Text: Kersti Hilding Hansen
Foto: Getty Images
Minns du, eller har du hört talas om, Marshmallow-experimentet? Den berömda studien som gjordes i USA år 1972, och som gick ut på att undersöka om fyraåriga små barn valde att äta en marshmallow direkt, eller klarade av att vänta en stund för att istället lite senare bli erbjuden två marshmallows. Forskarna undersökte hur länge varje barn kunde motstå frestelsen att äta godiset och om detta korrelerade med barnens framgång senare i livet.
Det här är ett av de mest omtalade experimenten som någonsin har gjorts. Men det finns faktiskt en svensk motsvarighet. En omfattande undersökning som år 1966 ställde frågan ”Skulle du helst vilja ha 100 kronor nu eller 1 000 kronor om fem år?” till inte mindre än 13 000 ungdomar i åldern 12-13 år, alla födda år 1953. Studien kallas för Metropolitprojektet och har blivit både hyllat och kritiserat.
Ungdomarna som deltog i studien har följts upp under åren, ända fram till idag. Hur man svarat på ”uthållighetsfrågan” ger en signal om hur nuet värderas i jämförelse med framtiden.
Tålmodiga hade större chans att överleva 65-årsdagen
År 2022, alltså 56 år efter det svenska Metropolitprojektet, presenterar Lisa Norrgren, som forskar inom hälsoekonomi, resultat av studier vars data hon hämtat från det gamla projektet. Hennes forskning heter ”Carpe Diem or Seize your health”. (Fritt översatt: ”Fånga dagen eller ta hand om din hälsa?”). Hon har följt upp personerna som var med i den tidigare studien för att ta reda på om det går att se några långvariga konsekvenser av deras dåvarande förhållningssätt till tålmodighet.
— De tålmodiga ungdomarna, alltså alla de som valde att få 1 000 kronor efter fem år, har hållit sig friskare. De som fortfarande lever är idag 69 år och har haft 17 till 21 procents större chans att överleva sin 65-årsdag i jämförelse med de som var mer otåliga, säger Lisa Norrgren.
I sin omfattande forskning (hon har studerat cirka 13 000 individer) genom statistiska undersökningar i speciella dataprogram har hon kunnat se att de uthålliga med mer tålamod till exempel mer sällan har drabbats av livsstilssjukdomar som hjärtproblem och diabetes.
— Ungdomarna som valde de 100 kronorna och som därmed kan ses som mer otåliga har haft större sannolikhet att dö före sin 65-årsdag.
Själv tillhör Lisa Norrgren den mer tålmodiga typen, vilket framstår som något av en självklarhet då hon berättar om sin forskning där hon nitiskt har kontrollerat tusentals individer och följt upp samtliga resultat.
— Däremot är jag uppvuxen med en pappa som är min motsats, han lade oftast fokus mer på Carpe diem. Han ville ha det bra i vardagen och nuet och tänkte mindre på sin framtid. Jag minns att han lånade pengar av sina föräldrar istället för att själv spara. Jag är en helt annan person som är mer ekorrig av mig. Jag vill ha det bra längre fram i livet, så jag sparar och staplar på hög. Men med det sagt vill jag verkligen inte lägga någon värdering i vilka val som är bättre eller sämre.
Lisa har sett att det som påverkar framtida hälsa är de saker man själv väljer att göra. Människor bestämmer över sina egna liv och hur de vill leva. Hon är noga med att undvika pekpinnar, för som hon säger:
— För vissa människor kanske det är viktigare att ha kul just nu. Alla har faktiskt rätt till sina egna val.
Viktigt att investera i hälsan så tidigt som möjligt
Varför tror du att de tålmodiga lever friskare liv?
— Förklaringen kan vara att de har prioriterat och prioriterar sin hälsa långsiktigt. Tålmodiga personer har större sannolikhet att göra jobbiga saker som att träna, äta nyttigt, ta sina mediciner och sluta röka för att må bra på sikt.
Att göra goda investeringar för sin hälsa så tidigt som möjligt spelar helt naturligt en stor roll för hur länge man lever och hur man mår på äldre dagar. Det Lisa har kunnat se är att otåliga människor har en större sannolikhet att röka, eller att exempelvis vara överviktiga. De långsiktiga konsekvenserna av tålmodighet kontra benägenheten att vara otålig är det först nu som forskningen kan påvisa med tydliga resultat.
— Det har varit stort intresse för min forskning och jag har nått ut bra till media. Det finns ju flera aspekter som gör min undersökning intressant, både på individnivå och gällande hur vi bör tänka när vi sprider information om folkhälsan.
Hon tar ett tydligt exempel: En sluta röka-kampanj bör helst inte endast handla om att sprida kunskap om hur farlig rökning är på sikt, och vilka sjukdomar som är att vänta längre fram om man fortsätter röka.
Vill man övertala också de mer otåligt sinnade människorna, de som ju är minst benägna att inte ta till sig information om skadeverkningarna av rökning på sikt, bör man istället påtala konsekvenserna som sker i nutid.
— För att nå ut till den mer sköra gruppen, till alla dem som är mer otåliga och som behöver mer stöd, är det kanske mer verkningsfullt att prata om att ens kläder luktar äckligt av rök och att det är väldigt dyrt att köpa cigarretter. Alltså allt sådant som har med nutiden att göra.
Vill man förbättra folkhälsan är det viktigt att ta hänsyn till alla slags människor, de otåliga och de mer tålmodiga:
— Det gäller att med den vetskap vi har idag om tålmodighet försöka träna sig i att bli mindre otålig och mer uthållig.
”Carpe Diem or Seize your health?”
I februari 2022 disputerade Lisa Norrgren med sin avhandling ”Carpe Diem or Seize your health? The Economics of Time Preferences, Health, and Education.”
Hennes avhandling bygger till stora delar på Metropolitprojektet från 1966, en studie av 15 117 ungdomar födda 1953 i Stockholm. Studiens fokus var Stockholmsungdomarnas framtidsutsikter. 12-13-åringar intervjuades och fick besvara frågor om olika tidspreferenser.
Lisa Norrgrens uppföljande studie belyste frågan: Vem är mer benägen att följa medicinska rekommendationer, investera i sin framtida hälsa och genomföra studier på hög nivå? Den beteendeekonomiska analysen ger ett tydligt svar på den frågan: Tålmodiga individer är mer benägna att välja kostnader och avstå från nytta nu för att få bättre långsiktiga resultat.
Släpp taget om sådant du inte kan kontrollera
För att bli mer uppmärksam på saker som gör en otålig tipsar Agneta om att ibland göra sig själv till observatör, att inte agera på det som händer utan att bara iaktta sitt eget förhållningssätt.
– Det finns en övning där man sätter sig i helikopterperspektiv, man tittar och betraktar sig själv lite ovan ifrån. Vad ser du? Och frågan är då om du vill vara den du ser – eller vad du vill ändra? Många tänker på att träna kroppen men glömmer att även knoppen behöver sitt. De hänger liksom ihop och det finns alla möjligheter att skapa en bra balans för båda.
Sedan måste du också ställa dig frågan – kan jag påverka det här? Till exempel om du sitter i en bilkö eller på bussen som är försenad – när svaret är nej – träna då på att släppa det och ta till andningen om det känns för jobbigt.