Text: Linda Unnheim
Foto: Getty Images
De flesta personer med typ 1-diabetes råkar ut för dem någon gång. De välmenande, men felaktiga råden som:
— Du har inte funderat på att gå ner i vikt? Jag har en kompis som blev av med sin diabetes när hon började träna och äta mer hälsosamt.
Eller de mer syrliga kommentarerna vid fikabordet:
— Ska du verkligen äta sötsaker om du har diabetes?
Uttalanden som ofta grundar sig i okunskap och en sammanblandning av två helt olika sjukdomar.
Lena Insulander arbetar som sakkunnig på Diabetesförbundet och har många år bakom sig som diabetessjuksköterska inom primärvården:
— Det är lite olyckligt att sjukdomarna har så lika namn när de skiljer sig så mycket åt, och där den enda egentliga gemensamma nämnaren är en förhöjd blodsockernivå. För den drabbade blir det ytterligare en uppgift som de måste ta på sig; att berätta, förklara och reda ut felaktiga uppfattningar.
En annan sak som ofta missuppfattas är hur allvarligt det är att drabbas av diabetes. Och här kan spannet vara stort — från de som tror att diabetes är en hyfsat okomplicerad och ofarlig sjukdom, till de som genast ser amputerade ben, allvarliga ögonsjukdomar och en torftig kost framför sig.
LÄS ÄVEN: Spruträdda Monica drabbades av diabetes: ”Jag var tvungen att bemästra rädslan för att överleva”
— Både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är allvarliga sjukdomar, som kan leda till såväl svåra komplikationer som för tidig död. I Sverige är det till exempel fem personer som dör varje dag som en direkt följd av diabetes. Och det är ett stort arbete som ligger framför den som blir sjuk, med omfattande omställningar i vardagen, berättar Lena Insulander.
Nya sätt att behandla diabetes
Men det har också hänt väldigt mycket på diabetesfronten. Både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är fortfarande kroniska — det vill säga livslånga — sjukdomar men forskningen har gått framåt och såväl råd och rekommendationer som behandlingar ser annorlunda ut än vad de gjorde för några decennier sedan.
En likhet mellan typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är symtomen. Det tre vanligaste, för båda sjukdomarna, är trötthet, ökad törst och stora urinmängder.
— Skillnaden är att förloppet är mycket snabbare och tecknen mycket tydligare vid typ 1-diabetes. Det tar bara några dagar eller veckor att bli ordentligt sjuk. Många går också ner i vikt snabbt. För en vuxen kan det handla om fem till tio kilo under en månad.
Vid typ 2-diabetes är förloppet långsammare och symtomen vagare, vilket gör att många går länge med sjukdomen innan den upptäcks, ofta i samband med blodprov på en hälsoundersökning.
— Det är viktigt att man söker vård snabbt om man har symtom på typ 1-diabetes. Risken är annars att man drabbas av så kallad ketoacidos, en allvarlig och i värsta fall livshotande förgiftning som kräver akut behandling. De vanligaste tecknen på ketoacidos är att man mår illa, kräks och får ont i magen, säger Lena Insulander.
Det här händer efter att man diagnostiserats med diabetes
Typ 1-diabetes debuterar vanligen i barndomen eller tonåren, men man kan även drabbas i vuxen ålder.
— Ofta blir unga sjuka i en tillväxtperiod. När ett litet barn blir större, när ett barn kommer i tonåren eller när en tonåring är på väg att bli vuxen. Hos vuxna ser man inga sådana faser, där kan man drabbas såväl som 40-åring som 80-åring, säger Lena Insulander.
LÄS ÄVEN: Oupptäckt diabetes kan få allvarliga konsekvenser – här är 7 vanliga symtom att hålla koll på
För de flesta innebär sjukdomsbeskedet en chock.
— Man blir ledsen, arg och känner sorg. Många har svårt att ta in att de har fått en kronisk sjukdom som de nu måste behandla 24 timmar om dygnet, livet ut. Och mitt i detta känslokaos ska man också inhämta en massa ny kunskap. Förr var man inlagd på sjukhus flera veckor efter sitt sjukdomsbesked. Det är man inte idag. Därför ligger fokus på ren överlevnad i början; man får lära sig hur man kontrollerar sitt blodsocker och tar sitt insulin. Därefter går man vidare med råd om hur man hanterar sjukdomen i vardagen. En läkare, en diabetessjuksköterska och en dietist ger vägledning om hur man ska tänka kring mat och fysisk aktivitet och det finns ofta även möjlighet att delta i gruppundervisning på sjukhusen.
Eftersom typ 1-diabetes kan leda till komplikationer och sjukdomar i hjärta, njurar, ögon och nervfunktion är det också viktigt att man går på regelbundna kontroller av till exempel blodsocker, blodtryck, blodfetter, vikt, ögon och fötter.
— Om man jämför med tidigare så har vi idag bättre behandlingsformer och med möjligheten att testa sitt blodsocker kontinuerligt har komplikationerna minskat. Men det är fortfarande jätteviktigt att man går på sina kontroller.
