskilt första gången det händer.
— Det finns vissa skillnader, säger Laila Hellkvist. Klåda i ögonen brukar man inte få vid förkylning, och uppstår den dessutom under pollensäsongen brukar det vara ett säkert tecken på allergi. En förkylning brukar också gå över på någon vecka, så har du mer ihållande symtom, eller symtom som kommer och går under säsongen, tyder det på att du är allergisk. Vid en förkylning har du också ofta ont i halsen och feber, vilket inte är symtom på allergi.
— Ta någon av de receptfria allergimediciner som finns och se om de ger effekt. Mår du bättre av dem är det inte omöjligt att det är pollenallergi du drabbats av.

Vad är det som händer i kroppen?

När du blir allergisk börjar kroppen tillverka så kallade IgE-antikroppar mot i grunden ofarliga ämnen. Antikropparna sätter sig fast på celler i kroppen som innehåller histamin och andra retande ämnen. När kroppen sedan utsätts för det allergiframkallande ämnet — till exempel pollen — fastnar det på antikropparna och får cellerna att släppa ut de retande ämnena. Och det är dessa ämnen som leder till en allergisk reaktion i form av nysningar, klåda i näsa och ögon och rinnande näsa. 

Det här kan du göra själv

● Följ pollenprognoserna och planera dina aktiviteter och din medicinering utifrån dem.
● Börja medicinera i tid, så fort du känner symtom.
● Byt kläder så snart du kommer in efter att ha vistats utomhus. Skölj gärna igenom håret.
● Byt lakan ofta, duscha innan du lägger dig på kvällen och ha gärna en luftrenare i sovrummet. Håll sovrumsdörren och vädringsluckor stängda under dagen. Måste du vädra, gör det tidigt på morgonen.
● Torka inte din tvätt utomhus.
● Undvik gräsklippning.
● Dagg binder pollen och gör att halterna i luften minskar. Förlägg därför träning och promenader till de tidiga morgontimmarna.
● Träna hellre inomhus än utomhus under pollensäsongen.
● Tänk på att pälsdjur ofta bär med sig stora mängder pollen i pälsen. Borsta ur pälsen eller skölj av den innan ni går in.
● Undvik att plocka in blommor från trädgården eftersom de kan föra med sig pollen.
● Skölj näsan med vatten för att skölja bort pollen ur näsgången. Det finns också nässprejer med koksaltlösning att köpa på apoteket.
● Vila ordentligt – att vara allergisk är ansträngande för kroppen.

Hur ska jag lindra besvären?

Att undvika pollen helt är förstås omöjligt, eftersom frömjölet sprids med vinden och periodvis finns i väldigt stora mängden i luften. Det finns dock en hel del saker du kan tänka på att för att minska exponeringen (se rutan med tips!). 
En majoritet får jättebra symtomlindring av de receptfria läkemedel som finns. För den som har lätta eller måttliga besvär brukar antihistamintabletter fungera bra. De har oftast effekt inom någon timme och hjälper mot ögonbesvär, nysningar och rinnsnuva.
Nässprej med kortison är effektivt vid nästäppa och det finns även som kombinationsläkemedel med antihistaminer. Antihistaminer finns också i flytande form och som ögondroppar. De kan tas vid tillfälliga besvär, men även dagligen under hela pollensäsongen. Vissa tar också så kallade kromoner, ofta i form av ögondroppar och i kombination med antihistaminer. Dessa får bäst effekt om de börjar tas innan pollensäsongen startar.
Vid svårare besvär kan en kortare behandling med kortisontabletter vara effektiv. Kortisonet dämpar inflammationen så att vävnaderna i slemhinnorna kan läka. Denna behandling ges på recept och i samråd med läkare.
— Har du besvär av pollen tycker jag inte att du ska dra dig för att testa att använda de receptfria läkemedel som finns. De moderna medicinerna har få biverkningar och kan verkligen bidra till att öka livskvaliteten för de drabbade, säger Laila Hellkvist. 

Hur funkar vaccinering mot pollenallergi?

