Funktionsmedicin hjälper kroppen att självläka – på ett enkelt och genomförbart sätt

IBS, klimakteriebesvär, sömnstörningar, diabetes och trötthet. Har du googlat dig galen i jakten på lösningar på dina hälsoproblem, och har besöken hos läkaren blivit en återvändsgränd?
– Det finns mycket vi kan göra för att stötta våra kroppar på naturlig väg innan vi tar till mediciner, säger näringsterapeuten Christina Colligan.

Text & foto: Mia Bornberger

Funktionsmedicin handlar om samspelet mellan genetik, kost, livsstil och miljö. Målet är att stötta kroppen och skapa gynnsamma förhållanden mellan kropp och själ. När kostråd och tips om livsstilsförändringar dignar från träden och skymmer sikten är det lätt att gå vilse i hälsodjungeln och missa det som verkligen kan leda till en förbättring av ditt tillstånd.

Kanske är det också dags att nyansera frasen ”du är vad du äter” till ”du är vad du tar upp”. Det menar näringsterapeuten Christina Colligan, som arbetar med kunder som via funktionsmedicin hjälper sin kropp att självläka.

Ät frukt och grönsaker till både frukost, lunch och middag.

— Du kan äta den bästa kosten i världen men om du sover dåligt eller stressar ges inte kroppen rätt förutsättningar för att tillgodogöra sig maten. Allt hänger ihop. En sådan enkel sak som att sitta ner när du äter och att tugga din mat ordentligt kan förbättra matsmältningen. Du ger då kroppen en chans att smälta maten i lugn och ro.

Christina säger att kroppen behöver förbereda sig inför en måltid. Cirka en halvtimme innan du sätter dig till bords ska du ha maten i åtanke. Då börjar galla och enzymer produceras, nervsystemet gör sig redo och du tar in sinnen som syn, doft och smak. Något som också påverkar kroppen i betydligt större omfattning än du kanske tror är det eviga småätandet.

— En mängd olika funktioner i tarmen påverkas negativt om du äter mellan måltiderna. 90 minuter efter avslutad måltid kommer det nämligen fram små ”dammsugare” i tarmen, vars uppdrag är att rena den från bakterier och annat som ligger kvar. Om du äter varannan timme stör du den processen, vilket kan leda till en överväxt av bakterier i tarmen.

Christinas intresse för funktionsmedicin är sprunget ur en egen långvarig problematik med allergier, eksem och besvär med mage och tarm. Det tog hela 25 år innan det uppdagades att det var gluten som var boven i dramat.

Under uppväxten tog hennes mamma med henne till läkare och homeopater, men ingen förstod vad besvären berodde på. Hon fick kortisonsalvor och annat som hjälpte för stunden, man plåstrade om symtomen, men grundproblemen fanns ju kvar.

— När det var som värst arbetade jag på ett hotell i Schweiz och var tvungen att planera in hela arbetsdagen efter min mage, eftersom jag blev dålig av allt jag åt. Jag såg bland annat till att alltid vara på jobbet långt före kollegorna för att hinna med mina toalettbesök.

Till slut fick Christina nog och började lusläsa allt hon kom över på temat. Hon landade i en artikel om glutenintolerans och kände genast igen sig. Under ett antal dagar uteslöt hon gluten ur kosten och märkte genast att magen och tarmen lugnade ner sig.

Hon träffade en läkare som bekräftade det hon misstänkte och efter cirka sex månader blev hon också fri från astman och några månader senare försvann alla eksem. Hon blev sakta men säkert mycket bättre.

— Sedan dess arbetar jag dagligen med min hälsa då glutenintolerans är ett kroniskt tillstånd som skapar en systematisk inflammation i hela kroppen. Jag trodde att omställningen till glutenfritt skulle vara påfrestande och begränsande, men det blev precis tvärtom. Det finns ingenting jag saknar på tallriken.

Att förändra sin kost och skapa nya rutiner behöver inte vara krångligt, men det kräver en plan. Mat är så mycket mer än att bara bli mätt. Det är kultur, socialt samspel, inlärda mönster och ibland tröst.

Ens personliga ätmönster är ofta djupt rotat och sätts ganska tidigt i livet. Därför kan det underlätta att införa förändringarna i små steg, och här brukar Christina ta till knep som psykologiskt förenklar processen.

Hon tipsar om att det är mycket lättare att lägga till något istället för att ta bort. Om du istället för att säga ”det här måste du ta bort” säger ”lägg till en grön smoothie varje dag” blir det mycket enklare.

