Därför kan du inte sluta scrolla – och så här påverkar det din hjärna

Varför måste vi ha kul jämt? Har moderna människor utvecklat en tråkighetsfobi? Ja, anser terapeuten Patrik Wincent som tycker att vi alla bör tråkighetsträna ibland för att bli mer harmoniska och kreativa.

Text: Eva Boholm
Foto: Getty Images, Johan Fjellström

Tick, tack, tick, tack. Fy, så störande min köksklocka är. Har inte lagt märke till den tidigare, faktiskt. Ljudet har dränkts i skvalmusik från radion, tv:n som ofta står på, pling och plong från mejlen och mobilen. Nu är allt tyst, förutom klockan.

Känner en oemotståndlig lust att ta fram mobilen. Kanske finns det några irriterande twitterinlägg som kickar igång pulsen eller nya djurklipp att skratta åt på Youtube? Nej, just det, jag tränar ju på att ha tråkigt. Det är inte kul…

— Vi borde alla tråkighetsträna emellanåt, säger Patrik Wincent, auktoriserad terapeut, författare och föreläsare om olika typer av beroendeproblematik.

LÄS ÄVEN: Dopaminfasta över helgen – fredag kväll till måndag morgon

Beroende framkallande kickar

Patrik Wincent var också en av programledarna i tv-programmet Lyxfällan, där det handlar mycket om beroendeframkallande shoppingkickar.

— Nuförtiden är människor ständiga kicksökare, det måste hända något hela tiden. Annars blir vi rastlösa och känner oss tomma inombords, vissa kan till och med få ångest när det känns för stilla, långsamt och trist, säger han.

Jag förstår precis. Snart klättrar jag på väggarna! Och det har bara gått en halv dag sedan jag bestämde mig för att ta en timeout från allt kicksökande och bara ägna mig åt att ha tråkigt.

LÄS ÄVEN: Finn glädje i en ny hobby: 5 aktiviteter som boostar din hälsa

Vi bombarderar nämligen vår hjärna med ständiga duschar av dopamin, ett ämne som ger vällustiga kickar — och starkt beroende.

Jag vill inte bli slav under ytterligare en last. Därför har jag bestämt mig för att ta min tråkighetsfobi i hornen och införa en så kallad dopaminfasta på en vecka.

— När det plingar till i mobilen, något kul visas på tv:n eller när vi sätter på favoritlåten på Spotify skickar hjärnan ut signaler som triggar igång belöningssystemet och dopaminproduktionen. När de ständiga duscharna sköljer över oss är allt frid och fröjd. Men när de uteblir känner vi olust och oro. Nästan som abstinens.

Patrik Wincent förklarar att våra hjärnor, som är plastiska och form­bara, har anpassat sig till det ständiga sorlet i vår moderna tillvaro. De har vant sig vid att ständigt bli serverade snabb och kortsiktig stimulans — och mycket vill ha mer!

Skapar koncentrationsproblem

För att få ytterligare kickar äter vi godis, shoppar, spelar datorspel och hittar alla möjliga sätt att få en upplyftande dopaminboost. Allt för att slippa ha tråkigt.

— Det som framför allt kickar igång dopaminutsöndringen är det oväntade och oförutsedda. Om vi sitter och läser en bok och plötsligt hör ett sms-pling får vi en skön överraskningskänsla. Men dessvärre har vi tappat fokus på boken, vilket kan vara betydligt allvarligare än det låter, säger Patrik.

I längden gör de här avbrotten och distraktionerna att vi får allt svårare med koncentrationen. Hjärnan är nämligen skapt för att fokusera på en sak i taget och inte fladdra mellan olika uppgifter och intryck.

LÄS ÄVEN: Ditt scrollande kan skada dina relationer: Så här blir du kvitt mobilberoendet

När vi splittrar oss med multitasking försämras inte bara vår koncentrations- och inlärningsförmåga, utan också minnet och andra kognitiva funktioner. Dessutom ökar produktionen av både adrenalin och stresshormonet kortisol så att vi blir ännu mer rastlösa och otåliga.

— Förr fick barn sitta och vänta tålmodigt framför en tråkig pausbild på tv-rutan innan kvällens barnprogram började. Idag kan de zappa runt och behöver aldrig vänta på att bli underhållna. Både barn och vuxna har blivit mer otåliga än tidigare generationer på grund av att vi aldrig tvingas vänta eller ens anstränga oss för att få en vällustig kick. Varför lägga en massa tid och möda på att läsa en bok när man kan få en två minuters sammanfattning av den på Youtube?

Är vi rädda för att ha tråkigt?

