Allt du vill veta om åderbråck: Experten svarar på 15 vanliga funderingar

Kirurgen Ivan Letterfors med 35 års erfarenhet av åderbråcksbehandling svarar här på de 15 vanligaste och viktigaste frågorna om åderbråck och ådernät.

Text: Sven-E Lindberg
Foto: Getty Images, Privat

Varannan vuxen svensk beräknas ha problem med åderbråck och/eller ådernät på benen. För en del är det framför allt ett kosmetiskt problem, men många har också stora medicinska besvär av framför allt åderbråck. Men vad kan man göra åt åderbråck och ådernät på benen?

Vad är skillnaden på åderbråck och ådernät?

Åderbråck, eller varicer som de också kallas, uppstår när blodcirkulationen i benens vener försämras. Den vanligaste orsaken är så kallad venös insufficiens som orsakas av att klaffarna i venerna, som ska sluta tätt när blodet pumpas tillbaka upp till hjärtat, inte fungerar som de ska. En del av blodet blir därför stående i blodkärlen i benen, vilket ökar trycket mot kärlväggarna. Det kan göra att det blir utbuktningar och skador på kärlen som ytterligare försämrar cirkulationen. Åderbråck kan se ut som slingrande lila eller blåa kärl på benen.

Ådernät består av kärlbristningar som ligger i huden och det kan se ut som tunna trådlika blå- eller lilafärgade blodkärl och kan om de är utspridda likna ett spindelnät. Ådernäten är som regel ofarliga och ger sällan fysiska besvär, men kan upplevas som väldigt missprydande.

Varför drabbas man av åderbråck och ådernät?

Ärftlighet, ålder och övervikt är de viktigaste riskfaktorerna. Ju äldre du är, desto större är risken för kärlförändringar eftersom blodcirkulationen försämras med stigande ålder.

Men även livsstilen spelar stor roll. Med sunda matvanor och genom att undvika stillasittande under längre perioder kan du minska risken för åderbråck.

Varför drabbas kvinnor oftare än män?

En viktig förklaring är hormonell. I samband med graviditet ökar risken för att utveckla åderbråck och/eller kärlbristningar, dels på grund av hormonomställningar som gör blodkärlen mindre elastiska, dels på grund av tryckökningen i magen, i lilla bäckenet. För de flesta kvinnor går dock besvären tillbaka efter graviditeten.

I klimakteriet minskar östrogenhalterna i kroppen och då ökar risken för åderbråck, eftersom blodkärlen tappar en del av sin elasticitet samtidigt som blodcirkulationen försämras. Men åderbråck och kärlbristningar är vanliga också hos män, men då oftast lite längre upp i åldrarna.

Kirurgen Ivan Letterfors är specialist inom plastikkirurgi med mer än 30 års erfarenhet.

När behöver jag söka hjälp för mina besvär?

Handlar det om ytliga kärlbristningar strax under huden kan de upplevas som missprydande, men de medför sällan någon medicinsk risk. Upplevs de ändå som ett problem som påverkar din livskvalitet så finns det mycket du kan göra på egen hand, exempelvis genom salvor och receptfria preparat.

Men först av allt bör du låta en specialist bedöma åderbråcken/ådernäten för att utesluta andra bakomliggande orsaker eller om problemen behöver åtgärdas på annat sätt.

Har du problem med djupare liggande åderbråck som gör att benen känns tunga och svullna, smärtar eller kliar är det särskilt viktigt att du söker läkare för att få en korrekt diagnos. Handlar det om venös insufficiens, som är den vanligaste orsaken till åderbråck, finns risken att blodcirkulationen i benen fortsätter försämras så att de så småningom kan leda till svårbehandlade bensår — något som är både smärtsamt och mycket vårdkrävande.

Hur går då en undersökning till?

I dag kan vi genom modern ultraljudsdiagnostik snabbt och enkelt se hur blodflödet i benen fungerar och ställa en korrekt diagnos. Därmed kan du få rätt behandling, oavsett om det är ytligare eller djupare belägna åderbråck.

LÄS ÄVEN: Kvinnor med lipödem prioriteras inte – får lägre livskvalitet

Hur går behandlingen till?

Det beror på hur svåra besvären är och hur stor risken bedöms vara för att det ska uppstå allvarligare komplikationer på grund av den försämrade blodcirkulationen. Handlar det om lindriga till måttliga besvär och bara smärre nedsättningar i cirkulationen kan det fungera utmärkt med kompressionsstrumpor. De ger stöd och kan minska svullnaden och smärtan genom att cirkulationen underlättas. Förr såg kompressionsstrumporna ganska tråkiga ut, men i dag finns det ett brett utbud av bekväma och väl fungerande kompressionsstrumpor. En nackdel är dock att strumporna kan bli väldigt varma och därför lite obekväma sommartid.

Ett bra alternativ till stödstrumpor kan vara receptfria läkemedel med hästkastanj, som det växtbaserade läkemedlet Solvenix. Jag har inte egen erfarenhet med just Solvenix eftersom det är ett nytt preparat, men hästkastanj har i studier visat sig fungera lika bra som kompressionsstrumpor vid besvär från djupare belägna åderbråck genom att stärka blodcirkulationen i benen. Man bör dock räkna med att det kan ta en till två månader innan behandling med hästkastanj får full effekt. Provena Flow är ett kosttillskott som innehåller resveratrol, rutin och flavonoider har liknande effekt och behöver också 1-2 månaders behandling för bäst resultat.

När kan det bli aktuellt med kirurgiska ingrepp?

