Är du också en bluff?

Känns det som att du inte förtjänar beröm som du får? Som att det nog är mer tur än skicklighet när du lyckas med något? Då kan du ha drabbats av impostersyndromet. Och du är långt ifrån ensam!

Är du också en bluff?

Text Kerst Hilding Hansen  Foto Getty Images och Francis Löfvenholm

Impostorsyndromet (på svenska bluffsyndromet) introducerades under 1970-talet av de två amerikanska psykologiforskarna Pauline Clance och Suzanne Imes. Till en början handlade deras forskning bara om högpresterande kvinnor, men dagens vetenskapliga arbeten tyder på att syndromet är lika vanligt hos båda könen.
I sitt arbete som legitimerad psykolog har Lina Bodestad ofta stött på fenomenet, både som ett arbetsrelaterat fenomen och i det privata livet.
— Jag skulle vilja säga att det är väldigt vanligt i många olika sammanhang. Och det intressanta är att de flesta tror att det bara är de själva som känner så här, säger Lina.

Berätta hur du känner!

Psykologen Lina Bodestad arbetar med personer som lider av bluffsyndromet.

Hon tror att en lösning på problemet är att prata mer öppet om hur man känner sig inombords, att under trygga förhållanden få möjlighet att prata av sig och få chansen att bli bejakad.
— Jag är säker på att om man börjar berätta om att man känner sig som en bluff kommer man att få ett bra gensvar med mycket igenkänning. Och också få möjlighet att bekräfta varandra.
Beteendet att försöka framställa sig i bättre dager och undvika att visa sig svag och osäker gör situationen låst och fler fortsätter att bära på sina upplevelser av att känna sig som en fejk i ensamhet.
Vad kan det bero på att det är så vanligt att känna sig som en bluff i jobbsammanhang?
— Naturligtvis kan många olika saker spela in. Men en komponent kan vara att yrken idag är så kunskapsinriktade och komplexa att det är svårt att se påtagliga resultat. Du får sällan ett konkret kvitto på att det du har gjort är bra. Uppdrag avslutas inte lika tydligt med att man har lyckats.

Bristande självtillit

Tidigare erfarenheter under barndomen och uppväxten bidrar till att bygga upp en människas självkänsla och självförtroende. Att utveckla impostorsyndromet kan bero på en kombination av olika saker, som bristande tillit till dig själv, att du inte blivit bekräftad av andra och att du saknar förmåga att bekräfta dig själv.
— Människor har olika grundtrygghet och tilltro till vad man klarar av. Men du behöver inte ha vare sig dålig självkänsla eller dåligt självförtroende för att drabbas av impostorsyndromet. Det kan handla om att du har lagt kravribban på dig själv för högt.

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!
  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!