Text: Åsa Edling
Foto: Martin Engberg
Hur farligt är det att utveckla insulinresistens, och hur hänger det ihop med övervikt och fetma samt hjärt- och kärlsjukdom?
Ewa Meurk, civilingenjören från KTH som bytte yrkesbana och numera titulerar sig hälsoingenjör, menar att det borde vara lika viktigt att ha koll på sitt blodsocker som att borsta tänderna.
I sin bok ”Bli din egen hälsoingenjör — verktyg för metabol hälsa” (Bladh by Bladh), som kom för ett par år sedan delar hon med sig av sin kunskap om blodsocker, insulin och om vikten av att ha en fungerande metabolism.
LÄS ÄVEN: Pia var beroende av socker: ”Jag tappade totalt kontrollen”
Som ingenjör vill man lösa problem och se samband, något som Ewa Meurk haft stor nytta av inom hälsoområdet, där det ofta råder förvirring och okunskap när olika experter vill sätta lyset på just sin pusselbit.
Ewa menar att alla pusselbitar är viktiga i hälsopusslet, och framför allt kunskap om de olika pusselbitarna.
— Information och kunskap är två helt olika saker. Informationen finns i överflöd, men få har förmågan att omsätta informationen till kunskap. Utan kunskap blir du lätt offer för andra människor som tar makten över din hälsa, säger hon.
Vill sprida kunskap om metabol hälsa
Ewa har själv brottats med hälsoproblem genom åren och har på grund av okunskap både gått upp i vikt och följt mängder med olika dieter där resultatet blivit en tunnare plånbok och ännu mera övervikt. Därför brinner hon nu för att förmedla sin kunskap om metabol hälsa, och vad det innebär att vara metabolt frisk.
Metabolism är ett annat ord för ämnesomsättning, som handlar om kroppens förmåga att ta upp, omvandla, bryta ned samt omsätta och/eller avlägsna näringsämnen från kroppen.
Några viktiga värden att ha koll på för att veta om vi är metabolt friska är fasteblodsocker, triglycerider, kolesterol/HDL och LDL, blodtryck samt även midjemåttet.
Metabola syndromet kan leda till allvarlig sjukdom
Omvänt, när ämnesomsättningen är rubbad innebär det att kroppen inte längre kan omsätta maten man äter till energi på ett effektivt sätt. Risken ökar då att du drabbas av det metabola syndromet.
— Du löper större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom eller någon av de andra livsstilssjukdomarna om du lider av det metabola syndromet, förklarar Ewa.
Det metabola syndromet beskrivs på följande sätt:
”Det metabola syndromet är ingen sjukdom i sig utan en samling riskfaktorer där varje riskfaktor i sig ökar risken att drabbas av typ 2-diabetes eller någon hjärt- och kärlsjukdom, men tillsammans ökar risken tiofalt.”
LÄS ÄVEN: Det här händer i kroppen när du äter socker – hur farligt är det egentligen?
Bakgrunden till varför vi dör i de vanligaste livsstilssjukdomarna som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och demens, har en stark koppling till det metabola syndromet och dess riskmarkörer.
Bukfetman är det första tecknet på att vår metabolism har blivit rubbad, och när vi förstår de bakomliggande orsakerna till bukfetman kommer vi även att förstå varför vår metabolism inte fungerar optimalt.
Därför drabbas vi av diabetes
Bukfetma och prediabetes (förstadium till typ 2-diabetes) samt diabetes typ 2 har en mycket stark koppling med varandra. Enligt Diabetesförbundet har cirka 500 000 människor diabetes och nästan lika många har prediabetes, så diabetes typ 2 klassas numera som en folksjukdom av Folkhälsomyndigheten.
Så vad är det då som har gått så fel?
När vi äter höjs vårt blodsocker. Det är helt normalt, så länge höjningen inte stannar kvar på höga nivåer. Kroppen skickar ut insulin i blodet för att få in blodsockret (glukosen) i cellerna där det används som energi.
Kroppen är gjord för att bränna glukos. Socker och snabba kolhydrater ger högre blodsockerhöjningar än till exempel proteiner och fett.
— Kraftiga blodsockersvängningar skapar ofta sug efter snabba kolhydrater och energirik mat, och våra kroppar är inte gjorda för dessa stora svängningar, säger Ewa.
När blodsockret och insulinet ständigt ligger på höga nivåer på grund av socker och kolhydratrik mat, sliter det på kroppen och påverkar vår hormonella balans.
LÄS ÄVEN: Hanne åt sig frisk från diabetes: ”Jag ville inte ta fler piller”
— Glukosen ska inte ligga kvar i blodet under lång tid. Ligger den kvar under lång tid kan det skapa små, små skador i hjärt- och kärlväggarna. Det är ungefär som att ta en flaskborste och rispa i dina blodådror. Detta gör att de minsta LDL-partiklarna som lätt oxiderar kan fastna i såren. Där har vi början på en infarkt.