Att drabbas av typ 2-diabetes — en sjukdom som oftast debuterar i eller efter medelåldern — innebär att oftast att man får lägga om sina levnadsvanor ganska rejält. Gå ner i vikt, äta mer hälsosamt, röra på sig mer — och ibland även ta läkemedel och insulin. Är man noga med sina levnadsvanor kan det ofta räcka för att leva ett fullgott liv, även efter diagnosen.
För en person som får typ 1-diabetes handlar det i huvudsak om att lära sig vad det är som påverkar blodsockret och att ersätta kroppens brist på insulin.
Vad händer i kroppen när man har diabetes?
Saker som kan påverka blodsockernivån är bland annat vad, hur mycket och hur ofta man äter, hur man motionerar och rör på sig, om man är sjuk eller stressad, samt när, var och vilken typ av insulin man tar.
Blodsockret håller man koll på antingen genom stick i fingret eller genom att avläsa en kontinuerlig glukosmätare. Insulin tillförs antingen genom en insulinpenna eller en insulinpump.
Blir blodsockret för lågt kan man drabbas av en så kallad känning.
— Det kan hända om det till exempel går för lång tid mellan måltiderna, om man har druckit alkohol eller om man har varit mer fysisk aktiv än man har planerat för. Symtomen är att man blir hungrig, svettas, darrar, får hjärtklappning eller känner sig irriterad eller orolig. I dessa lägen är de viktigt att man får i sig något sött, som druvsocker eller en frukt, säger Lena Insulander.
LÄS ÄVEN: Hanne åt sig frisk från typ 2-diabetes : ”Jag ville inte ta fler piller”
Blir blodsockernivån i stället för hög — vilket kan hända om man äter för mycket i förhållande till den mängd insulin man tar eller om man rör sig för lite eller har en infektion eller feber — kan man känna av samma symtom som vid insjuknandet, det vill säga trötthet, ökad törst och ett behov av att kissa oftare. Ett förhöjt blodsocker under längre tid ökar också risken för följdsjukdomar.
Har man typ 1-diabetes kan man alltså inte ”bota” sin sjukdom genom viktnedgång, träning eller kostomläggning. Alla tre är dock viktiga faktorer att lära sig mer om och hålla koll på, för att få en så friktionsfri vardag som möjligt och får att öka chansen att fördröja eventuella följdsjukdomar.
— Att få typ 1-diabetes handlar väldigt mycket om att lära sig planera. Det är mycket praktiskt att hålla reda på och särskilt när det är barn som drabbas kan vardagen bli kämpig. Men börjar man tänka efter så lever många av oss ett ganska inrutat och regelbundet liv: vi stiger upp och lägger oss på ungefär samma tider, vi äter frukost, lunch och middag. Skillnaden är att personer med typ 1-diabetes måste vara ännu mer noga; de kan till exempel inte vara spontana eller ignorera hungerkänslor som personer utan diabetes kan.
Att det går att leva ett bra liv med typ 1-diabetes vet Lena Insulander efter alla år som diabetessjuksköterska.
— Att få sjukdomen är chockartat, det är mycket ny kunskap att ta in och rutiner att sätta, men utvecklingen går hela tiden framåt och såväl blodsockermätningen som insulinbehandlingen är smidigare idag än de var förr.
3 vanliga myter om typ 1-diabetes
- Äter man för mycket socker kan man få typ 1-diabetes.
Fel! Sjukdomen uppstår på grund av insulinbrist och det finns ingen forskning som visar på ett samband med matvanor och livsstil.
- En person med typ 1-diabetes måste äta specialkost.
Fel! Hen behöver äta regelbundet, nyttigt och fiberrikt, precis som vi alla behöver, enligt Livsmedelsverkets rekommendationer.
- En person med typ 1-diabetes får inte äta socker.
Fel! Socker är en av de kolhydrater vi får i oss via maten och det viktigaste är att få i sig rätt sorts kolhydrater och minska på sötsaker. Och det gäller alla!
Källa: Barndiabetesfonden
Fyra T för att känna igen symtomen för typ 1-diabetes:
Toalett. Du behöver kissa OFTA!
Törstig. Du kissar och dricker mycket, men är ändå alltid törstig.
Trött. Sjukdomen gör kroppen utmattad.
Tunn. Du går ner mycket i vikt snabbt.
Lär dig mer!
diabetes.se
Diabetesförbundet har lokalföreningar över hela landet, där du kan träffa andra och utbyta erfarenheter och tips.
diabetesportalen.lu.se
Om diabetes och diabetesforskning från Lunds universitets diabetescentrum.
Måste det verkligen göras HÄR?
Som person utan diabetes kan man kanske reagera när någon tar upp en insulinpenna och sticker sig själv i magen vid lunchbordet. Men faktum är dels att insulinet verkar så snabbt, dels att personen med typ 1-diabetes måste ha i sig lite mat innan hon sticker sig, så det funkar inte att ”sköta det lite snyggt på toaletten innan”. Något som inte alla personer utan diabetes känner till!
Vad är insulin?
● Insulin är ett hormon som reglerar blodsockret i kroppen så att det ligger på en stabil nivå.
● Insulin är livsviktigt för att socker i blodet ska kunna komma in i kroppens celler och ge dem energi.