Text: Sven-E Lindberg
Foto: Getty Images
Omkring 100 000 svenskar har diagnosen glaukom. Lika många beräknas ha sjukdomen utan att veta om det. Totalt beräknas drygt två procent av befolkningen över 40 år lida av glaukom och risken att utveckla sjukdomen ökar med stigande ålder. Glaukom räknas därmed som en folksjukdom.
Glaukom är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar som, om de inte behandlas, kan leda till skador på synnerven. Dessa skador gör att synfältet gradvis krymper och i värsta fall att synfunktionen försvinner helt.
Den vanligaste formen av glaukom är kroniskt öppenvinkelglaukom, där tryckstegringen i ögat beror på ett försämrat utflöde av kammarvatten genom den fina vävnanden i ögats kammarvinkel mellan iris och hornhinnan. Denna form utvecklas långsamt och det dröjer ofta länge innan man märker att synfältet krymper.
Ett högt tryck i ögat kan vara ett tecken på glaukom, men långt ifrån alla som får diagnosen har förhöjt tryck. Diagnosen glaukom ställs i stället genom bedömning av hur näthinnans nervfiberlager och synnervshuvudet ser ut samt med hjälp av en synfältsundersökning.
Det faktum att glaukom oftast smyger sig på med få eller inga symtom gör att det är vanligt att sjukdomen upptäcks sent. Det finns inte heller någon bot och glaukom kan i värsta fall leda till blindhet. De flesta kan dock leva ett normalt liv med glaukom och behålla synfunktionen livet ut.
Behandlingen av glaukom går ut på att sänka trycket i ögat och därmed bromsa sjukdomens förlopp och så långt som möjligt förhindra försämring av patientens livskvalitet. Det kan ske på tre olika sätt:
- Behandling med ögondroppar för att sänka ögontrycket och därmed minska risken för skador på synnerven.
- Laserbehandling av utflödeskanalerna i kammarvinkeln i ögat kan komplettera läkemedelsbehandlingen eller göras om ögondropparna inte ger tillräcklig effekt.
- Kirurgi tas vanligen inte till förrän annan behandling provats utan tillräcklig effekt och syftar då till att skapa en ny dräneringskanal för kammarvattnet i ögat för att sänka trycket.
Ett internationellt forskarteam under ledning av Pete Williams på S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet i Stockholm har väckt stor uppmärksamhet med en studie där man undersökte effekten av vitamin B3 (nikotinamid) på synsystemet i djurmodeller med högt ögontryck.
Studien pekade på att vitamin B3 kan ha en kraftigt skyddande effekt på nervcellerna vid glaukom. Därmed noterades en påtagligt minskad risk för kraftiga försämringar — och i flera fall noterades även en synförbättring efter tillskott av vitamin B3.
En klinisk korttidsstudie med 57 patienter i Australien bekräftade i allt väsentligt resultaten från cell- och djurmodellerna och under 2022 påbörjas den första stora långtidsstudien på 200 patienter i Sverige.
Om resultatet från de tidigare studierna står sig även i den randomiserade långtidsstudien kan de första patienterna behandlas med en högdosvariant av vitamin B3 så snart studien är avslutad. Det blir i så fall den första behandlingen av glaukom som inte går ut på att sänka trycket i ögat utan i stället inriktas på att skydda synnerven.
Därmed öppnas möjligheten för miljontals glaukomdrabbade runtom i världen att få en enkel, billig och möjligen mer effektiv hjälp.
Forskning kring vitamin B3 som behandling vid glaukom
Gauti Jóhannesson, docent och överläkare vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus, leder den nya långtidsstudien som ska utvärdera om behandling med vitamin B3 kan bli nästa stora steg framåt i behandlingen av ögonsjukdomen glaukom.
Varför är rönen kring vitamin B3 så intressanta?
Kan vi bekräfta resultaten från tidigare studier på vitamin B3 i en större randomiserad långtidsstudie så skulle det innebära en revolution i behandlingen av glaukom. Det skulle göra att vi kan utöka verktygslådan för behandling av glaukom med ett läkemedel som har en direkt skyddande effekt på synnerven.
Enda möjliga behandlingen i dag är att sänka trycket med läkemedel, laser eller operation.
Vilka egenskaper har vitamin B3 som kan bidra till att skydda mot skador vid glaukom?
Nikotinamid, som är en av flera varianter av vitamin B3, har i tidigare studier visat sig kunna bromsa de nedbrytande processerna i ögats nervceller. Därigenom skyddas synnerven från skador. I en mindre studie har det också noterats att några glaukompatienter även fått tillbaka en viss del av sin förlorade synfunktion.
Det är förstås superspännande resultat som vi nu kommer att undersöka i vår studie.
Vad är det då som händer i ögat vid tillskott av vitamin B3?
Nikotinamid/vitamin B3 tillför energi till mitokondrierna i nervcellerna. Mitokondrierna är som små kraftverk som förser nervcellerna i synnerven med energi. Hos patienter med glaukom fungerar dessa ”kraftverk” inte så bra. Vitamin B3 kan, enkelt uttryckt, boosta denna viktiga funktion.