Vad beror det då på att vi blivit så rädda för att ha lite tråkigt ibland?
— Forskare anser att det kan bero på just dopaminberoende och att vi programmerat om hjärnan till ett maniskt sökande efter snabb stimulans. Med de digitala resurser som finns idag är en kick bara ett klick bort — vi kan shoppa, spela onlinespel, lägga ut selfies, räkna likes och scrolla bland miljontals underhållande videoklipp.

Varför tycker du att vi ska träna på att ha tråkigt och ”dopaminfasta” emellanåt?
— Genom att stänga av den yttre stimulansen som vi hela tiden utsätter oss för kan hjärnan få lite lugn och ro. Det är då som vi får kontakt med vår fantasi och kreativitet. Einstein förklarade att tråkighet är en gudagåva, en förutsättning för de stora tankarna och upptäckterna. Och Apples grundare, Steve Jobs, kallade sig en ”low tech savvy” som kraftigt begränsar sitt teknikanvändande, säger Patrik och fortsätter:

— Det är viktigt att ta kontrollen över hjärnan så att den inte gör oss till dopaminslavar. Precis som vår formbara hjärna har anpassat sig till dagens snabba kickar, kan vi forma om den så att den blir mer uthållig, fokuserad och djuptänkande.

Innebär det att vi måste stänga av alla livets glädjeämnen?
— Nej, inte alls! Men välj kvalitet på kickarna istället för kvantitet. Och sök dig bort från bruset. Var inte rädd för tystnad, långsamhet och stillhet. För att ha kul på riktigt måste man ha tråkigt ibland.

LÄS ÄVEN: ”Skyll inte på Instagram när du blir deppig”

Patrik Wincent
Patrik Wincent är auktoriserad terapeut och har varit programledare i tv-programmet Lyxfällan.

Dopaminfasta – Patrik Wincents tips:

  • Avstå från distraherande och underhållande aktiviteter som ger dig kortvariga kickar, till exempel sociala medier, datorspel, godis, shopping. Genom att begränsa aktiviteter som ger den snabba utsöndringen av dopamin kommer du istället att känna dig mer lugn och nöjd senare. Med ett blankt sinne kommer du att uppleva mer kreativitet och fantasi.
  • Fly inte från sådant som du upplever som tråkigt. Istället för att ta fram mobilen och börja slösurfa, gör klart det du ska. Tillåt inte hjärnan att ta genvägar förbi det trista eller ansträngande. Stanna kvar och låt din koncentrationsförmåga växa.
  • Meningen är inte att du ska utesluta alla glädjeämnen som ger naturliga dopaminpåslag. Fundera över vilka kickar som ger mest glädje och vilka beteenden som gör mer skada än nytta. Att lägga pussel, måla, läsa, spela ett instrument är bra aktiviteter. Likaså att umgås med familj och vänner.
  • Gör en sak i taget. Multitasking – till exempel att du kikar på Instagram eller en shoppingsajt samtidigt som du ska skriva en rapport – är stressande för hjärnan och kan skada både ditt långtidsminne och arbetsminnet.
  • Ta tillbaka kontrollen! Är det du som har kontrollen över din mobil eller är det den som styr dig?
  • Inför mobilfria zoner, till exempel i sovrummet, vid matbordet eller i soffan. Det är ingen bra idé att scrolla i Instagramflödet samtidigt som familjen tittar på en film tillsammans.
  • Avsluta alltid dagen mobilfritt. Din hjärna behöver lugn och ro innan du ska sova. Kvällen är inte rätta tiden för dopaminkickar.

LÄS ÄVEN: 9 viktiga komponenter som hjälper dig att uppnå flow

Vad är dopamin?

  • Dopamin är kroppens naturliga ”lyckopiller”, en signalsubstans som är kopplad till hjärnans belöningssystem och får oss att känna glädje, motivation och lycka. Syftet är att belöna oss för sådana beteenden som gynnar överlevnad och fortplantning.
  • Dopaminnivåerna i kroppen höjs ca 300 procent av naturliga överlevnadsbeteenden som att äta, kramas eller ha sex. Skärmstimulans ökar nivåerna nästan lika mycket som mat och sex. Och skadlig, yttre stimulans, som till exempel droger, alkohol, nikotin osv, kan göra att utsöndringen höjs ända upp till 1 000 procent!
  • Dopamin är starkt kopplat till beroendeproblematik och missbruk. Man jagar hela tiden den snabba lyckokänslan som dop­aminet ger.
  • ”Abstinensbesvär” kan vara oro, stress, irritation och nedstämdhet.