Frossa i frukt och grönt i regnbågens färger!

— I samband med förändringar av olika slag kan det vara tryggt att arbeta med en terapeut, även om du egentligen vet hur du ska göra. Du har någon att bolla med, vilket kan vara avgörande för om du klarar att uppnå dina uppsatta mål eller inte, säger Christina.

Mötet med en ny kund inleds alltid med en nulägesanalys. Hur ser individens liv ut? Var ligger prioriteringarna och hur mycket förändring orkar personen med? Varifrån kommer symtomen? Vilka åtgärder krävs? Målet är att kunden ska integrera de nya vanorna i sin vardag och att förändringarna ska bli bestående.

Det viktiga för Christina är att komma åt grundorsaken och rätta till obalansen. Hon formar ett protokoll tillsammans med kunden och det kan innehålla allt från mindre åtgärder till mer genomgripande förändringar.

— Upplägget måste vara enkelt och realistiskt genomförbart och jag måste vara lyhörd och se till att kunden är med på tåget och det som behöver göras, säger hon.

Men hur gör man då för att skapa en balans i livet? Och kan man med en sund kost och hälsosam livsstil till och med minska risken att drabbas av vissa sjukdomar? Enligt Christina Colligan är det fullt möjligt.

— Vårt genetiska arv är en sak men för att sjukdomsalstrande gener ska få fotfäste behövs det vissa faktorer, som en miljö eller annat som triggar dem. Sedan är det självfallet omöjligt för oss att påverka sådant som miljöföroreningar, den allmänna stressen i samhället med mera. Alla kan inte heller flytta ut i skogen och plocka blåbär. Men sådant som kost, motion och sömn kan vi påverka och om du gör så gott du kan med de parametrarna ger du dig själv lite spelutrymme för det som inte fungerar. Med de ramarna på plats har du mycket att vinna.

Christina Colligan lever som hon lär.

Christina betonar vikten av en god sömnhygien, som innefattar så mycket mer än bara själva sömnen. Allt från vätskeintag, motion, tid för sänggående, skärmanvändning och mängden dagsljus har stor inverkan på sömnkvaliteten.

— Att lägga sig runt tiotiden på kvällen är optimalt. Kroppen behöver de där två timmarna innan midnatt för att kunna utföra vissa processer, det är särskilt viktigt för kvinnors hormonbalans. Det är också bra om du på morgonen får dagsljus i ögonen, då förstår kroppen att det är dags att vakna och bilda serotonin. Så ta med en kopp varmt vatten och ställ dig utomhus en stund.

För många tycks något av det svåraste vara att lämna mobilen utanför sovrumsdörren, trots att vi vet att den påverkar sömnen negativt. Där rekommenderar Christina att du tar det stegvis. Börja med att lägga undan mobilen två kvällar i veckan istället för hela veckan i ett svep.

Händer det att folk kommer till dig i förebyggande syfte, innan symtom uppstått, eller är det alltid det omvända?

— De flesta kommer när de har symtom. Ofta har man varit kroniskt sjuk länge, man har exempelvis autoimmuna sjukdomar och en problematik med mage, tarm, hormoner och klimakteriesymtom. Jag skulle naturligtvis önska att det var mer av det omvända — tänk vad mycket ohälsa man då skulle kunna mota i grind.

5 må bra-tips från näringsterapeuten

Skapa en bra hållbar sovrutin

Sömnen är viktig för vår hälsa. Gå gärna och lägg dig kl. 22.00 och undvik skärmar några timmar innan läggdags. Vi återhämtar oss när vi sover. Det blå ljuset från skärmen stör vårt melatonin som bland annat behövs för sömn och återhämtning, men också för immunförsvaret.

Drick vatten!

Börja alltid dagen med ett stort glas vatten och drick sedan cirka 2 liter mellan måltiderna under dagen.

Fyll halva tallriken med grönsaker

Vi behöver en stor variation för att få i oss tillräckligt med vitaminer, mineraler och näringsämnen. Försök att äta minst 30 olika växtbaserade livsmedel per vecka.

Sitt ner när du äter och tugga maten ordentligt

Tugga maten cirka 20-30 gånger per tugga, maten ska bli som en gröt innan du sväljer.

Nattfasta

Avsluta sista måltiden senast tre timmar innan läggdags och håll en fasta över natten på 12-14 timmar.