Stressad och frustrerad? Att skrika kan få dig att må bättre

Text: Anna Flodberg
Foto: Getty Images, TT

Primalterapi eller primär skrikterapi formaliserades redan på 70-talet av psykoterapeuten Arthur Janov. Han menade att psykiska problem eller neuroser som uppkom i vuxenlivet härstammade från förtryckta trauman som barn — eller ”primärsmärta” — och att detta trauma och smärta kunde släppas ut genom skrik, under ledning av terapeut.

Janov trodde att samtalsterapi eller psykologisk behandling när man pratar om en situation eller ett problem inte var effektivt. Han sa att detta berodde på att den del av hjärnan som utför högre resonemang, cortex, inte kan påverka den faktiska källan till psykologisk smärta, som finns i andra delar av hjärnan.

I några av sina skrifter påstår Janov att smärta inte skadar, eftersom det bara känns. Han menar i stället att faktiskt lidande kommer från blockerade eller förtrycka känslor.

Primärterapi fick stor uppmärksamhet 1970, då John Lennon åkte till Janov och hans fru Vivian för behandling. Lennon pratade senare om hur mycket terapin hjälpte honom och sa att det påverkade hans Plastic Ono Band-album. En av hans sista låtar var ett direkt resultat av den terapeutiska resan av underbara inre försoningar. Titeln på den låten är Mother.

Vissa menar också att bandet Tears for Fears inspirerades av primärterapi, som i texten Shout, shout, let it all out. Dessutom innehåller andra Tears for Fears-texter referenser till primärterapi och bandmedlemmarna har nämnt Arthur Janov i många intervjuer.

Janov grundade sitt första Primal Institute i Los Angeles 1967 och under några år på 80-talet hade han även filialer i New York och Paris. Han besökte Sverige vid ett par tillfällen under 70-talet, där han föreläste för den svenska primalföreningen.

SVT visade också en serie i tre delar, Primalterapi, vintern 1977 där Janov intervjuades och man fick följa skådespelerskan Eva Thomé under hennes vistelse och behandling.

Janovs primalterapi har ofta kritiserats och avfärdats som ytlig och förenklad och att det saknas resultatstudier för att styrka dess effektivitet. Men det finns de som ändå vill hävda att det kan ha sina fördelar att skrika rakt ut.

Brittiska psykoterapeuten Zoë Aston ser skriket som ett verktyg för att hitta ytterligare sätt att ta hand om sig själv, för att släppa och bearbeta känslor. Hon menar att när allt kommer omkring måste känslor dyka upp någon gång, oavsett om det är under de närmaste 24 timmarna eller efter 50 år. De kan inte undertryckas permanent eller ens tyst inuti ditt hjärta.

Men hon är också noga med att betona att en skrikterapisession ska göras under terapeutvägledning. Det beror på att en kritik mot primär skrikterapi är att den kan frigöra känslor som du inte är redo att hantera, vilket kan vara psykiskt farligt i praktiken. Det kan vara en ganska stor chock att flytta in i dina känslor så snabbt, för det är motsatsen till vad vi har lärt oss att göra, understryker hon.

I dag används troligtvis inte primalterapi längre som behandling mot psykisk ohälsa, men själva skriket som något förlösande för stress, frustration och smärta har anammats på lite olika håll och börjat dyka upp i andra former som yoga, kollektiva skriksessioner, fitness och kulning bland annat.

5 sätt att skrika ut din frustration och lindra stress

1. Kulning mot stress och ohälsa

Kulning är en uråldrig röstteknik som är en blandning av sång och lockrop där rösten används i ett starkt, högt och mycket kraftfullt röstläge för att bära långt. Den bygger på variation och improvisation och växlar mellan högt och lågt tonläge och mellan melodiösa slingor och kortare kärnfulla lockrop. Röstläget kan vara på 800–1 300 Hz med övertoner på upp till 15 000 Hz. Inom forskning har man mätt kulad ton till 125 dB, som är att jämföra med normal samtals-
ton som är 50 dB eller ett jetplan på cirka 105 dB.

Förr i tiden användes kulningen av kvinnorna på fäbodvallen för att locka på korna och getterna. Man kunde också kolla läget hos grannarna några kilometer bort med hjälp av ”kodade” melodislingor för att be om hjälp att leta efter borttappade djur eller för att varna dem för björn eller varg.

I dag används kulning som friskvård i förhållande till stressrelaterad ohälsa och deltagare vittnar om att det ger dem kontakt med sina känslor, kroppsnärvaro och energi av att släppa fram sin urkaft. Andra pratar om ett lyckorus efter kulning, avslappning och en väg till personlig utveckling.

Karin Lindström Kolterud, som kulat i över 20 år och utarbetat en egen metod som hon kallar friskvårdskulning, talar om kularkraft. Hon beskriver den som att lita på sin inneboende kraft och göra den synlig, våga ta plats med sin röst och vara närvarande i nuet.

