Så kan ett köpfritt år påverka din hälsa

Text: Kersti Hilding Hansen
Foto: Getty Images

I avhandlingen ”Making sense of sufficiency”, på svenska ”Att förstå värdet av tillräcklighet”, gjord vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm undersökte Åsa Callmer till exempel vilka vägar som finns att gå för att stärka tillräcklighet som idé i ett samhälle som i stort präglas av och uppmanar till materiell konsumtion. Resultaten visar inte bara att många tycker att det är lättare än de trodde att minska sin konsumtion, utan att det även kan få stor positiv betydelse för välmåendet.

I studien undersöktes två grupper, där deltagarna i båda grupperna förändrade sin relation till ägodelar. Den ena gruppen var köpfri under ett år, den andra använde sig av Marie Kondos berömda metod för att rensa ut och skapa ordning och reda.

Utrensningsmetoden KonMari går i korthet ut på att samla ihop det man äger i olika kategorier, för att därefter bara behålla de prylar man verkligen blir glad av och behöver.

— Det jag kom fram till i min forskning var att den köpfria gruppen kände en stor lättnad över att befinna sig utanför konsumtionssamhället. De tyckte dessutom att det var mycket lättare att vara köpfria än de hade trott från början. Men också de som rensat ut bland sina ägodelar enligt KonMari-principen mådde bättre och kände av positiva effekter. De blev mer medvetna om vad de faktiskt ville omge sig med. Och de blev dessutom mer kräsna när det gällde att köpa nytt, säger Åsa Callmer.

LÄS ÄVEN: Kay Pollak: ”Det går att lära sig att få ett bättre och lyckligare liv”

I ett konsumtionssamhälle som Sverige handlar mycket om att vi genom att köpa saker uttrycker vår identitet. Genom prylar och kläder visar vi upp att vi tillhör en viss grupp i samhället.

— Men vi skulle istället kunna ägna mer tid åt att vårda våra mänskliga relationer och skapa meningsfulla sysselsättningar, för att på det sättet ersätta konsumtionen.

Det Åsa Callmer kunde märka då hon studerade de två olika grupperna var att när deltagarna började reflektera över sina konsumtionsbeteenden startade en process inom dem som innebar ett reflekterande över det egna beteendet.

Skönt att slippa konsumtionshets

En utgångspunkt i Åsa Callmers studie var det globala rättviseperspektivet och förståelsen för hållbarhet, samt nödvändigheten av att vi i de rika delarna av världen försöker utveckla en känsla av tillräcklighet. Att vi kan komma fram till vad som är tillräckligt för att leva ett bra liv.

— När vi utvecklar en känsla av tillräcklighet kan vi leva ett gott liv, där vi gör medvetna prioriteringar som främjar goda relationer. Vi får mer tid över, vi blir mindre stressade och vi behöver inte längre leva upp till förväntningar som vi själva inte har varit med om att skapa.

Resultatet från Åsas forskning visar att de som provade på att vara köpfria under ett år upplevde den positiva känslan av att slippa konsumtionshets, men som Åsa poängterar är det naturligtvis inte alltid enkelt.

Även de som väljer att minska sin konsumtion kommer att stöta på svårigheter och det är dessa svårigheter Åsa gärna vill ta reda på mer om hur man ska ta sig igenom.

Hennes aktuella forskningsstudie ”(O)hållbara livsstilar: sociala (o)möjligheter att konsumera mindre” undersöker vilka utmaningar och möjligheter människor som önskar minska sin konsumtion kan ställas inför. Fokus ligger på sociala relationer och hur olika sociala sammanhang, nätverk och gemenskaper kan innebära antingen möjligheter eller hinder för minskad konsumtion.

LÄS ÄVEN: 10 steg mot en yngre ålderdom: Mer kaffe och mindre ältande

Att handla mindre kan leda till bättre mående

När man väljer att frivilligt antingen ha ett köpfritt år eller minska sin konsumtion över lag leder det väldigt ofta till att man reflekterar över vad som är viktigt på riktigt i ens liv. Man börjar fundera över vad man verkligen behöver och vad det är som gör en nöjd och glad. Tankarna kring hur man konsumerar leder ofta vidare till hur man vill leva sitt liv.

