Text: Margaretha Eld
Foto: Privat
Kerstin var i tonåren när hennes matvanor spårade ur. Hon levde på bullar, glass och godis och jagade sockerkickar. Vid 20 var hon självmordsbenägen. Hon sökte hjälp och gick i terapi.
— Som barn var jag en klassisk sockermissbrukare. Jag var rund och retad för det och i tonåren började jag banta, åt typ inget och fick ätstörningar, säger Kerstin.
Så här i backspegeln har hon funderat på om hon led av depression på grund av näringsbrist.
— Den bidrog säkert till hur jag mådde men ingen frågade vad jag åt.
Hjärnan får helt enkelt inte tillräckligt med näring för att fungera normalt vid en ätstörning och ett av symtomen är nedstämdhet, liknande den man ser vid depression.
När Kerstin var 20 år gammal träffade hon sin dotters pappa och ätstörningen blev bättre. Men kroppskomplexet satt i. Hon kände sig stor och pendlade i sitt mående. De dåliga matvanorna från uppväxten tog hon med sig i vuxenlivet.
— För mig har allt handlat om att bli smal. Något hälsotänk fanns inte, vi åt halvfabrikat som barn, fiskpinnar och färdiga köttbullar, kanske på sin höjd en tomat och gurkskiva.
LÄS ÄVEN: Pia var beroende av socker: ”Jag tappade totalt kontrollen”
Kerstin har kämpat med sitt sockerberoende. Sötsuget har stundtals liknat missbruk.
— Socker har alltid varit en drog för mig och jag hade svårt att stoppa. Jag kunde ta dotterns godis och äta kopiösa mängder.
Kerstin är en energifylld och smittande glad och social 48-åring som till vardags leder barn och vuxna som körledare och kyrkomusiker. Som så ofta när det gäller psykisk ohälsa är det omöjligt att se att en person vid tillfällen i livet lidit av depression och ångest.
När det krisat genom åren, som vid separationen från dotterns pappa, har Kerstin tagit hjälp av psykodynamisk terapi, en behandlingsform som hon tycker har hjälpt henne.
— När det känts totalt nattsvart och jag haft svårt att hitta glädjen har det hjälpt att prata med någon. Jag har fått nycklar som hjälpt mig hantera livssituationer och motgångar.
Vändpunkten kom vid 35 års ålder. Kerstin besökte sin mormor på äldreboendet. Mormodern led av övervikt, demens och diabetes och hade som konsekvens av sjukdomen amputerat först ena tån, därefter foten, sedan halva benet upp till knät.
— I samma veva mötte jag min gamla lärare från gymnasiet som var i samma ålder som min mormor. Men hon var en pigg och rörlig 75-åring som tränade på Friskis & Svettis, paddlade kajak och hade en kropp som en 50-åring.
Generna kunde hon inte göra något åt, men sin livsstil kunde hon påverka. ”Vems framtid vill jag ha?”, funderade Kerstin över på vägen hem.
— Jag lade om kosten helt och började träna. Sockret åkte ut och jag satte igång att äta nyttig mat. För första gången började jag tänka på hälsan, säger Kerstin.
När sommaren kom började hon sitt nya träningsliv.
LÄS ÄVEN: Annica led av IBS i över 15 år: ”Jag hade en rad obalanser i kroppen”
— Plötsligt var det skönt att komma ut och kunna spring-gå små rundor med P1 i öronen, de blev rutin på samma sätt som morgonduschen.
Till att börja med sprang Kerstin tre gånger i veckan, men under sommaren ökade hon på sträckan med flera kilometrar och i slutet av augusti sprang hon Tjejmilen.
Sista pusselbiten var mer sunda val på tallriken. Kerstin gick på hälsomässor, lyssnade på näringsfysiologen Fredrik Paulun, googlade och läste på och bestämde sig för att äta mera grönt.
— Jag ville se om det var möjligt att må bättre och få ännu mer energi.
Hon upptäckte grönsaker, frukt och bär i regnbågens färger, nötter, fisk, skaldjur och bra fetter och rensade ut sötsaker och fikabröd. Och hon började laga mat från grunden.
— Jag älskade det och mådde snabbt psykiskt bättre. Jag blev gladare, starkare och oron försvann. Jag bestämde mig för att strunta i vikten och fokusera på hälsan.
Kerstin hade hittat en hållbar livsstil. Hon firade 40-årsdagen med att springa en halvmaraton. Efter det började hon styrketräna för första gången i sitt liv och tränar flera dagar i veckan. Träningen gav självförtroendet en boost.
När kroppen blev starkare växte intresset för skidåkning. Idag har hon utbildat sig till skidlärare och i vintras klarade hon av sina första veckor i fjällen, där hon lärde barn och vuxna nybörjare att förbättra sin skidteknik.
LÄS ÄVEN: Christina slutade äta gluten: ”Efter 6 månader försvann astman, sen alla eksem”
— Jag mår fantastiskt bra och känner mig fysiskt och psykiskt starkare. Jag har knappt haft en förkylning de senaste fem åren. Jag vill träna och hålla mig stark så att jag kan göra roliga saker med min kropp. Jag har tyckt illa om min kropp i hela mitt liv och vill visa att det går att ändra på i vuxen ålder. Jag vill dela med mig av min hälsoresa, visa att det går att få energi, välmående och hälsa tillbaka efter 40. Jag är övertygad om att alla kan klara av att vända riktningen mot ett friskare liv. Det gäller att ta små men bestämda steg i rätt riktning!
Kerstin Evén
Ålder: 48 år.
Familj: Vuxen dotter och särbo.
Bor: I Täby utanför Stockholm.
Gör: Kyrkomusiker och sedan en tid även skidlärare.