Källa: Kularkraft.se

2. Lugn och harmonisk med rage yoga

Du rullar ut din yogamatta bredvid de andra i studion. Du intar position. Du andas in. Du skriker sedan ut allt du är förbannad på samtidigt som du intar Krigarpositionen. Självklart kompletterar du även skriken med höjda långfingrar.

På andra sidan Atlanten har rageyoga blivit något av ett fenomen. Lindsay-Marie Istace heter kvinnan bakom konceptet och tanken är att det ska vara en alternativ yogaform för dem som behöver ta en annan väg för att finna sitt inre lugn. I konceptet ingår svärande, arga gitarriff, vrål och till och med ett glas eller två. Målet med yogan är att utövaren ska känna sig stärkt och mindre stressad.

Enligt amerikanska psykoterapeuten Courtney Glashow kan detta absolut vara positivt. Hon menar att svordomar kan vara terapeutiskt eftersom det låter oss för utlopp för vår ilska och är ett sätt att sätta ord på vad vi känner. Och faktum är att forskning har visat att det faktiskt finns vissa hälsofördelar med att svära, som att hantera smärta bättre och en övergripande känsla av lugn, kontroll och välmående.

Alla rage yoga-instruktörer har genomfört ett certifieringsprogram och har även genomgått en 200-timmars yogalärarutbildning.

Källa: Health.com

3. Skrik ut din frustration på Island

Initiativet till ”Let it out” kom under pandemin, som ett sätt att få utlopp för sin coronaångest. Det var en isländsk turistorganisation som ville locka turister till landet genom en version av digital skrikterapi. Och fortfarande kan du via deras hemsida spela in ditt skrik som sedan spelas upp på olika platser i naturen på Island. Tanken är sedan att människor ska kunna resa till Island för att uppleva det i egen person.

Det var Storbritannien-baserade psykoterapeuten Zoë Aston som i samarbete med Island och turistinitiativet Let It Out gjorde det möjligt för deltagarna att skrika in i olika isländska landskap. Hon säger att ångest och depression kan härröra från ett motstånd mot att känna våra känslor. Hon beskriver dessa innestängda känslor som elektriska laddningar från en chock som behöver hitta ett ”utgångshål” att fly från. Olika former av terapi kan enligt Zoë Aston hjälpa till att skapa en flyktväg för de fångade känslorna.

Källa: lookslikeyouneediceland.com

4. Mammor skriker bort stress kollektivt

Ibland måste man bara skrika för att må bättre. Det hävdar en grupp mammor i Massachusetts, som skriker tillsammans för att släppa lite stress. Det var på initiativ av Sarah Hammon, en terapeut, yogalärare och grundare av School of Mom, en hälso- och wellness-sajt för mammor. Sarah samlade en grupp lokala mammor för en skriksession på ett gigantiskt fält som skulle dämpa ljudet.

Idén kom till i början av pandemin medan hon pratade med mammor om ilska. Hon utbildade dem om ilska och hur det under ilska finns så många fler känslor — som sorg, ångest, rädsla, förbittring — och att de inte hade en plats att uttrycka det. Första skriksessionen blev en succé och Sarah har sedan fortsatt. Under sessionen genomför deltagarna fem omgångar av skrik. Därefter uppmuntrar hon mammorna att skrika svordomar. Sedan går de vidare med ett ”öppet” skrik där man får skrika vad man vill och avslutar med en skriktävling för att se vem som kan skrika mest.

Sarah menar att skrika förknippas med något som är tabu, framför allt för kvinnor, men att det i själva verket är kroppens intuition att få släppa ut. Och hon menar att det också är något alldeles speciellt med upplevelsen av att kollektivt skrika tillsammans som får oss att må bra.

Källa: Today.com

5. Släpp ut känslorna i The Class

På tredje våningen på 22 Park Place i New York kan du testa något alldeles extra när det kommer till träning. Här kan du delta i The Class, ett yoga-, konditions- och styrketräningspass med en känslomässig katarsis. För här gäller det inte bara att köra höftlyft och jumping jacks. Medan ett trumslag slår genom högtalarna skriker Taryn Toomey, grundaren av konceptet: ”Om du behöver springa och skrika, om du behöver stå och hålla ditt utrymme, gör vad du än behöver göra — fyra, tre, två, ett…” och på ett skriker alla kvinnor.

Under benlyft uppmanar Toomey: ”Sätt i gång, bli jävligt arg! Det här handlar inte om att vara artig, det här handlar inte om att vara vacker, det här handlar om att känna. Tillåt dig själv att rensa djupet av dig.” Och till studion vallfärdar alltifrån supermodeller som Christy Turlington och Gisele Bündchen till skådespelerskor som Jennifer Aniston och Naomi Watts för att släppa ut sina innersta känslor.

Källa: Theclass.com, Forbes.com