Ewa berättar att vitt socker och processade kolhydrater är extra farligt för oss. Vitt socker består av hälften glukos, hälften fruktos. Våra kroppar är inte gjorda för att använda fruktos som bränsle. Överskottet av fruktos lagras i levern och omvandlas till glukos och fett.
Kroppens kommunikationssystem använder sig av hormoner för att få kroppen i balans. Och kroppens chefshormon insulinet styr de andra hormonerna. I detta komplicerade samspel mellan kroppens alla delar, utsöndras hormonerna hela tiden efter de behov som finns.
I takt med att vi går upp i vikt lagras fettet i levern, och vi blir mindre känsliga för insulinet. Mer insulin krävs för att få in glukosen i cellerna, och bukspottkörteln som producerar insulinet jobbar nu på högvarv och risken ökar för att bukspottkörteln till slut blir utmattad och inte orkar producera den mängd insulin som krävs.
När kroppen utsätts för insulin under längre tid ökar risken att cellerna blir insulinresistenta.
— Vi behöver insulinet för att vi ska kunna använda glukos som förbränning. När vi blivit insulinresistenta innebär det att cellerna har blivit motståndskraftiga mot insulinet och får svårare och svårare att få in glukosen in i cellerna.
Kallar socker för ”icke-mat”
Ewa berättar att fett i levern och höga insulinnivåer är ett tecken på hormonell obalans. Höga insulinnivåer är en signal till kroppen att det redan finns energi i systemet (högt blodsocker) och att man därför inte ska bränna fettet som finns lagrat utan bränna det som finns i blodet i första hand.
Tvärtom, när insulinet är lågt, blir det en signal till kroppen att istället börja bränna den lagrade energin (fettet) eftersom glukosen i blodet är slut.
— Här har vi nu inkörsporten till metabol ohälsa. Vi känner oss allmänt sjuka, trötta och energilösa och bär på extrakilon på grund av att cellerna inte får någon energi, förklarar hon.
Ewa beskriver socker som ”icke-mat” eftersom socker bara innehåller energi och ingen näring. Det är en ultraprocessad produkt från sockerbetan där mineraler, aminosyror och vitaminer tagits bort och omvandlats till en ren kemisk substans. De processade råvarorna blir ogynnsamma för oss och kan lätt skapa ett beroendeliknande beteende.
Sockerbetan i sig är inte beroendeframkallande, vilket den omarbetade råvaran är — sockret.
— Vi har vant oss vid den här söta processade maten, vår hjärna appellerar på det söta och det är ett sätt för oss att överleva.
Kolhydrater är inte onyttiga – i sin naturliga form
Vitt mjöl och öl är andra exempel på processade produkter som driver upp insulinet rejält. Vissa människor påverkas väldigt lätt av de här processade produkterna och de triggar deras belöningssystem, jämfört med om de hade ätit den ursprungliga råvaran.
Kolhydrater i sin naturliga form är varken farligt eller onyttigt för oss. Det är de processade produkterna som är farliga.
— Sockret finns överallt, och det är inflammationsdrivande. Barn och ungdomar som till exempel äter godis och dricker läsk istället för riktig mat blir mätta på fel energi och många har näringsbrister trots att de är tunna och smala.
Nyare forskning sätter fokuset på den hormonella hälsan, på blodsocker, insulin och fettlever, snarare än de gamla tankesätten där vi matades med kaloribegränsning, fettreducering och fullkornsprodukter.
LÄS ÄVEN: 7 vanliga symtom på diabetes typ 2
De nyare hälsoråden är nu nästan precis tvärtemot de gamla. Men vad bör vi då äta för att hålla våra blodsockernivåer på en stabil nivå?
— Vi bör i första hand skilja på de som är metabolt sjuka och på de som är metabolt friska. Är man prediabetiker eller redan har utvecklat diabetes, bör man undvika all form av glukos och stärkelse, och äta så naturlig mat som möjligt. En metabolt frisk människa kan ta hand om glukosen på ett helt annat sätt, men bör ändå vara väldigt försiktig med socker och processad mat, förklarar Ewa.
Ewa tycker att mat ska vara enkelt. Den ska vara god, mättande, näringsrik, och inte bestå av olika måltidsersättningar och pulverdieter.
När hon själv tog bort alla söta drycker, slutade äta raffinerade spannmålsprodukter som vetemjöl och tillsatte naturligt fett i kosten, blev hon piggare, friskare och smalare.
— Okunskapen är tyvärr stor hos många. En större kunskap och förståelse om hur farligt sockret och den processade maten faktiskt är, skulle göra att fler blev mer försiktiga med vad de stoppar i sig. Skolorna borde lära ut biokemi istället för bullbak!
Ewa Meurks 3 hälsotips
- Sluta med tillsatt socker, godis och sötade drycker.
- Dra ned på raffinerade spannmålsprodukter.
- Öka mängden naturliga fetter.