Text: Charlotte Wendt Jensen
Foto: Getty Images
Hans händer glider i slow motion över pianotangenterna medan allas ögon är riktade mot honom. Öronen är fokuserade på melodin som är långsam och stilla med förmågan att få uppmärksamheten att både skärpas och glida bort. Vi är inbjudna till en mini-konsert på hotell Citizen M, där den isländske musikern och kompositören Högni Egilsson ger ett smakprov på ett musikstycke som han har utvecklat för hotellet i samarbete med forskare från Goldsmiths, University of London. Musiken riktar sig till gäster som lider av sömnbrist, resfeber och bristande arbetsfokus. Ljud och musik kan nämligen vara något alldeles särskilt vid rätt användning.
— Även om musik inte är särskilt universell, eftersom smak är individuell och musik dessutom är mycket kulturellt betingad, finns det några generella saker med musik som påverkar dig och som du kan använda i olika situationer. Det allra mest universella med musik är tempot. Musik som du ska somna till får inte vara för snabb och det ska inte hända så mycket med den. Men om du ska ut och springa behövs ett visst tempo i musiken och en mera fast puls, förklarar hjärnforskaren och jazz-musikern Peter Vuust.
LÄS ÄVEN: Liselotte drabbades av tinnitus: ”Jag fick panikattacker av det konstanta ljudet”
Anledningen till att du trots de universella dragen ändå har en mycket individuell uppfattning om musik är att hjärnan är olika hos oss alla. Den musik som du älskar kan någon annan avsky.
— Det finns till exempel ett personlighetsdrag som handlar om ifall du är mycket sensations- och risksökande eller inte. Det påverkar tydligt den musiksmak du har, säger Peter Vuust och hänvisar till en undersökning han har genomfört på Danmarks konservatorier. Den visade att de personer som är sensationssökande typiskt nog ofta väljer rytmisk musik, medan de som inte är det oftare väljer de klassiska styckena.
Det överensstämmer med vad de två musikgenrerna erbjuder. Om du är en klassisk musiker ska du öva mycket och vara redo att repetera samma rörelser många gånger, medan du vid rytmisk musik mer ska stå framme på scenen och improvisera, och det kan verka skrämmande för en klassisk musiker.
En sak är den musik som omger dig. Något annat är ljudbilden. Här finns det också ljud som tilltalar dig mer än andra, förklarar Iben Have, som är lektor och ljudforskare på Institutet för kommunikation och kultur på Aarhus universitet.
— Många använder ljud för att komma till ro, men precis som med musik är det mycket individuellt vad som fungerar. Ljud är något du har vuxit upp med, och de vanorna påverkar vad som fungerar för dig. Generellt sett gäller dock att naturljud är bra för oss, och därför är många självhjälpsmedier och appar, som ska få dig att komma till ro, också uppbyggda av ljudet av rinnande vatten, vågor, fågelsång och regn. Det är ljud som är konstanta, som hela tiden upprepas och som inte vill dig något särskilt och som därför har en generellt lugnande inverkan.
På samma sätt kan ljud och musik användas för att smärtlindra och göra dig trygg.
— När det gäller smärta är musik ett avledande element som har en emotionell påverkan som gör att du känner dig trygg. Om du till exempel är hos tandläkaren gör det kanske ont, och då kan det hjälpa att lyssna på något som du känner till, något som kan ge dig trygghet, säger Peter Vuust, och Iben Have fyller i:
LÄS ÄVEN: Naturlig hjälp mot tinnitus – 6 tips som kan få tyst på oljudet
— Musikterapi är något som har funnits i många år och som det har forskats mycket om. Det viktigaste är att använda ljud som påverkar kroppen på ett positivt sätt. Det kan vara ett djupt gongljud, som har en enorm resonans som avtar i styrka och där den avtagande intensiteten motsvarar ett andetag. Hela den känslomässiga aspekten ger en stämning som får dig på ett visst humör. Här har de ljudliga resonanserna en fysisk påverkan, alltså en direkt påverkan av kroppen, som vi inte kan frånsäga oss.