Vilka doser av vitamin B3 handlar det om?
Det rör sig om mycket höga doser jämfört med vad som rekommenderas i exempelvis multivitaminpreparat. Den studerade dosen är 3 gram nikotinamid, vilket motsvarar ungefär 200 gånger rekommenderat dagsintag i kosttillskott.
Det finns dock lång erfarenhet av att behandla allt från psykiatriska sjukdomar till diabetes med motsvarande dos vitamin B3/nikotinamid med en god säkerhetsprofil.
Vid höga doser av nikotinamid kan magen påverkas, men allvarligare biverkningar är sällsynta enligt tidigare studier.
Många glaukomdrabbade har fått nytt hopp av de nya rönen om vitamin B3. En fråga som många ställer sig är förstås om man kan behandla glaukom med vitamin B3 på egen hand?
Det är inget jag skulle rekommendera, eftersom det fortfarande återstår en del frågetecken att räta ut och eftersom det handlar om doser som ligger långt över de som rekommenderas som näringstillskott.
Anledningen till att genomföra denna stora studie är att få fram resultat som kan fungera som underlag för att kunna rekommendera behandlingen. Dessutom finns det flera olika typer av vitamin B3 och vi fokuserar på endast den substans som, till skillnad från en del andra, har visat sig vara säker med en fördelaktig biverkningsprofil.
Vad skulle det innebära rent praktiskt för glaukombehandlingen om studien slår väl ut?
Det innebär i så fall ett mycket välkommet genombrott i glaukomvården globalt. I dag beräknas 80 miljoner människor i världen lida av glaukom och många riskerar blindhet om de inte får behandling.
Skulle det här visa sig fungera som vi hoppas kan vi för första gången få tillgång till en säker och effektiv behandling som inte är kopplad till ögontrycket utan i stället har en direkt skyddande effekt på synnerven. Sammantaget innebär det att vi kan få fram en behandling som kan bli tillgänglig för väldigt många på kort tid.
Hur genomförs studien?
Den nya studien, som precis påbörjats, beräknas pågå under två år och omfattar drygt 200 patienter från ögonkliniker i Umeå, Stockholm, Malmö/Lund, Tranås och Göteborg.
De som erbjuds att delta i studien är personer som nyligen fått diagnosen glaukom och ännu inte fått behandling mot sjukdomen.
När kommer vi då att kunna se ett läkemedel med vitamin B3 på marknaden?
Går allt bra med den här nya långtidsstudien bör ett läkemedel kunna vara ute så snart alla patienter avslutat två år i studien, vilket är väldigt kort tid i läkemedelssamanhang. Det beror just på att vi känner substansen väl sedan tidigare, att den inte går att patentera och att vi genomför studien med en modern design med frekventa undersökningar som ger resultatet på kortare tid.
Vad kan jag då som patient med nyupptäckt glaukom göra för att bromsa utvecklingen av sjukdomen i väntan på nästa generations glaukombehandling?
Det är viktigt att komma till en ögonläkare så tidigt som möjligt om du eller din optiker misstänker glaukom. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto större är chansen att du kan få behandling som gör att du kan fortsätta se bra och behålla en god livskvalitet hela livet.
När du väl fått diagnosen görs regelbundna uppföljningar under två år och utifrån dessa utformas en individuell behandlingsplan.
Det är av största vikt att fullfölja behandlingen även om du inte har symtom.
Vad är glaukom?
- Glaukom är ett samlingsnamn för flera ögonsjukdomar med olika förlopp och varierande risk för synskador. Akut glaukom kommer plötsligt med kraftiga symtom som dimsyn och tryck i ögat, medan kroniskt glaukom kommer smygande under lång tid och ger först i senare skeden symtom som gradvis krympande synfält.
- Skadorna på synnerven orsakas oftast av att ögats inre tryck är förhöjt eller att blodcirkulationen i ögat inte fungerar som den ska.
- Obehandlat glaukom kan i vissa fall leda till blindhet. Med behandling i rätt tid kan dock de flesta behålla en fullgod syn livet ut.
- Man vet inte exakt vad som orsakar sjukdomen. Ögontrycket har betydelse, men det finns personer med högt ögontryck som aldrig får glaukom och människor med normalt ögontryck som drabbas. I samtliga fall går behandlingen ut på att sänka trycket i ögat.
- Den vanligaste riskfaktorn för glaukom är ålder. Sjukdomen är ovanlig hos personer under 50 år och risken ökar med stigande ålder.
- Behandlingen består av trycksänkande ögondroppar som man måste ta livet ut. Man kan också få behandling med laser eller kirurgi.
- Du som vill stödja forskningen på glaukom kan göra det via Glaukomförbundets forskningsfond/Ögonfonden (glaukomforbundet.se).
Läs även:
Många skärmtimmar på jobbet? Så här piggar du upp dina trötta ögon
Bästa brillorna: välj rätt glasögon i solen
7 saker du inte visste om synen
Se vad Hälsa mer har skrivit om naturmedel och alternativmedicin