Text: Siri Walen Simensen
Foto: Gry Traaen och Siri Walen Simensen
Ågot Bell Espeseth var och tränade på ett fitnesscenter när hon drabbades av sin första fraktur och fick en första indikation på att något inte stod rätt till i hennes kropp.
— Jag gjorde övningar för att stärka överarmarna när det plötsligt hördes en hög smäll och mitt bröstben började göra riktigt ont. Instruktören hörde smällen och stoppade träningen, men vi förstod inte vad som hände, säger hon.
Ågot stannade kvar och fortsatte att träna, trots att hon hade väldigt ont.
Den andra frakturen fick hon när hon tränade med sin make. Då bröt hon ett revben.
— Det var då jag insåg att jag var tvungen att kolla upp om jag hade osteoporos. Jag ville inte tro att det var det, men så var det trots allt, säger Ågot.
Rädd för att skada ryggen
I juni 2019 fick hon diagnosen. Hos en specialist gjordes en så kallad DXA-mätning som mäter bentätheten. Och resultatet var ganska nedslående.
— Men läkaren sa att han skulle hjälpa mig att få mediciner som fungerade. Eftersom en god vän till mig hade gått på samma medicin i nio månader och jag såg att det fungerade tänkte jag: ”Ja, ja, ja, det här är ingen stor grej”, säger Ågot.
LÄS ÄVEN: Bli stark hemma: Enkla övningar för hela kroppen
Hon har ett papper från läkaren som visar hur illa det stod till, särskilt i nedre delen av ryggen. I lårbenshalsen var bentätheten bättre, även om den inte heller var optimal.
— Jag blev genast livrädd att bli påkörd av en sparkcykel bakifrån. Jag har sett många äldre människor som har fått frakturer i ryggen och haft extremt ont, så jag visste att det ville jag absolut inte råka ut för. Sedan jag fick diagnosen har jag varit mycket mer försiktig med vad och hur jag lyfter, för att slippa brott, säger hon.
Började med läkemedlet Forsteo
Så snart osteoporosen upptäcktes, började Ågot med läkemedlet Forsteo som används för behandling av kvinnor med osteoporos efter klimakteriet.
— Jag tog en spruta dagligen i två år och hade inga andra biverkningar än lite ryggsmärta. Parallellt med medicineringen har jag tränat styrketräning och promenerat mycket och jag har varit noga med min kost. Torskleverolja, B-vitamin och mejeriprodukter för att få tillräckligt med kalcium är en del av kosten, säger Ågot.
Det hör till historien att hon, som är sjuksköterska och alltid har varit motståndare till östrogenpreparat, lät sig övertalas att börja med det. Det har hon inte ångrat. Hon anser att det bidrar till att göra henne mindre sårbar, och att det ger energi.
Och energi behövs, eftersom motion är viktigt. Benpress är en övning som hon har gjort mycket. På semestern i Grekland förra sommaren vandrade hon i bergen och kände att hon fick nytta av all träning. Det var inte alls jobbigt att gå tre kilometer längs en flodbädd med lösa stenar som vickade när hon klev på dem.
— Jag ser mig inte mig som sjuk. Det enda med sjukdomen nu är att jag till exempel inte åker med en båt som kör snabbt eller går snabbt och oförsiktigt
i trappor. Jag vill inte tappa balansen eller trampa fel så att jag ramlar. När det gäller bentätheten gör jag allt jag kan för att den ska bli bättre och bättre.
Bentätheten blev betydligt bättre
Ågot säger att hon tog nya prover på bentätheten efter att ha tagit Forsteo i två år. Resultaten var anmärkningsvärt bra. I ryggen var förbättringen 50 procent.
— Nu är det mitt ansvar att arbeta kontinuerligt med min osteoporos. Jag kan inte klaga, för jag lever praktiskt taget normalt och jag har inte ont.
Varför hon drabbades av benskörhet vet hon inte, men förmodligen har hon en biologisk sårbarhet. Hennes mamma fick osteoporos, men pratade inte så mycket om det. Klimakteriet, med efterföljande lägre östrogennivåer, har sannolikt också påverkat.
Lite har livet förändrats. När Ågot handlar försöker hon att undvika att bära för tungt. Motorcykelturer med sin man tackar hon oftast nej till.
LÄS ÄVEN: 5 viktiga anledningar att styrketräna som äldre: ”Det är aldrig för sent att börja”
Varannan dag går Ågot till fitnesscentret och tränar styrka, antingen tidigt på morgonen före jobbet eller på kvällen, oavsett hur trött hon är.
Är hon lite trött tänker hon att hon kan göra lite lättare övningar. Men erfarenheten är att när hon väl är igång med träningen gör hon ändå de ursprungliga övningarna, eftersom hon får ”flow”.
— Under sommarmånaderna cyklar jag till och från jobbet varje dag och under vintern går jag de åtta kilometrarna hem. En gång om året går jag till läkaren och tar blodprov, bland annat för att kontrollera om min kropp tar upp tillräckligt med kalcium. Om proverna är dåliga måste jag ta en extra dos av ett läkemedel som heter Aclasta och som förhindrar att benvävnad bryts ner och på så sätt minimerar förlusten av benmassa. Men i år behövde jag ingen påfyllning, säger hon och ler.
Aclasta verkar så att skelettet indirekt byggs upp och stärks och att risken för frakturer minskar.
Vill sprida kunskap om benskörhet
Entusiastiska och glada Ågot ser positivt på framtiden.
— För det första får jag verkligt bra hjälp. För det andra kan jag genom ett hälsosamt leverne hjälpa min kropp att hålla sig så frisk den kan vara med diagnosen. Jag har gått med i Osteoporosföreningen och vill bidra till att öka kunskapen om sjukdomen. Den drabbar även kvinnor i 30-årsåldern när de kommer i övergångsåldern tidigt, säger hon.
Ågot är också kamratrådgivare. Det innebär att hon är en person som människor kan ringa om de drabbas av benskörhet och undrar hur det är att leva med diagnosen.
— Om någon ringer mig och de bor i närheten försöker jag få med dem ut på en promenad, säger hon, och tillägger att hon blivit inspirerad att hela tiden röra på sig lite mer. Nåra minuter här och där:
— Långa möten utan rörelse hör till det förflutna. Lite övningar med att ställa sig upp, knäböjningar och stretching är trevligt att inkludera.
LÄ ÄVEN: Här kan du träna bort klimakteriebesvären
Det här är osteoporos
Osteoporos – eller benskörhet – innebär att hela skelettet successivt försvagas och du kan drabbas av frakturer vid till exempel ett lättare fall.
Att bentätheten minskar är en del av det naturliga åldrandet. Ärftliga faktorer bestämmer dels hur mycket ben som byggs upp när du är ung, dels hur snabbt du kommer att tappa benmassa. Kvinnor är mer drabbade än män, beroende på att sjunkande östrogennivåer efter klimakteriet gör att bentätheten minskar snabbare hos kvinnor. Det är ett vanligt tillstånd och kallas primär osteoporos. Det finns också en rad tillstånd som kan orsaka osteoporos i andra skeden av livet, till exempel långtidsbehandling med kortisonpreparat. Det kallas sekundär osteoporos.
Benskörhet gör inte ont och det är ofta först när en fraktur uppstår som du märker att skelettet försvagats. Till de vanligaste frakturerna hör kotkompressioner samt höft- och handledsfrakturer. Om flera kotor pressas samman kan du drabbas av kronisk värk, längdminskning samt kutryggighet.
Källa: Akademiska sjukhuset