Det finns bra ljud och så finns det dåliga. En del ljud är särskilt utformade för att vara dåliga för dig, som till exempel larmljud som ska sätta din kropp i beredskap, och så finns det höga, skrämmande ljud som läggs på skräckfilmer för att få dig att gömma huvudet i kudden.
— Dåliga ljud handlar om vad du ska använda dem till, för ibland vill du faktiskt bli skrämd från vettet. De associationer du får av olika ljud är delvis biologiskt betingade, delvis inlärda. Höga, snabba och dissonanta ljud kan göra dig räddare, och det menar man beror på att de typiskt signalerade fara för urmänniskan, eftersom ljuden förknippas med ett stort och farligt djur, förklarar Peter Vuust.
Ljud kan också påverka din koncentration. Forskning visar att arbete i öppna kontorslandskap både påverkar ditt välbefinnande, din arbetsglädje och din koncentration, liksom att ljud från elektroniska apparater kan verka störande.
— Om du har användning för att vara tillgänglig på sociala medier är det bra att ljuden gör dig uppmärksam på rätt saker, men om du sysslar med något som kräver din koncentration är det inte bra om det är högljutt runt omkring dig. Om ljudmönstren runtomkring dig hela tiden ändras kommer det att påverka din koncentrationsförmåga. Vid hjärnskanning av folks auditiva system kan vi se att systemet genast reagerar när ett ljudmönster bryts. Det beror på att förändringar kan vara detsamma som fara, och då ger du automatiskt ljuden din uppmärksamhet, förklarar Peter Vuust och tillägger:
LÄS ÄVEN: Camilla lider av extrem ljudkänslighet: ”Jag vet att det går att bli frisk”
— Din hjärna har en extrem kapacitet, men du har bara en mycket begränsad kapacitet att rikta din uppmärksamhet mot något. Du kan bara koncentrera dig på lite i taget, och därför är inte öppna kontorslandskap bra för dig. Ju mer komplexa ljud du utsätts för, desto mer stiger din adrenalinnivå och det kan ge upphov till stress om det försiggår under lång tid.
Enligt Iben Have är det viktigt att du själv tar kontroll över de ljud du omger dig med, när det är möjligt.
— Det innebär att du tar kontroll över din egen ljudmiljö, eftersom kontroll får dig att lättare acceptera ljuden. Om grannarna spelar hög musik när du ska sova har du mycket lättare att slappna av om du vet att det slutar klockan två än om du inte vet när de kommer att sluta spela, säger hon och råder oss att välja en positiv attityd till de ljudmiljöer som vi inte har möjlighet att styra över.
— Du bestämmer själv hur du inrättar dig gentemot de ljud som omger dig. Det är lätt att bli väldigt irriterad på till exempel trafikljud, men du kan också välja att gå in i dem och slappna av. Det är din egen inställning till ljuden som avgör om du blir irriterad eller inte.
LÄS ÄVEN: Sov gott med ASMR – rogivande vardagsljud!
Så tar du kontroll över ljudet omkring dig
- Ta på ett par ljudreducerande hörlurar och stäng ute oväsen. Se dock upp så du inte blir beroende av dem, för då kan det plötsligt bli svårt att arbeta utan.
- Ställ krav på din arbetsmiljö så att du får ro att arbeta. Din chef räknar med att du presterar så bra som möjligt, men då ska du också kunna räkna med en lugn arbetsmiljö.
- Lyssna på musik eller en ljudbok medan du arbetar, tränar eller bara är. Det kan verka både lugnande och motiverande, och det är ett bra sätt att få kontroll över dina tankar och din koncentration.
Läs även:
Emilia Löf Karlsson om Silent yoga: ”Människor ska få en explosion av upplevelser”
Stressad och frustrerad? Att skrika kan få dig att må bättre