För den som har svåra besvär av pollenallergi, där annan medicinering inte hjälper, kan vaccinering vara ett alternativ. Tidigare sa man hyposensibiliering, idag används begreppet allergenspecifik immunterapi. I korta drag går behandlingen ut på att kroppens immunförsvar långsamt får vänja sig vid det ämne du är allergiskt mot, genom injiceringar i överarmen. Sprutorna ges en i veckan under 2—4 månaders tid, för att därefter glesas ut till en spruta var 6—8:e vecka under tre till fem års tid. En lång och ganska krävande behandling, som dock oftast ger en långvarig symtomlindring.
— Tyvärr är möjligheten till vaccinering ganska underutnyttjad. Man räknar med att endast fem procent av dem som skulle kunna vara hjälpta genomgår behandlingen. Mycket på grund av att många har svårt att gå ifrån sina jobb för att ta sprutorna, som ju totalt är omkring 50 stycken under hela perioden, säger Laila Hellkvist.
Sedan en tid tillbaka finns det dock ett bra alternativ för den som är allergisk mot gräs- eller trädpollen (björk, al, hassel och ek) och kvalster, nämligen vaccin i tablettform.
— Första tabletten tar man på allergimottagningen för att kontrollera att man inte får någon allvarlig allergisk reaktion, men därefter tar man tabletterna hemma. En om dagen under tungan, i tre års tid. Det är också tidskrävande, och kan vara lätt att glömma, men ett jättebra alternativ för den som har svårt att komma ifrån jobbet. Man bör dock starta behandlingen fyra månader innan pollensäsongen startar, berättar Laila Hellkvist.
Just nu forskar Lena Hellkvist och hennes kollegor på ytterligare en metod som kallas intralymfatisk immunterapi, där man sprutar in allergenen direkt i en lymfkörtel i ljumsken istället för in under huden. Det innebär att det skulle kunna räcka med tre injektioner, under åtta veckors tid. Behandlingen är dock fortfarande på forskningsstadiet, där man under våren kommer att göra en stor nordisk studie.

Lena Hellkvists uppmaning är att ta sin allergi på allvar och använda sig av de behandlingsalternativ som finns.

Hur påverkas vi av klimatförändringarna?

På senare år har pollensäsongen blivit längre på många håll i landet, som en följd av klimatförändringarna och den globala temperaturökningen, enligt Åslög Dahl som arbetar som forskare på institutionen för miljövetenskap och biologi på Göteborgs universitet.
— Det är framför allt vinter- och/eller vårblommande arter som hassel, al, björk, bok, ek och tidiga gräs som kommer igång tidigare än förr. Man har också sett att blomningen avtar senare hos arter som inte har en begränsad mängd pollen utan nyproducerar blomställningar efter hand.
För landets alla pollenallergiker innebär det att återhämtningsperioden blir kortare.
— Inom gruppen björk och björkrelaterade arter är den så kallade korsreaktiviteten hög. Det vill säga att om man reagerar på en reagerar man på alla, eller nästan alla. Hassel, som tillhör denna grupp, kan börja blomma redan före jul om det varit en varm höst, sedan fortsätter perioden med björksläktingar ändå fram till slutet av maj. Det är säkert mycket tröttsamt, tror Åslög Dahl.
Klimatförändringarna gör också att vi får in nya pollensorter som vi inte haft tidigare.
— Malörtsambrosia är ett exempel. Den börjar blomma först i slutet av augusti och håller på fram till nattfrosten. På sikt kan vi förvänta oss andra arter som finns i Mellan- och Västeuropa, till exempel väggört och asklönn.
Vad krävs för att få stopp på utvecklingen?
— Att vi slutar släppa ut så mycket växthusgaser! 

Håll koll på prognosen! 

Pollenhalten mäts vid ett antal mätstationer runt om i landet och tillsammans med prognoser för väder och vind görs beräkningar som kan ge allergiker bra vägledning kring hur pollensituationen ser ut just nu på olika håll i landet. Ett perfekt hjälpmedel för att planera sin medicinering och sina aktiviteter utomhus. Kolla in pollenrapporten.se eller pollenkoll.se

 

 

 

Nässköljning – så gör man!

Så tränar du med pollenallergi

Huvudvärk vanligare bland pollenallergiska kvinnor