Handlar det om åderbråck som ger så stora besvär att livskvaliteten påverkas bör kirurgiska ingrepp övervägas.

I dag finns flera enkla och skonsamma behandlingsalternativ som ger väldigt bra resultat, med snabb läkning och minimal ärrbildning.

Vanligast är att gå in i det skadade blodkärlet med hjälp av en kateter som värms upp med laser eller radiofrekvensteknik för att stoppa och leda om blodflödet. Vid komplicerade fall kan det bli aktuellt att plocka bort en del av venen, men det görs mer sällan i dag.

Vid behandling av åderbråck i de lite tunnare och mer ytliga venerna kan man använda sig av scleroterapi, det vill säga injektionsbehandling där man sprutar in ett slags skum som får åderbråcken att skrumpna och försvinna.

Hur ser rehabiliteringen ut efter ett åderbråcksingrepp?

Ingreppen utgörs som dagkirurgi och du får ett stödförband som ska sitta på i en till två veckor, sedan kan du leva precis som vanligt. Ärren blir minimala och besvären försvinner som regel helt.

Det är dock viktigt att du efter ett ingrepp — och egentligen alltid — undviker att sitta still för länge. Genom att röra på dig och använda musklerna i benen hjälper du till att hålla i gång blodcirkulationen i benen. Så gör gärna till en vana att resa dig upp lite då och då och spänna benmusklerna för att få i gång cirkulationen.

LÄS ÄVEN: Gua sha ger huden ny energi: Enkel behandling att göra hemma

Hur kan man behandla kärlbristningar eller mer ytliga slingrande blodkärl?

I första hand brukar jag rekommendera patienterna att pröva med salvor som Hiruderm eller motsvarande. Hiruderm har en sammandragande och stillande effekt samt hämmar blodets levring — men bidrar också till att bleka missfärgade ytliga blodkärl.

Även i fall med mer ytliga åderbråck och kärlbristningar är kompressionsstrumpa ett bra alternativ för att ge avlastning och stimulera cirkulationen.

När kan det bli aktuellt med kirurgiska ingrepp vid kärlbristningar?

Ytterst handlar det ju om hur besvärliga patienten upplever att kärlbristningarna är. För en del är det verkligen plågsamt att behöva visa sina ben med åderbråck eller kärlbristningar — och även om det oftast är ett medicinskt ofarligt tillstånd så måste var och en få avgöra själv om man vill behandla kärlförändringar. Och det är i dag en enkel och säker procedur. Däremot kan man inte räkna med att det är något som prioriteras inom den offentliga vården.

Vad ska man göra om man tycker det är jobbigt att ha bara ben på sommaren?

Det är många som söker sig till åderbråcksklinikerna just vid den här tiden på året och jag brukar rekommendera att man i alla fall ska ge solen en chans innan man bestämmer sig för att göra ett ingrepp. En bit in på sommaren när benen blivit lite brunare brukar kärlbristningarna inte synas alls lika mycket — och då kanske det inte behövs en operation.

Om jag vill göra något åt de missprydande kärlbristningarna – vilka alternativ finns?

Det finns i dag flera bra metoder för att behandla ytliga åderbråck och kärlbristningar. Handlar det om mindre områden är det vanligt med behandling med speciellt utvecklad och anpassad laser som får de ytliga venerna att krympa och blekas. Men det är viktigt att vända sig till en kompetent klinik med modern utrustning som är utformad för att skydda huden. Annars finns risk att du i stället får vita fläckar om pigmentet i huden skadas.

Man kan också behandla med scleroterapi, där man för in ett skum i blodkärlet som får kärlet att dra ihop sig och skrumpna. Båda dessa typer av behandling ger ett mycket bra resultat.

Vad kan jag göra för att minska risken att drabbas av åderbråck eller ådernät?

Viktigast är att försöka leva ett sunt och aktivt liv. Har du ett stillasittande arbete så är det viktigt att resa sig upp och röra på benen med jämna mellanrum och aktivera musklerna i vader och lår. Då hjälper muskelpumpen till att få i gång blodcirkulationen och därmed minskar risken att blod blir stående kvar i venerna
i benen.

Det gäller inte bara när du är lite äldre, utan även för kvinnor under och efter graviditeten, då risken för att utveckla åderbråck och kärlbristningar är förhöjd. Är du överviktig är det också en fördel att gå ned i vikt — det minskar risken för åderbråck.

LÄS ÄVEN: Fördelar med torrborstning: Rensa kroppen och fyll på med ny energi

När ska jag söka hjälp?

Har du problem med åderbråck som påverkar dig i vardagen ska du absolut söka hjälp. Mitt råd är att först söka hjälp i primärvården för en bedömning och för att se om det finns en möjlighet att få behandling den vägen. Går inte det eller om väntetiderna är för långa finns det många specialiserade privata kliniker som är experter på behandling av åderbråck och ådernät och det handlar oftast om snabba och okomplicerade ingrepp.

Om jag vill behandla mina åderbråck i privat regi – vad ska jag tänka på och vad kan det kosta?

Framför allt ska du fundera igenom hur viktigt det är för dig att få problemen åtgärdade. Ibland kanske kärlbristningar eller ytliga åderbråck upplevs som värst när de har dykt upp.

Om du väljer att få behandling på en privat klinik tycker jag att du ska vara noga med att hitta en klinik som har rätt kompetens, modern utrustning och goda vitsord. Behandlingarna kan kosta allt från ett par tusenlappar och uppåt, beroende på omfattning och komplexitet.