Det går inte att se ett direkt samband mellan att köpa mindre och bli lyckligare. Det samband Åsa har sett i sin forskning handlar om en process som startar i och med nya tankebanor och som i sin tur leder till positiva förändringar som man mår bra av.

— Gruppen som rensade ut enligt KonMari-metoden berättade till exempel att de upplevde en ökad känsla av kontroll och trivdes bättre i sitt eget hem. De reflekterade också mer över hur de i framtiden vill leva sina liv.

Att testa att vara köpfri för en tid eller att rensa ut bland prylarna där hemma startar reflekterande processer i hjärnan, som; vad gör det med oss människor när vi ständigt konsumerar nya saker? Hur påverkar det mig att jag utan eftertänksamhet lever som en mainstream-konsument? Vad är det jag egentligen behöver?
— När man börjar avstå från konsumtion upptäcker många att det faktiskt är lättare än man trott.

Så blir vi nöjdare när vi konsumerar mindre:

• Vår ekonomi förbättras.
• Vi får mer tid över till annat, som att utveckla goda relationer med våra närmaste. Det är ofta tidskrävande med shopping och att hänga med i olika trender. Det som hör till konsumtionen tar också tid i anspråk, som att organisera och sköta våra prylar.
• Ökat välbefinnande uppstår då vi omger oss med saker vi verkligen behöver och blir glada av. Detta skapar känslor av kontroll, lugn och ro och trivsel.
• Att frigöra sig från känslor av att ”jag måste köpa saker för att få kickar och hänga med” skapar en frihetsprocess inom människor.
• Vi blir mindre stressade.

Konsumera mindre – expertens bästa tips

• Sätt upp delmål med tidsramar för köpfria perioder. Börja med att testa att vara köpfri i tre månader.
• Reflektera över vad som är viktigt på riktigt i ditt liv. Vad gör dig nöjd?
• Undvik att röra dig i miljöer som uppmuntrar till konsumtion, exempelvis gallerior, och avsluta alla prenumerationer på nyhetsbrev och erbjudanden om onlineshopping.
• Ta hjälp av sociala medier. Det finns ett par olika Facebookgrupper för alla som vill minska sin konsumtion. Den största heter ”Köpfritt år 2023”, där tipsar man varandra om hur man kan göra för att undvika att köpa nytt och onödigt.
• Prata ihop dig med en god vän och bestäm tidsram för en period då ni är köpfria. Peppa och stötta varandra och prata om era reflektioner.

LÄS ÄVEN: Christina Stielli: ”Jag har minimerat min oro till 15 sekunder per dag”

Åsa Callmers 3 insikter:

1. Att sätta gränser för sin konsumtion kan vara befriande.
2. Det är viktigt hur vi pratar om begränsningar! Planeten sätter gränser som vi måste förhålla oss till – gör vi det är det positivt inte bara för klimatet och miljön utan också för vårt eget välmående. Att prata om de begränsningarna som något positivt gör skillnad för hur vi ser på hållbarhet.
3. Det är överraskande roligt att utmana sig själv att minska sin konsumtion.

Vad är KonMari-metoden?

Marie Kondo är en japansk organisationskonsult och författare. Hon var intresserad av att städa och organisera redan i barndomen. I småskolan brukade hon på rasterna stanna kvar i klassrummet för att rensa ut i hyllor.

Marie Kondos metod, som blivit känd över mer eller mindre hela världen, kallas för KonMari-metoden och den går ut på att samla ihop allt man äger, en kategori åt gången, och sedan behålla bara de prylar som man verkligen blir glad av, något Marie Kondo kallar ”sparks joy”. Kategorierna kan vara kläder, köksprylar, prydnadsföremål, pappersmaterial som foton, brev med mera. De saker man bestämmer sig för att behålla ska sedan organiseras på ett särskilt sätt, bland annat finns det en speciell vikmetod för kläder.

Marie Kondos bok Konsten att städa (”The life-changing magic of tidying up”) har publicerats i mer än 30 länder.

Källa: Wikipedia